Regeringens proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik

Proposition 1975:11

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition nr 11 år 1975                         Prop. 1975:11

Nr 11

Regeringens   proposition   med   förslag   till   lag   om   ändring  i   lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik;

beslutad den 16 januari 1975.

Regeringen föreslär riksdagen alt antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

CARL LIDBOM

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås några smärre ändringar i bilansvarighetslagen som följd av riksdagens beslut om skyldighet för den som färdas på motorcykel att använda skyddshjälm. De föreslagna bestämmelserna innebär att ersättning för skada inle skall jämkas på grund av förseelse mot användningsplikten.

1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 11

Prop. 1975:11

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd

av autombiltrafik

Härigenom föreskrives att 2 och 5 §§ lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av autombiltrafik skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse     ' , Föreslagen lydelse

2§'

För skada, som i följd av trafik med automobil tillfogas annan person än föraren eller sådan egendom, som icke med autombilen befordras, vare automobilens ägare ansvarig, ändå att han ej är lill skadan vållande; dock vare ägaren från ansvarighet fri, där av omständigheterna framgår, att skadan varken förorsakats av bristfällighel å aulomobilen eller vållats av föraren.

Har  den, som skadan  led, ge-    Har   den, som skadan led, ge-

nom egel vållande därtill medver- nom eget vållande därtill medver
kat, bestämme rätten, efter ty för kat, bestämme rälten, efter ty för
varje faU prövas skäligt, om och i varje fall prövas skäligt, om och i
sådani fall tiU vilket belopp skade- sådant fall till viUcet belopp skade
stånd skall utgå. Underlåtenhet alt stånd skaU utgå. Underlätenhet att
använda bilbälte skall ej tillräknas använda bilbälte eller skyddshfälm
den skadelidande som vållande.  skall ej tillräknas den skadelidande

som vållande.

Föraren vare lika med ägaren pliktig ersätta sådan skada, som ovan sägs, där ej av omständigheterna framgår, att föraren icke varit vållande till skadan.

5§'

Har i följd av trafik med två eller flera automobiler uppstått skada, för vilken ägare eUer förare å olika sidor svara, åligge ansvarighet dem en för alla och alla för en. Sinsemellan skola de olika sidorna taga del i ersättningens gäldande efter ty rätlen med hänsyn lill omständigheterna prövar skäligt. Där vållande visas föreligga å någon sida men det icke styrkes alt annan sida är vållande, skall dock den förra sidan i förhållande till den senare vidkännas hela ersättningen.

Lider i följd av trafik, varom i        Lider i följd av trafik, varom i

första stycket sägs, någondera första stycket sägs, någondera automobUens   ägare   eUer   förare        automobilens   ägare   eller   förare

1 Senaste lydelse 1974:490.

Prop. 1975:11

Nuvarande lydelse

eller honom tiUhörig egendom skada, varde skadeståndet jämkat efter ty prövas skäligt, där ej av omständigheterna framgår, att varken bristfällighel å automobilen eUer vållande vid dess förande medverkat liU skadan. Där vällande visas föreligga å någon sida men det icke styrkes att annan sida är vållande, skall dock den förra sidan i förhåUande till den senare bära hela skadan. Vid lillämpning av vad nu sagls skall underlåtenhet av förare att använda bUbälte ej liUräknas honom som våUande.

Föreslagen lydelse

eller honom tillhörig egendom skada, varde skadeståndet jämkat efter ty prövas skäligt, där ej av omständigheterna framgår, alt varken bristfällighel å automobUen eller vällande vid dess förande medverkat till skadan. Där vållande visas föreligga å nägon sida men del icke styrkes att annan sida är vållande, skall dock den förra sidan i förhållande till den senare bära hela skadan. Vid tillämpning av vad nu sagts skall underlåtenhet av förare att använda bUbälte eller skyddshfälm ej tillräknas honom som vällande.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1975.

Prop. 1975:11

J USTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-01-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Hjelm-Wallén.

Föredragande: statsrådet Lidbom.

Proposition med förslag tUl lag om ändring i lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiUrafik.

Föredraganden anför.

Med anledning av moiion tiU 1974 års riksdag (mot. 1974:1090) log trafikutskottet (TU 1974:22) upp frågan om skyldighet för den som färdas pä motorcykel all bära skyddshjälm. Under hänvisning bl. a. till vad som anförts i en rapport av Nordiska tratiksäkerhetsrådet anförde utskottet att förare oeh passagerare på motorcykel borde åläggas skyldighet att bära skyddshjälm. Enligt utskottets mening borde riksdagen hemställa hos Kungl. Majit om att erforderliga bestämmelser snarast möjUgt infördes i vägtrafikkungövelsen (1972:603). I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 november 1974 (rskr 1974:315) anmälde riksdagen att utskottets hemställan bifallits.

Införandet av hjälmplikl för den som färdas på motorcykel aktualiserar vissa frågor som rör bestämmande av ersättning ät skadelidande som inle har använt hjälm. Sedan riksdagen tagit ställning till dessa frågor, avser chefen för kommunikationsdepartementet alt för regeringen lägga fram förslag till erforderliga ändringar i vägirafikkungörelsen.

Regler om skadestånd på grund av trafikolycka finns i lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik (bUansvarighetslagen). TiU de fordon som omfattas av lagen hör bl. a. motorcyklar. Skadestånd till bl. a. passagerare behandlas i 2 § och skadestånd till förare vid trafik med tvä eUer flera fordon regleras i 5 § andra stycket. 1 2 § andra stycket finns regler om jämkning av skadestånd för det fall alt den som led skadan har medverkat till den genom egel våUande, medan det i 5 § andra stycket föreskrivs att skadestånd till förare skall jämkas efter vad som prövas skäligt, där det ej av omständigheterna framgår att varken bristfällighet på fordonet eller vållande vid dess förande har medverkat till skadan. Där vällande visas föreUgga på nägon sida men det inte styrks att annan sida är vållande, skall dock den förra sidan i förhällande till den senare bära hela skadan.

Prop. 1975:11                                                                         5

1 enlighet med beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:86, TU 15, rskr 214) har i 2 och 5 §§ bUansvarighetslagen tagits in särskilda beslämmelser för del fall alt förare resp. passagerare har underiåtii atl använda bilbälte. Bestämmelserna innebär att sädan underlåtenhet inte tillräknas föraren eller passageraren som vällande.

Enligt min mening bör man i skadeståndshänseende behandla underlätenhet att använda skyddshjälm pä samma sätt som försummelse atl använda bilbälte. Detta talar för alt man gör ett tillägg till de nyss angivna bestämmelserna i 2 och 5 §§ bilansvarighetslagen. Visserligen har trafikskadeutredningen i betänkandet (SOU 1974:87) Trafikskadeersättning föreslagit att bilansvarighetslagen upphävs och ersätts av bestämmelser i en ny trafikskadelag. Trafikskadeutredningens förslag kan emellertid genomföras tidigast den I januari 1976, medan bestämmelserna om skyddshjälm bör träda i kraft tidigare, lämpligen den 1 maj 1975. På grund därav förordar jag att reglerna i bilansvarighetslagen om verkan av underlåtenhet att använda bilbälte byggs ut till att omfatta även försummelse att bära skyddshjälm.

Lika litet som vid tillämpning av bilansvarighetslagen bör försummelse att använda skyddshjälm tillräknas förare eller passagerare som vällande vid tillämpning av den allmänna medvållanderegeln i 5 kap. 5 § skadeståndslagen (1972:207), dvs. i fall då förare eller passagerare under åberopande av allmänna skadeståndsregler riktar anspråk på skadestånd mot annan person. Jag anser mig kunna utgå från atl detta resultat uppnäs i och med att grundsatsen blir lagfäst i bilansvarighetslagen. Nägon uttrycklig bestämmelse i ämnet i skadeståndslagen anserjag därför inte behövlig.

Jag viU i del sammanhanget nämna atl förslag till ändringar i skadeståndslagen har remitterats liU lagrådet den 30 oktober 1974. Ändringarna berör bl. a. reglema om jämkning av skadestånd pä grund av den skadelidandes medvållande. Enligl lagrådsremissen skall man vid personskada inte kunna jämka skadestånd pä grund av den skadelidandes medvållande annat än om denne har handlat uppsåtligen eller grovt vårdslöst. Jag ämnar senare i dag föreslär regeringen att lägga fram proposition på grundval av Iagrådsremissen. Avsikten är att de nya bestämmelserna i skadeståndslagen skall träda i kraft den 1 januari 1976. Jag anser mig kunna utgå frän att en lagstadgad skyldighet att använda skyddshjälm inte får någon inverkan på förares eller passagerares rätt lill ersättning från s. k. förarplatsförsäkring eller annan olycksfallsförsäkring. På molsvarande sätt kommer en lagstiftning om skyldighet alt bära skyddshjälm att bli utan inverkan på rälten för förare av statligt fordon att uppbära ersättning enligl kungörelsen (1969:113) om slatligl förar-skydd. Jag viU i dessa frägor hänvisa liU vad som anfördes i prop. 1974:86 i samband med alt förslag lades fram om bUbältesplikl.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att   antaga   inom   justitiedepartementet   i   samråd   med   chefen   för

Prop. 1975:11                                                                         6

kommunikationsdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltra-fik.

Regeringen ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslutar att genom proposiiion föreslå riksdagen alt aniaga det förslag som föredraganden har lagt fram.