Regeringens proposition om ändring i lagen (1970:1028) om rikets mynt, m.m.

Proposition 1975:28

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition nr 28 år 1975              Prop. 1975:28

Nr 28

Regeringens proposition om ändring i lagen (1970:1028) om rikets mynt, m. m.;

beslutad den 6 februari 1975,

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

G, E, STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i rayntlagstiftningen i fråga om minnes- och jubileumsmynt. Vidare föreslås att de bestäraraelser om förbud mot nedsraältning av mynt som nu finns i författning beslutad av Kungl, Maj:t skall tas upp i lag.

1    Riksdagen 1975.1 saml. Nr 28

Prop. 1975: 28

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:1028) om rikets mynt

i-lärigenom föreskrives i fråga om lagen (1970: 1028) om rikets mynt dels att i 1 § ordet "Konungen" skaU bytas ut mot "regeringen", dels att 3 och 4 §§ skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

3 §

Mynt   skall   finnas   i   följande Mynt   skall   finnas   i   följande

namnvärden, nämligen fem kronor, namnvärden, nämligen fem kronor,

en krona, femtio öre, ljugofem öre, en krona, femtio öre, tjugofem öre,

tio öre och fem öre. Dessulom får tio öre och fem öre. Dessutom får

mynt med eit namnvärde av tio minnes-  och jubileumsmynt raed

kronor finnas,                          andra namnvärden finnas,

4 §

Om saininansäitningen av mynt, Föreskrifier om mynts samman-

i vUka icke ingår guld eller silver, sättning, vikt och utförande med-

saint om sådana mynts vikt och delas av regeringen.
utförande  förordnar  Konungen.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Genom lagen upphäves lagen (1972: 134) om tillverkning av sUver-mynt på tio kronor.

2    Förslag till

Lag om förbud mot nedsmältning av mynt

Härigenom föreskrives följande,

1    §    Ej får någon yrkesmässigt genom nedsmältning eller därmed jämföriig ålgärd lillgodogöra sig metallen i gällande svenska mynt,

2    §    Den som bryter mot 1 § dömes till böter eller fängelse i högst ett år.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Genom lagen upphäves kungörelsen (1968: 15) ora förbud mot nedsmältning av skiljemynt.

Prop. 1975: 28                                                         3

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-02-06

Närvarande: statsministem Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Asplbg, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelra-Wallén.

Föredragande: statsrådet Sträng.

Proposition om ändring i lagen (1970:1028) om rikets mynt m. m.

Enligt 9 kap. 13 § den nya regeringsformen gäller att endast riksbanken har rätt att utge sedlar och att bestäraraelser ora penning- och betalningsväsendet i övrigt meddelas genom lag. Bestämmelser om mynt finns i lagen (1970: 1028) ora rikets mynt. Enligt lagen har regeringen ensam rätt att låta tillverka och ge ut mynt. Dessa skall vara lagligt betalningsmedel (1 §), Mynt skall finnas i valörer om fem kronor, en krona, femtio öre, tjugofem öre, tio öre och fera öre. Dessutom får mynt med ett namnvärde av tio kronor finnas (3 §). I fråga om mynt som inle innehåller guld eller sUver förordnar regeringen om myntens sammansättning, vikt och utförande (4 §).

Mynt med ett namnvärde av tio kronor är avsedda för minnes- och jubileumsändamål (prop. 1970: 190 s, 42), Bestäraraelser ora sådana mynt finns i en särskild lag, lagen (1972: 134) ora tillverkning av sUver-raynt på tio kronor. Med stöd av denna lag har Kungl. Maj:t i kungörelsen (1972: 420) ora raetalUnnehåll och storiek beträffande silvermynt på tio kronor meddelat närraare föreskrifter om tiokronorsmyn-tens sammansättning, vikt och storiek. I kungörelsen (1972: 421) om prägling av jubileumsmynt på tio kronor har givits bestäramelser om utförandet av ett jubileumsmynt med anledning av Konung Gustav VI Adolfs 90-årsdag.

I skrivelse den 10 januari 1975 har rayntverket föreslagit att raynt-lagen ändras så att regeringen i fortsättningen får besluta ora såväl valörer sora sararaansättning av rainnesmynt och andra mynt som inte direkt skall tUlgodose betalningsväsendets behov. Med minnesraynt bör enligt verket järaställas mynt som avses utgöra samlar- och gåvo-

Prop. 1975: 28 4

objekt utan direkt anknytning till någon händelse. Myntverket finner det naturligt att frågan om vUka myntvalörer sora skall användas i handeln regleras genom lag men att det däremot knappast längre finns någon anledning att reglera frågan om valörer för minnesraynt eller dessas sammansättning genom lag. Om myntverkets förslag bifalls, har verket för avsikt att föreslå att ett minnesraynt i silver ges ut till åminnelse av den genoraförda grundlagsreforraen. På gmnd av att silverpriset har stigit mycket kraftigt är metallvärdet i det år 1972 utgivna tiokro-norsmyntet nu omkring 9 kr 25 öre. Mot denna bakgrund är det enligt myntverket inte aktuellt att föreslå någon ytterligare prägling av tio-kronorsmynt. För att rainska metallkostnaden kan man visserligen sänka silverhalten eller minska myntets format, men myntverket anser inte att någon av dessa åtgärder är tUltalande, Med hänsyn till grundlagsreformens betydelse bör det avsedda minnesmyntet göras relativt stort, 36 mm i diameter. Silverhalten bör vara 925/1000, s, k, sterling-kvalitet. På grund av kostnadema för att framställa ett sådant mynt måste valören enligt myntverket sättas tiU femtio kronor.

För egen del vill jag anföra följande. Enligt 79 § 2 raom, den gamla regeringsformen krävdes riksdagens medgivande lill ålgärd som innebar ändring av mynts bruttovikt och nettohalt av ädel metall ("skrot och korn"). Bestämmelsen byggde på den numera övergivna uppfattningen att metallvärdet hos ett mynt borde stå i en viss relation till dess valör (se prop, 1970: 190 s, 35) och innebar att frågor om sararaansätlningen av mynt i vilka ingår guld eller silver raåste underställas riksdagen. Någon raotsvarande bestämmelse finns inte i den nya regeringsformen. Om penningväsendet föreskrivs där endast (9 kap, 13 §) att bestäraraelser om detta skall meddelas i lag, dvs, beslutas av riksdagen.

Bestämmelsen i 3 § första punkten myntlagen att mynt skall finnas i vissa angivna namnvärden avser de mynt sora behövs i den allmänna handeln, Besiämmelser om valören hos sådana mynt torde höra till dem som enligt 9 kap, 13 § den nya regeringsformen kräver lagform, 1 fråga om mynt som åsyftas i 3 § andra punklen myntiagen, dvs, rainnes- och jubileumsraynt, är läget ett annat. Sådana mynt är visserligen lagliga betalningsmedel men är inte avsedda för handelns behov. Det torde vara tillräckUgt att det i lag bestäms att minnes- och jubileumsraynt får finnas, under det att rayntens valörer anges i verkställighetsföreskrifier av regeringen. Jag föreslår alt 3 § andra punkten myntlagen ändras i enlighet raed vad jag nu har anfört. Med rainnesmynt bör i samraanhanget avses även sådana raynt sora utges för saralar- eller gåvoändamål och som inle är direkt föranledda av någon särskild händelse.

Den nuvarande bestämmelsen i 4 § tar sikte på mynt utan guld- eller silverhalt och avser rena verkstäUighetsföreskrifter, Bestämmelsen skulle därför i och för sig kunna undvaras. En erinran av detta slag fyller dock

Prop. 1975: 28                                                         5

här en funktion och bestämmelsen bör därför enligt min raening finnas kvar. Den begränsning som ligger i att verkställighetsföreskrifterna får avse enbart mynt utan halt av guld eller silver bör dock självfallet utgå, I konsekvens med de föreslagna ändringarna i myntiagen bör lagen om lillverkning av silvermynt på tio kronor upphävas.

Utöver vad jag nu har nämnt bör myntiagen på del sätiet formellt anpassas till den nya regeringsformen alt ordet "Konungen" byts ut mot "regeringen".

Med anledning av den nya regeringsformen vill jag i detta samraanhang ta upp frågan om atl till lag överföra de bestäraraelser som nu finns i kungörelsen (1968: 15) om förbud raot nedsraältning av skiljemynt. Enligt kungörelsen är det förbjudet att yrkesraässigt tillgodogöra sig raetallen i svenska skiljemynt genom nedsmältning eller därmed jämförlig åtgärd. Med skiljemynt avsågs i tidigare gällande rayntlag andra mynt än guldmynt men begreppet förekoraraer inte i den nya rayntla-gen. Den som bryter raot förbudet döms till böter eller fängelse i högst sex månader, Förbudel mot nedsmältning av skiljemynt infördes i saraband med en ändring år 1968 i den då gällande myntlagen, Enoch tvåkronor hade dittills präglats av silver. På gmnd av stigande världsmarknadspris på silver hade silvervärdet i mynten närmat sig och t, o, ra, vid några tillfällen överstigit de norainella värdena på dessa mynt. Genom lagändringen öppnades möjlighet alt prägla en- och tvåkronor som inte innehöll silver, I propositionen om ändringen i myntlagen närande jag att jag också avsåg att föreslå Kungl, Maj:t att utfärda sagda kungörelse ora förbud mot nedsmältning (prop, 1968: 24 s, 8), Förbudet behövs alltjärat med hänsyn främst till att metallvärdet i vissa tidigare utgivna mynt, som fortfarande i betydande omfattning används som betalningsmedel, är avsevärt högre än naranvärdet. Förbudet bör liksora hiltills avse sådant tillgodogörande av metallen i mynt som sker yrkesmässigt, dvs, i vinningssyfte och i en omfallning som inte är relativt obetydlig. Med åtgärd, jämförlig med nedsmältning, avses alt mynt på annat sätt förstörs eller förändras så att de inle längre kan användas som betalningsmedel.

Enligt 8 kap, 3 § den nya regeringsforraen skall föreskrifter om brott och rättsverkan av brott raeddelas genom lag. Även om straffbestämmelsen i kungörelsen om förbud mot nedsmältning av skUjemynt äger fortsatt giltighet på grund av en övergångsbestämmelse till den nya regeringsformen bör enligt min mening kungörelsen nu ersäUas av en lag, 1 samband därmed bör straffmaximum höjas lill fängelse ett år. Som föreraål för förbudet bör lämpligen — i stället för. svenska skiljemynt — anges gällande svenska raynt, I fortsättningen kommer förbudet därigenom att omfatta även guldmynt.

Prop. 1975: 28                                                           6

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag ora ändring i lagen (1970: 1028) om rikets mynt,

2, lag ora förbud mot nedsraältning av raynt.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975     750105