Regeringens proposition om godkännande av avtal om verksamheten vid Hermods stiftelse

Proposition 1975:105

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition nr 105 år 1975         Prop. 1975:105

Nr 105

Regeringens proposition om godkännande av avtal om verksamheten vid Hermods stiftelse;

beslutad den 17 april 1975,

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoU.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BERTIL ZACHRISSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

Hermods stiftelse bedriver sedan länge korrespondensundervisning. Under senare år har i denna verksamhet uppkommit betydande förlus­ter. Stiftelsen saknar möjligheter att med egna medel fortsätta verksam­heten. Vissa delar av stiftelsens verksamhet är av stor betydelse för alt ge olika studerandegrupper utbUdningsmöjUgheter. Mot denna bakgrand har mellan staten, stiftelsen och Liber Grafiska Aktiebolag träffats avtal, genom vUka stiftelsens verksamhet överförts tUl nämnda bolag. Staten åtar sig att till Liber Grafiska Aktiebolag, som ersättning för de förlus­ter bolaget åsamkas till följd av övertagandet, utge 6 milj, kr, före ut­gången av december 1975, I propositionen föreslås att riksdagen god­känner avtalen.

1    Riksdagen 1975.1 saml. Nr 105


 


Prop. 1975:105

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET          PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-04-17

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Proposition om godkännande av avtal om verksamheten vid Hermods stiftelse

1   Inledning

Styrelsen för Hermods stiftelse i Malmö begärde i skrivelse lill utbild­ningsdepartementet i juli 1974 statiigt slöd tUl sin korrespondensunder­visning. Med slöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 juli 1974 tUl­kallade jag en arbetsgrupp (U 1974: 09) med uppgift att undersöka vis­sa frågor rörande samarbetet meUan staten och Hermods korrespondens­institut, Arbelsgrappen har den 15 aprU 1975 överlämnat promemorian (DsU 1975:7) Samverkan mellan staten och Hermods, Arbelsgrappen har gått igenom Hermods ekonomiska situation samt aktuella och fram­tida samverkansområden mellan staten och Hermods m, m, I det följan­de redovisas det huvudsakliga innehållet i promemorian.

2    Arbetsgruppen

Arbetsgruppen redogör inledningsvis för Hermods organisation, ut­vecklingen inom Hermods korrespondensundervisning, förlagsverksam­het och konsultverksamhet samt stiftelsens aktuella ekonomiska ställ­ning,

Hermods korrespondensinstitut har verkat sedan år 1898, Sedan år 1951 är Hermods en stiftelse med ändamål att bedriva till ulbildning knuten verksamhet efler ideella och samhällsnyltiga riktlinjer,

1 Riksdagsledamoten Lennart Pettersson, ordförande, numera statssekrete­raren Leif Andersson och undervisningsrådet Bengt Jacobsson,


 


Prop. 1975:105                                                                        3

Fram till år 1967 var Hermods helt inriktat på korrespondensunder­visning, som i vissa kurser kompletterades med muntlig undervisning, Korrespondensundervisiungen bedrivs av stiftelsen genom Hermods sko­la. Är 1967 vidgades Hermods verksamhet tUl att omfatta förlagsverk­samhet, främst på läromedelsområdet. Denna handhas av AB Hermods Läromedel, Sedan några år har stiftelsen även en konsultenhet för ut-bUdningsfrågor — Hermodskonsult, Stiftelsen bedriver även visst ut­vecklingsarbete inom korrespondensundervisningen och deltar i inter­nationeUt samarbete inom området. År 1974 förvärvade Hermods AB Ph, Lindstedts Universitetsbokhandel i Lund, Hermods bedriver sin verksamhet i Malmö i egen fastighet. Fastighets AB Utbildnings­centrum, Detta fastighetsbolag, AB Hermods Läromedel och AB Ph. Lindstedts Universitetsbokhandel är alla dotterbolag till Hermods stif­telse. Stiftelsen äger samtliga aktier i dotterbolagen. Hermods hade vid utgången av år 1974 totalt ca 290 anställda varav 71 hade deltidsbefatt­ningar, och omsättningen var enligt preliminärt bokslut närmare 39 milj. kr.

Hermods skola marknadsförde år 1974 ca 500 olika korrespondens­kurser. Kurserna avser i huvudsak kompetensinriktad utbUdning på gmnd- och gymnasieskolenivåema samt yrkesinriktad utbildning av främst tekniskt och merkantilt slag. Hermods skola och AB Hermods Läromedel medverkar i den allmänna ungdoms- och vuxenutbildningen genom framställning av kursmaterial och granskning av brevlösningar för studerande inom korrespondensundervisning på gymnasial nivå och vid statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand, Statens kost­nader för dessa Ijänster bestäms genom årliga avtal mellan Hermods och skolöverstyrelsen. Även studerande vid svenska ullandsskolor och inom arbetsmarknadsutbildningen utnyttjar i vissa fall Hermods stiftelses tjänster, Hermodskonsult anlitas i viss utsträckning av statliga verk för personalutbildning,

Hermods skolas korrespondensundervisning har minskat kraftigt i om­fattning under senare år. År 1973 anmälde sig 33 000 studerande till kor­respondensstudier, vilket innebär atl antalet studerande under en sjuårs­period sjunkit med ca 72 000, Antalet studerande har minskat samtidigt som den statliga och kommunala vuxenutbildningen har byggts ut och studieförbundens verksamhet ökat,

Hermods förlagsverksamhet expanderade snabbt efler starten år 1967, men sedan år 1972 har försäljningen gått ned, Hermodskonsults försälj­ning omfattar projekt såväl med som utan korrespondensinslag. Efter att tidigare ha haft en jämn utveckUng ökade omsättningen under år 1974.

Trots den kraftiga minskningen sedan år 1967 av korrespondensunder­visningen, som har varit den dominerande verksamheten inom Hermods, har fram tUl år 1972 Hermods stiftelses totala ekonomiska resultat på grand av AB Hermods Läromedels expansion kunnat balanseras. År 1973

t2   Riksdagen 1975.1 saml Nr 105


 


Prop. 1975:105                                                                      4

minskade efterfrågan på Hermods förlagsprodukter varvid stiftelsen i sin helhet gjorde en förlust på ca 2 mUj, kr.

För år 1974 beräknas förlusten för stiftelsen i sin helhet med dolter­bolag ha uppgått liU ca 2,5 milj, kr, AktueUa prognoser för år 1975 ty­der, enligt vad Hermods har uppgett, på att en betydande förlust inle heller detta år kan undvikas om inte t, ex. snara personalinskränkningar sker.

Enligt arbetsgruppen är Hermods ekonomi hårt ansträngd, och likvi­ditetsproblem uppstår redan under våren 1975 om inle åtgärder snarast vidtas.

Arbetsgruppen har granskat det hittiUsvarande samarbetet mellan staten och Hermods vad gäller utbildningens inriktning och omfattning. Under början av 1970-talet samverkade Hermods med skolor som an­ordnar korrespondensundervisning på gymnasial nivå och skolor som medverkar i försöksverksamhet med gymnasial utbildning i glesbygd, statens skolor för vuxna, svenska utlandsskolor, enskilda studerande i utlandet, lärarfortbildning, universitetskurser, arbetsmarknadsutbildning, personalutbildning och utredningen (U 1971: 13) angående den fort­salla verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet (TRU), EnUgt arbetsgruppen kommer omfattningen av samarbetet alt minska i framtiden inom flertalet av dessa områden. Inom lärarfort­bildningen pågår f, n, inget samarbete, och i fråga om t, ex. gymnasial utbildning i glesbygd och universitetskurserna har samarbetet numera en mycket liten omfattning. Arbetsgruppen anser att samhällets behov av Hermods korrespondensundervisning i framtiden i första hand torde komma att gäUa kurser på grundskole- och gymnasieskolenivåerna för studerande vid siatens skolor för vuxna, svenska ullandsskolor och i be­gränsad utsträckning för vissa gymnasieskolor bl, a, i glesbygd. Inslag av korrespondensundervisning kan också komma att behövas vid ulveck­lingen av s, k, distansundervisning inom högskolan. Även för den verk­samhet TRU bedriver kan framdeles en samverkan med Hermods vara av värde. Arbetsgruppen anser därför att möjligheler bör skapas för ett fortsatt statligt utnyttjande av Hermods skolas korrespondensundervis­ning. Kursutbudet bör dock bli av mindre omfattning än f. n.

Av Hermods övriga verksamheter kan den statliga personalutbUd-ningen komma alt anlita Hermodskonsult,

Parallellt med arbetsgruppens arbete fördes under hösten 1974 för­handlingar mellan styrelsen för Hermods stiftelse och Liber Grafiska AB (Liber), som helt ägs av Statsföretag AB, om försäljning av Her­mods verksamhet helt eller delvis. Någon överenskommelse nåddes inte, I en skrivelse till utbildningsdepartementet i början av januari 1975 erbjöd styrelsen för Hermods stiftelse staten att som donation överta Hermods skola. Skrivelsen överlämnades tUl arbetsgruppen för att beaktas i dess fortsatta utredningsarbete, Arbetsgmppen har haft över-


 


Prop. 1975: 105                                                        5

läggningar med företrädare för Hermods ledning och personal och har i sin promemoria redogjort för sin uppfattning i frågan om formema för den framtida samverkan mellan staten och Hermods, Arbelsgrappen an­ser sammanfattningsvis i denna fråga att en utbrytning av Hermods skola ur koncernen inte långsiktigt skulle kunna lösa de problem som Her­mods i sin helhet står inför och atl möjligheterna att garantera persona­lens anställningstrygghet då allvarUgt skulle försvåras. Som ett annat skäl mot en sådan splittring anförs att ett kombinerat utnyttjande av resurser och produkter från sådana verksamheter som Hermods olika enheter representerar kan fömtsättas öka inom korrespondens- och öv­rig distansundervisning.

Arbetsgruppen anser att Hermods ekonomiska problem endast kan lösas genom att stiftelsens hela verksamhet förs samman med verksam­het av näraliggande slag. Därmed skulle skapas en ökad flexibilitet, ett större utrymme för rationalisering och utveckling av verksamheten samt goda garantier för personalens anställningstrygghet. Styrelsen för Hermods stiftelse ändrade i slutet av januari 1975 sitt donationser­bjudande till staten tUl att avse Hermods verksamhet i dess helhet. Ar­betsgruppen har haft ingående överläggningar med företrädare för Liber och konstaterat att intresse finns hos Liber att medverka i en lösning av Hermods problem förutsatt alt staten medverkar till en eko­nomisk sanering av Hermods, Arbetsgruppen rekommenderar därför alt staten accepterar det av styrelsen för Hermods stiftelse erbjudna överförandet till staten av Hermods hela verksamhet och atl en ekono­misk uppgörelse träffas med Liber om elt samgående mellan detla före­tag och Hermods.

3    Föredraganden

Hermods verksamhet har haft betydelse för utbUdningsväsendet i Sve­rige särskilt när detla inte hade samma omfattning och bredd som idag. Korrespondensundervisningen har under lång tid visat sig vara en livskraftig och smidig metod att tUlgodose olika grappers utbUd-ningsbehov, I framtiden kan arbetet med att tillgodose de ökande kra­ven från nya samhäUsgrapper på mer omfattande utbUdning förväntas medföra behov av nya kombinationer av läromedel och utveckling av nya undervisningsmetoder, delvis i kombination med korrespondensun­dervisning. Det är enUgt min mening angeläget alt de erfarenheter som Hermods vunnit tas tUlvara och utnyttjas i den fortsatta utveck­lingen av korrespondensmelodiken. Arbetsgruppen som utrett frågan om samverkan mellan staten och Hermods har redovisat alt Hermods saknar egna resurser härför. Hermods har inte heller kunnat träffa överens­kommelse om en sådan försäljning av Hermods skola som garanterar


 


Prop. 1975:105                                                         6

att verksamheten kan fortleva. Det är därför nödvändigt alt staten med­verkar till sådan korrespondensutbUdning som Hermods bedriver och som ligger i linje med samhällets behov.

Korrespondensundervisningens fortbestånd tiUgodoses enligt min me­nmg bäst om Hermods verksamhet knyts tUl ett redan befintligt före­tag med verksamhet inom ett med Hermods näraliggande område. Jag delar således i denna fråga arbetsgruppens uppfattning, Liber Grafiska AB (Liber) uppfyUer enligt min mening kraven på ett sådant företag, Liber bedriver i likhet med Hermods förlags- och konsultverksamhet. Företaget som äger Gleeraps förlag i Lund har en relativt omfattande verksamhet i regionen. Jag anser därför att det föreUgger goda möjlig­heter för Liber att ta över ansvaret för Hermods verksamhet och bl, a, bedriva korrespondensundervisning samt i samband därmed erbjuda de anställda inom Hermods fortsatt anställning, företrädesvis i Malmö­regionen.

Mot denna bakgrand har förhandlingar förts inom utbUdningsdepar­tementet med styrelsema för Hermods stiftelse resp. Liber. Förhand­lingama har lett fram tUl två avtal, ett undertecknat den 9—10 april 1975 mellan staten och Hermods stiftelse och ett imdertecknat den 16 aprU 1975 mellan staten, Hermods stiftelse och Liber vUka avtal jag genom beslut av regeringen bemyndigats att på statens vägnar under­teckna.

I avtalet mellan staten och Hermods stiftelse garanterar staten att korrespondensundervisning och annan till utbildning knuten verksam­het av det slag, som stiftelsen f, n, bedriver och som staten finner er­forderlig för det allmänna utbUdningsväsendet, kommer att bedrivas tills vidare.

Staten garanterar vidare att nuvarande anstäUda skall ha kvar sin an­ställning hos Hermods stiftelse och AB Ph, Lindstedts Universilelsbok-handel intill dess verksamheten vid stiftelsen och dess dotterbolag har överförts tUl Liber, varefter anställning erbjuds hos Liber, Som fömt­sättning för siatens åtaganden gäller att en ny styrelse för Hermods stif­telse genast utses i vUken ingår ledamöter som staten nominerar,

I avtalet mellan staten, Hermods stiftelse och Liber, som för stiftel­sens del slutits av dess nya styrelse, förbinder sig stiftelsen alt så snart erforderlig permutation beviljats till Liber överlåta den verksamhet som stiftelsen och dess dotterbolag bedriver, Efiersom nödvändiga me­del saknas för bedrivande av verksamhet enligt stiftelsens ändamål bör den ansöka om upplösning, Liber förbinder sig alt infria de åtaganden belräffande personalen som gjorts i avtalet meUan staten och stiftelsen. Hermods skola behålls som en särskild enhet inom Libers organisation medan Hermods övriga verksamheter inordnas i Libers befintliga orga­nisation. Därmed skapas förutsättningar för en fortsatt korrespon-densundervisnmg. För fullgörande av avtalet utger staten tiU Liber 6


 


Prop. 1975:105                                                         7

milj. kr. Avtalen skaU, eftersom de medför ekonomiska förpliktelser för staten, för att äga gUtighet gentemot staten underställas riksdagen för godkännande. Avtalen bör tas tUl protokollet i detta ärende som bilaga 1 resp. bilaga 2,

En förutsättning för att personalfrågorna vid Hermods skall kunna lösas är att representanter för Liber på ett tidigt stadium får tiUfälle att sätta sig in i Hermods ekonomiska och personella förhåUanden, De in­gångna avtalen tillgodoser delta krav. Stiftelsens föratvarande styrelse har varit införstådd härmed och har i enUghet med avtalet med staten av den 9—10 aprU 1975 ställt sina platser tUl förfogande efter att ha utsett nya styrelseledamöter, som representerar staten och Liber, Den nya sty­relsen i Hermods stiftelse är en övergångslösning i awaktan på riksda­gens godkännande av avtalen. Riksdagen bör därför fatta beslut i frågan under innevarande riksmöte.

Som jag tidigare har redovisat går Hermods f. n. med betydande för­lust. Det är rimligt att Liber får kompensation för de förluster företaget åsamkas som en följd av övertagandet. Den lämpligaste formen för täckning härav är ett saneringsbidrag till Liber, Efler förhandlingar mellan staten och Liber har detta bidrag i avtalet bestämts tUl 6 milj. kr. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att hos riksdagen begära dessa medel för utbetalning till Liber före utgången av år 1975.

4   Hemställan

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemstäUer jag, att regering­en föreslår riksdagen att godkänna

dels avtalet mellan staten och Hermods stiftelse,

dels avtalet mellan staten, Hermods stiftelse och Liber Grafiska AB.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

5    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före­draganden har lagt fram.


 


Prop. 1975:105

Bilaga I

AVTAL

mellan svenska staten och Hermods stiftelse angående stiftelsens fortsatta verksamhet

1 §

Staten garanterar att korrespondensundervisning och annan till ut­bildning knuten verksamhet av det slag, som stiftelsen f, n, bedriver och som staten finner erforderUg för det allmänna utbildningsväsendet, kommer att bedrivas tills vidare.

Verksamheten skall bedrivas av stiftelsen eller annat organ som slalen beslämmer,

2 §

Stiftelsen är medveten om att staten kommer att vidtaga de åt­gärder som behövs för att till Liber Grafiska AB överföra verksam­heten vid stiftelsen och dess dotterbolag,

3 §

Staten garanterar på sätt anges nedan i 4 § anställningstryggheten för de personer som är anställda av stiftelsen eller av AB Ph, Lindstedts Universiletsbokhandel i vilket bolag stiftelsen äger samtliga aktier,

4 §

Nuvarande anställda hos stiftelsen respektive AB Ph. Lindstedts Universitetsbokhandel skall ha kvar anställning hos stiftelsen respek­tive bokhandeln intill dess verksamheten vid stiftelsen och dess dotter­bolag enligt 2 § överförts till Liber Grafiska AB. De anställda skall där­efter erbjudas anställning hos Liber Grafiska AB,

Första stycket gäller ej anställd som sagts upp från sin anställning, in­nan detla avtal undertecknats.

Arbetsuppgifterna kan förändras men anställningsförmånerna skall inte väsentligt ändras.

Anställningen skall utom i undantagsfall vara förlagd till Malmö­regionen,

Vad som sägs i denna paragraf avser inte stiftelsens eller bokhandelns verkställande direktör,

5 §

Som förutsätining för statens åtaganden gäller att ledamölerna i stiftelsens styrelse enligt 3 § i stadgarna som nya ledamöter i styrel­sen genast utser dem som nomineras av staten och alt de ledamöter som avses i tredje stycket nämnda paragraf samt suppleanterna för dem ge­nast avgår.


 


Prop. 1975: 105                                                        9

6 §

Delta avtal gäUer under föralsättning av riksdagens godkännande och träder i kraft dagen efter den dag då riksdagen godkänt avtalet.

För staten                          För Hermods stiftelse

Stockholm den 9 april 1975    Malmö den 10 april 1975

BertU Zachrisson                Holger Crafoord

Börje Holmberg


 


Prop. 1975:105                                                        10

Bilaga 2

AVTAL

mellan svenska staten, Hermods stiftelse och Liber Grafiska AB, nedan kallad Liber

1 §

Stiftelsen överlåter till Liber Grafiska AB den verksamhet som f. n. bedrives av stiftelsen och dess dotterbolag jämte tUlgångar och skulder. Överlåtelsen sker så snart som erforderlig permutation bevUjats, varige­nom stiftelsen upplöses,

2 §

Liber infriar de åtaganden som staten gjort i 1, 3 och 4 §§ i avtal den 9—10 april 1975 meUan staten och stiftelsen,

"Hermods Skola" skall behållas som en särskild enhet inom Libers organisation.

Inköp av korrespondensundervisning för det allmänna utbUdnings­väsendet föratsätter särskilda avtal,

3 §

Staten utger tUl Liber ett saneringsbidrag på 6 mUjoner kronor före utgången av december 1975.

4 §

Staten har rätt att utse en särskild revisor med speciell uppgift alt följa överföringen av stiftelsens verksamhet lill Liber.

5 §

Delta avtal gäller under föralsättning av riksdagens godkännande: och träder i kraft dagen efter den då riksdagen godkänt avtalet,

Slockholm den 16 april 1975.

För staten                         För Liber Grafiska AB

BertU Zachrisson                Harry Hjalmarsson

Karl-Axel Swedérus

För Hermods stiftelse Lennart Pettersson Johnny Andersson

KUNGL. BOKTR, STOCKHOLM 1975    750210>