Proposition 2000/01:45

Proposition 2000/01:45

Regeringens proposition

2000/01:45

Godkännande av rådsbeslut om ändring av systemet
för gemenskapernas egna medel

Prop.

2000/01:45

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 november 2000

Göran Persson

Bosse Ringholm

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vid Europeiska rådets möte i Berlin i mars 1999 träffades en
överenskommelse om gemenskapsbudgetens utveckling och finansiering
under perioden 2000-2006. Överenskommelsen om ändringar i det
befintliga systemet för finansiering har därefter på grundval av förslag
från kommissionen formaliserats i ett nytt rådsbeslut om gemenskapens
egna medel. För att detta beslut skall bli giltigt krävs enligt EG-
fördragets artikel 269 nationellt godkännande i enlighet med respektive
medlemsstats konstitutionella krav.

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna rådsbeslutet om
gemenskapens egna medel.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 45

Innehållsförteckning

1   Förslag till riksdagsbeslut...................................................3

2  Ärendet och dess beredning.................................................4

3   Principiella förändringar av systemet för gemenskapernas

egna medel.....................................................................4

4   Redogörelse för innehållet i rådets beslut................................6

5   Godkännande av rådsbeslutet.............................................11

Bilaga Rådsbeslutct angående gemenskapernas egna medel...... 13

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 23 november 2000......................................................... 30

Prop. 2000/01:45

Prop. 2000/01:45

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europeiska unionens råds
beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för
Europeiska gemenskapernas egna medel.

Prop. 2000/01:45

2 Ärendet och dess beredning

Det nya rådsbeslutet avser de förändringar av systemet för gemen-
skapernas egna medel, dvs. finansieringen av EU:s budget, vilka
beslutades inom ramen för Agenda 2000 vid Europeiska rådets möte i
Berlin 1999. Agenda 2000 var den samlade beteckningen på besluten om
reformer av centrala politikområden syftande till en förstärkt och
utvidgad union.

På grundval av Europeiska rådets beslut lade Europeiska kom-
missionen fram ett förslag till nytt rådsbeslut avseende systemet för egna
medel. Europeiska unionens råd har i enlighet med EG-fördragets artikel
269 enhälligt fattat beslut efter att ha hört Europaparlamentet. Rådet
rekommenderar medlemsstaterna att i enlighet med respektive stats
konstitutionella bestämmelser anta detta beslut.

Regeringen mottog den 11 oktober 2000 Europeiska unionens råds
anmälan om att beslutet antagits av rådet samt ett vidimerat exemplar av
rådsbeslutet.

Regeringen har vid ett flertal tillfällen till riksdagen lämnat
redogörelser för arbetet med Agenda 2000 och de beslutade
förändringarna av systemet för egna medel. I regeringens skrivelse
Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1999
(skr. 1999/2000:60) samt i budgetpropositionen för 2000 (prop.
1999/2000:1) redogjorde regeringen översiktligt för innehållet i det nya
rådsbcslutet om gemenskapernas egna medel. Samtidigt aviserade
regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om
godkännande av beslutet när rådsbehandlingen avslutats. I budget-
propositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) har regeringens förslag till
anslag för 2001 och beräkningar för 2002 och 2003 baserats på
preliminära bedömningar av rådsbeslutets budgeteffekter. Dessa
bedömningar kommer att revideras när ytterligare underlag från
Europeiska kommissionen föreligger.

3 Principiella förändringar av systemet för
gemenskapernas egna medel

Inom ramen för Agenda 2000 diskuterade Europeiska rådet i Berlin 1999
frågan om egna medel och budgetära obalanser. Europeiska rådet enades
om vissa principer som skall gälla på området:

1. Systemet för egna medel skall säkerställa tillräckliga resurser för
en välavvägd utveckling av unionens politikområden, inom ramen
för behovet av strikt budgetdisciplin.

2. Systemet skall vara rättvist, transparent, kostnadseffekti vt och
enkelt.

3. Systemet skall bygga på kriterier som bäst ger uttryck för varje Prop. 2000/01:45
medlemsstats förmåga att bidra.

4. Med hänvisning till erkännandet av den möjliga existensen av
budgetära obalanser av Europeiska rådet i Fontainebleau 1984,
konstaterade Europeiska rådet i Berlin att budgetära obalanser
påverkas direkt eller indirekt av ett antal faktorer, såsom den
totala utgiftsnivån, innehållet i politikbeslut, sammansättningen av
utgifterna samt strukturen hos systemet för egna medel.

Med beaktande av dessa principer beslutades ett antal åtgärder på
utgiftssidan samt vissa förändringar av systemet för egna medel. På
utgiftssidan beslutades ett nytt finansiellt perspektiv (som underlag för
senare överenskommelse med Europaparlamentet och Europeiska
kommissionen om ett nytt interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin),
vilket säkerställde samma budgetrestriktivitet på unionsnivå som den som
gäller på nationell nivå och att EU:s utgifter inte växer snabbare än
nationella offentliga utgifter. På jordbruksområdet vidtogs vissa
reformåtgärder, bl.a. i syfte att bidra till budgetrestriktiviteten genom
degressiva utgifter under perioden. Dessutom beslutades att taket för
egna medel skall ligga kvar på nivån 1,27 % av bruttonationalinkomsten
(BNI).

Inom systemet för egna medel beslutades om en reduktion av uttaget av
mervärdesskattebaserad avgift samt en ökning av den nationella andelen
av uppburna s.k. traditionella egna medel, dvs. tullar, särskilda
jordbrukstullar och sockeravgifter. Uttaget av mervärdesskattebaserad
avgift minskar från dagens nivå om 1 % till 0,75 % 2002, och därefter till
0,50 % 2004. Den nationella andelen av uppburna traditionella egna
medel ökar från och med 2001 från 10 % till 25 %. Europeiska rådet
beslutade också att behålla den budgetreduktion som Storbritannien
erhåller på grundval av budgetära obalanser i förhållande till relativt
välstånd. Det beslutades dock att budgetreduktionen skall justeras för de
fördelar Storbritannien får av förändringarna i egna medelssystemet,
nämligen förändringarna avseende mervärdesskattebaserad avgift och
traditionella egna medel. Motsvarande justeringar gjordes vid de
förändringar av systemet vilka beslutades vid Europeiska rådets möten i
Bryssel 1988 och i Edinburgh 1999. Därutöver skall budgetreduktionen
justeras, när utvidgning av unionen äger rum, med hänsyn till
utvidgningens effekter på budgetreduktionen, beräknade som det årliga
beloppet för förmedlemskapsstöd till tillträdande medlemsländer.
Slutligen beslutades att finansieringen av Storbritanniens
budgetreduktion skall modifieras så att andelen för Nederländerna,
Sverige, Tyskland och Österrike reduceras till en finansieringsandel
motsvarande 25 % av dessa länders normala andel.

Europeiska rådets slutsatser innebär att flera principer som regeringen
anser vara mycket viktiga slås fast. Beslutet om nytt system för egna
medel innebär inte att samtliga principer fullt ut genomförs, men det
utgör ett trendbrott och ett viktigt steg i det fortsatta arbetet med att göra
EU-budgeten och dess finansiering till ett effektivt instrument för EU-
politiken.

För Sveriges vidkommande leder det nya beslutet, om övriga
förutsättningar förblir desamma, till en minskning av avgiften till EU-

budgeten jämfört med nuvarande beslut. Anledningen till detta är den
ovan nämnda nedsättningen av finansieringsansvaret för Storbritanniens
budgetreduktion. Tillsammans med den stabiliserade nivån för det
finansiella perspektivet innebär besluten inom ramen för Agenda 2000 att
avgiften blir väsentligt lägre än vad den annars hade blivit mot slutet av
perioden för det finansiella perspektivet. Det bör dock påpekas att
eftersom avgiften tas ut på dynamiska avgiftsbaser uppkommer
fluktuationer som försvårar statiska jämförelser mellan enskilda budgetår.

Prop. 2000/01:45

4 Redogörelse för innehållet i rådets beslut

Med utgångspunkt från slutsatserna från Europeiska rådet har ett förslag
till nytt rådsbeslut antagits. Beslutet skall tillämpas från och med den 1
januari 2002, med undantag för beslutets artiklar 2.3 och 4 vilka skall
tillämpas från och med den 1 januari 2001. Beslutet träder i kraft den
första dagen i den månad som följer efter mottagandet av den sista av de
anmälningar respektive medlemsstat skall göra så snart denna antagit
beslutet i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser.

Beslutet bifogas i sin helhet som bilaga till denna proposition. Nedan
lämnas en kort beskrivning av innehållet i varje artikel, med
kommentarer i förekommande fall om förändringarna och deras effekter
för Sverige.

Artikel 1

Artikel 1 anger att gemenskaperna skall tilldelas medel enligt be-
stämmelserna i de följande artiklarna i syfte att säkerställa finansieringen
av budgeten. Artikeln har exakt samma lydelse som i nuvarande beslut.

Artikel 2

Artikel 2 punkt 1 anger vilka inkomster som skall utgöra egna medel och
redovisas i EU:s budget:

a) I artikeln uppräknade och specificerade fordringar som
fastställs avseende handeln med tredje land inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken, samt även bidrag och avgifter
som föreskrivs inom ramen för den gemensamma
organisationen av marknaden för socker.

b) Tullar enligt gemensamma tulltaxan och andra avgifter inom
ramen för handel med tredje land samt tullavgifter på varor
som omfattas av Fördraget om upprättande av Europeiska kol-
och stålgemenskapen.

c) En för alla medlemsstater enhetlig procentsats på de
harmoniserade beräkningsunderlagen för mervärdesskatt. Det
beräkningsunderlag som används i detta syfte får inte överstiga
50 % av BNI för varje medlemsstat - detta utgör det s.k.

begränsade beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad
avgift.

d) En procentsats, som fastställs enligt budgetförfarandet med
hänsyn till summan av alla andra inkomster, applicerad på
summan av alla medlemsstaters BNI. Innebörden är att BNI-
avgiften utgör restfinansiering sedan övriga inkomster
beräknats.

Denna del av artikeln har förändrats i mycket liten utsträckning jämfört
med gällande beslut. Lydelserna under a) och b) ändras inte i förhållande
till gällande beslut. Den begränsning för beräkningsunderlaget under c),
vilken enligt nuvarande beslut skall gälla från och med 1999, fortsätter att
gälla. Under d) stryks hänvisningen till direktiv 89/130/EEG, Euratom. I
stället hänvisas till definitionen i artikel 2.7 i beslutet.

Artikel 2 punkt 2 anger att inkomster från nya avgifter som införs inom
ramen för en gemensam politik, skall utgöra egna medel. Inte heller
denna punkt innebär någon förändring jämfört med gällande beslut.

Artikel 2 punkt 3 anger att medlemsstaterna får behålla 25 % av
beloppen under punkterna la) och b) för att täcka kostnaderna för
uppbörd till den del som gäller fordringar som fastställes efter den 31
december 2000. Denna punkt verkställer ökningen från 10 % till 25 % av
den del av uppbörden medlemsstaten får behålla. För att klargöra vilka
ärenden som omfattas av den högre ersättningen anges tidpunkten för
fastställandet av fordran.

Genom ökningen av den nationella andelen av uppbörden ökar BNI-
avgiftens betydelse för finansieringen av EU-budgeten. Effekterna av
detta på den svenska avgiften till EU:s budget följer av hur vår andel av
EU:s totala traditionella egna medel förhåller sig till vår andel av EU:s
totala BNI. I kommissionens rapport om fördelningen av utgifterna i EU-
budgeten för 1999 på respektive medlemsstat framgår av den statistiska
bilagan (tabellerna 4a och 4c) att Sveriges andel av traditionella egna
medel uppgick till 2,6 %, medan vår andel av BNI-betalningama uppgick
till 2,8 %. Andelarna kan variera något mellan åren, men vår andel av
traditionella egna medel har historiskt sett varit lika eller något lägre än
vår andel av BNI-betalningarna. Totalt sett innebär alltså bortfallet av
traditionella egna medel en viss ökning av vårt finansieringsansvar.

Artikel 2 punkt 4 reglerar uttaget av mervärdesskattebaserad avgift,
dels genom att definiera den s.k. enhetliga procentsatsen, dels genom att
den maximala procentsatsen fastställs till 0,75 % för 2002 och 2003 och
till 0,50 % från och med 2004.1 denna punkt genomförs alltså beslutet att
successivt minska det högsta tillåtna uttaget av mervärdesskattebaserad
avgift från nivån 1 %, som gäller sedan 1999, till 0,50 % från och med
2004.

Genom förändringen fortsätter den vid tidigare beslut om egna medel
inledda reduceringen av den mervärdesskattebaserade avgiftens betydelse
för finansieringen av EU-budgeten. Som en följd av ändringen ökar BNI-
avgiftens betydelse för finansieringen av EU-avgiften. Den enhetliga
procentsatsen uttrycker i nuvarande beslut uttaget på mervärdes-
skattebasen sedan hänsyn tagits till den brittiska budgetreduktionen och
den finansieringslättnad Tyskland för närvarande erhåller vid
finansieringen av reduktionen (den minskning som dras från maximala

Prop. 2000/01:45

procentsatsen benämns fast sats). Förekomsten av en enhetlig procentsats
är alltså inte ny för detta beslut, däremot ändras beräkningen för att ta
hänsyn till den nedsättning av finansieringsansvaret vilken genom
beslutet ges till Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike för den
brittiska budgetreduktionen.

Totalt sett innebär det en minskning av den enhetliga procentsatsen,
och därmed av det faktiska uttaget av mervärdesskattebaserad avgift.
Effekterna för den svenska avgiften till EU-budgeten följer, i likhet med
vad som gäller för traditionella egna medel, av förhållandet mellan vår
andel av de mervärdesskattebaserade betalningarna och vår andel av de
BNI-baserade betalningarna. 1 kommissionens rapport om fördelningen
av utgifterna i EU-budgeten för 1999 på respektive medlemsstat framgår
av den statistiska bilagan (tabellerna 4b och 4c) att Sveriges andel av
mervärdesskattebaserade betalningar uppgick till 2,7 %, medan vår andel
av BNI-betalningama uppgick till 2,8 %. Andelarna kan variera mellan
åren, men vår andel av mervärdesskattebaserade betalningar har
historiskt sett - med undantag för 1997 - varit något lägre än vår andel av
BNI-betalningama. Totalt sett innebär alltså bortfallet av mervärdes-
skattebaserade betalningar en viss ökning av vårt finansieringsansvar.

Artikel 2 punkterna 5-7 anger hur avgiften baserad på brutto-
nationalinkomsten skall tas ut. Den viktigaste förändringen är att procent-
satsen i det nya beslutet skall appliceras på bruttonationalinkomsten
definierad enligt nationalräkenskapssystemet ENS 95 (förordning (EG)
nr 2223/96), medan den enligt nuvarande beslut grundas på BNI enligt
ENS andra upplagan, övergången följer av förordningen om ENS 95, där
det sägs att ENS andra upplagan skall användas så länge det nuvarande
beslutet om egna medel gäller. Statistiskt innebär övergången ett bättre
underlag för beräkningen. Det är för närvarande inte helt klarlagt hur
övergången påverkar Sveriges relativa andel av finansieringen. Del bör
noteras att den engelska förkortningen (GNI, gross national incomc) för
BNI används i artikeln, eftersom vi i Sverige inte gör någon
begreppsmässig skillnad mellan BNI enligt ENS andra upplagan och BNI
enligt ENS 95 och man i beslutet velat tydliggöra skillnaden. Detta är
inte uttryck för en innehållsmässig avvikelse från svensk sida vad gäller
tillämpningen av ENS 95.

En annan viktig förändring är att ändringar av ENS 95 som leder till
betydande skillnader i BNI inte automatiskt utgör grund för beräkningen
av BNI-baserad avgift, utan kräver enhälligt beslut av rådet. Detta
säkerställer att de finansiella konsekvenserna av statistiskt motiverade
förändringar av nationalräkenskapssystemet analyseras.

Artikel 3

Artikeln anger det totala taket för uttag av egna medel. Vid en given
ekonomisk aktivitet leder ENS 95 till högre BNI än ENS andra upplagan.
Taket för egna medel uttrycks som procent av BNI. Eftersom taket enligt
Europeiska rådets beslut skall vara oförändrat måste det procentuella
uttaget justeras så att 1,27 % av BNI enligt ENS andra upplagan får en
resursmässig ekvivalens i förhållande till ENS 95. I artikel 3 regleras hur
man skall säkerställa omräkningen av nivån för uttagstaket för egna

Prop. 2000/01:45

medel (1,27 % av BNI) från ENS andra upplagan till ENS 95.
Omräkningen baseras på ett genomsnitt för 3 år. Denna formel för
omräkningen används också på anslag för åtaganden.

I artikeln (3.3) ges Europeiska kommissionen i uppdrag att utföra
omräkningen och underrätta budgetmyndigheten om de nya taken före
den 31 december 2001.

Artikel 4

I artikel 4 regleras beräkningen av den budgetreduktion Storbritannien
erhåller. I den nya skrivningen förenklas beräkningen av reduktionen,
samtidigt som förändringarna enligt Europeiska rådets möte i Berlin
införlivas. Den detaljerade beräkningen av budgetreduktionen regleras i
kommissionens beräkningsmetod (s.k. mode de calcul), vilken fogas till
rådsbeslutet om egna medel.

Huvudprincipen för reduktionen är att den skall uppgå till 66 procent
av skillnaden mellan Storbritanniens andel av det s.k. obegränsade
beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad avgift (dvs. före
tillämpningen av begränsningen till 50 % av BNI) och Storbritanniens
andel av de totala fördelade utgifterna. Resultatet justeras för de fördelar
Storbritannien fått av att den mervärdesskattebaserade avgiften och
traditionella egna medel minskat i betydelse för finansieringen av EU-
budgeten, liksom för de fördelar Storbritannien vid en utvidgning får av
att den brittiska andelen av de totala fördelade utgifterna minskar (och
reduktionen därmed skulle öka).

Artikel 5

I artikel 5 regleras finansieringen av den brittiska budgetreduktionen.

Fördelningsnyckel för finansieringen är respektive medlemsstats andel
av BNI-betalningama sedan Storbritannien undantagits. Fördelningen
justeras sedan så att den andel som finansieras av Nederländerna,
Sverige, Tyskland och Österrike begränsas till en fjärdedel av deras
normala andel som följer av första steget i beräkningen.

Denna förändring minskar alltså Sveriges finansieringsansvar för
Storbritanniens budgetreduktion och minskar därigenom den svenska
avgiften till EU-budgeten.

I artikel 5 anges vidare att reduktionen skall hanteras över
mervärdesskattebaserad avgift och BNI-avgift, att kommissionen skall
göra de beräkningar som krävs för att tillämpa artiklarna 4 och 5, samt att
den reduktion och dess finansiering som gäller enligt senast slutgiltigt
antagna budget skall gälla i det fall det inte finns en antagen budget vid
budgetårets början. Ingen av dessa tre bestämmelser innebär någon
förändring jämfört med nuvarande beslut.

Prop. 2000/01:45

Artikel 6

Prop. 2000/01:45

Artikel 6 föreskriver att inkomsterna enligt artikel 2 inte får special-
destineras, utan skall användas för att finansiera alla utgifter som införts i
budgeten.

Dessutom föreskriver denna artikel att de inkomster som behövs för att
täcka den monetära reserven avseende jordbruksfonden, reserven för
finansiering av lånegarantifonden och reserven för katastrofbistånd till
tredje land, inte skall begäras in från medlemsstaterna förrän reserverna
tas i anspråk.

Dessa bestämmelser innebär inga förändringar jämfört med nu gällande
beslut.

Artikel 7

Artikel 7 anger att ett överskott som uppkommer i budgeten skall föras
över till närmast följande budgetår. Detta innebär ingen förändring
jämfört med nuvarande bestämmelser.

Artikel 8

Artikel 8 punkt 1 lägger fast att medlemsstaterna skall ansvara för
uppbörden av egna medel enligt artikel 2.1 a och b, dvs. s.k. traditionella
egna medel, i enlighet med respektive stats nationella lagar och
författningar, vilka vid behov skall anpassas för att uppfylla
gemenskapsbestämmelscmas krav. 1 punkt 1 anges också att
medlemsstaterna skall ställa medlen enligt artikel 2.1 a-d till
kommissionens förfogande. Dessa bestämmelser överensstämmer med
nuvarande bestämmelser.

Artikel 8 punkt 2 fastställer att rådet genom enhälligt beslut på förslag
från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet skall anta de
bestämmelser som krävs för att genomföra rådsbeslutet om egna medel,
samt för att möjliggöra kontrollen av uppbörden av de inkomster som
avses i artiklarna 2 och 5 och att dessa inkomster ställs till
kommissionens förfogande och betalas. Med undantag för att
hänvisningen till relevanta artiklar i fördraget har anpassats till deras
nuvarande numrering enligt Amsterdamfördraget har inga ändringar
gjorts i denna del jämfört med lydelsen av nuvarande beslut.

Artikel 9

I artikel 9 uppdras åt kommissionen att före den 1 januari 2006 göra en
övergripande översyn av systemet för egna medel, samt vid behov lämna
lämpliga förslag.

I deklarationerna till den verbala processen för beslutet har
kommissionen dessutom tillkännagivit sin avsikt att presentera denna
översyn redan före utgången av 2004.

10

Artikel 10

Prop. 2000/01:45

Artikeln reglerar hur de olika besluten i processen skall meddelas samt
hur rådsbeslutet skall offentliggöras, tillämpas och träda i kraft, liksom
hur övergången från nuvarande beslut skall ske.

Av särskild vikt för avgiften är bestämmelserna att beslutet skall
tillämpas från och med den 1 januari 2002 - med undantag för artiklarna
2.3 och 4, vilka skall tillämpas från och med den 1 januari 2001 - medan
ikraftträdandet sker första dagen i den månad som följer efter
mottagandet av den sista anmälningen från medlemsstaterna att beslutet
antagits. Detta innebär att korrigeringar i efterhand kan bli aktuella om
datum för ikraftträdande inträder senare än de datum då beslutets olika
delar börjar gälla.

Även bestämmelsen artikel 10.2b får effekter för
korrigeringsbetalningar, nämligen att nuvarande beslut skall fortsätta
tillämpas på beräkningen och justeringen av inkomster från
mervärdesskattebaserad avgift, BNI-avgift samt beräkningen av
budgetreduktionen för Storbritannien för åren 1988 - 2000.

Vad gäller traditionella egna medel anges att de belopp som skall göras
tillgängliga före den 28 februari 2001 - tidpunkten är satt med hänsyn till
tidsutdräkten mellan fastställande och tillgängliggörande av fordringar
som fastställts under 2000 - skall omfattas av ersättningen om 10 % för
att täcka uppbördskostnader.

5 Godkännande av rådsbeslutet

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europeiska unionens
råds beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om
systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel.

Skälen för regeringens förslag: Europeiska unionens råds beslut
2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för
gemenskapernas egna medel ersätter rådsbeslutet 94/728/EG, Euratom.
Beslutet har fattats med hänvisning till artikel 269 i EG-fördraget och
artikel 173 i Euratomfördraget.

Beslutet fastställer finansieringen av EU:s budget till dess ett nytt
beslut fattas.

Enligt artikel 269 skall rådet enhälligt, på förslag av kommissionen och
efter att ha hört Europaparlamentet, fastställa bestämmelser om
gemenskapens system för egna medel samt rekommendera
medlemsstaterna att anta dessa bestämmelser i enlighet med deras
konstitutionella bestämmelser.

För svenskt vidkommande skall beslutet i enlighet med 10 kap. 2 §
regeringsformen underställas riksdagen för godkännande. Beslutet är att
anse som en internationell överenskommelse och avser statens medel.

11

Det nya beslutet leder, under i övrigt oförändrade förutsättningar, till
en minskning av den svenska avgiften till EU-budgeten jämfört med
nuvarande beslut.

Mot bakgrund av vad som anförts bör riksdagen godkänna Europeiska
unionens råds beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000
om systemet för gemenskapernas egna medel.

Prop. 2000/01:45

12

Prop. 2000/01:45

Bilaga

EUROPEISKA UNIONENS RÅD	Bryssel den 17 april 2000 (OR. en)
	7439/00
Interinstitutionellt ärende:
1999/0139	LIMITE
	ECOFIN	89
	RESPR	4
	FIN	122

RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT________________________

Ärende: Rådets beslut om systemet for Europeiska gemenskapernas egna medel

7439/00

DG G

CM/ik

SV

13

Prop. 2000/01:45
Bilaga

RÅDETS BESLUT

av den 29 -09- 2000

om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FASTSTÄLLT FÖLJANDE BESTÄMMELSER SOM

DET REKOMMENDERAR MEDLEMSSTATERNA ATT ANTA

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 269 i

detta,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt

artikel 173 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag1,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande2,

med beaktande av revisionsrättens yttrande3,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande4,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande’, och

1    EGT C 274 E, 28.9.1999, s. 39.

2    EGT C 368,20.12.1999, s. 16.

3   EGT C

4   EGT C

5   EGT C

7439/00                                                       CM/ik                T

DG G                      SV

14

Prop. 2000/01:45

Bilaga

av följande skäl:

1.   Vid sitt möte i Berlin den 24-25 mars 1999 kom Europeiska rådet bland annat fram till att
systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel bör vara rättvist, öppet för insyn,
kostnadseffektivt, enkelt och bygga på kriterier som bäst ger uttryck för varje medlemsstats
förmåga att bidra.

2.    Systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel måste säkerställa att det finns
tillräckliga medel för att gemenskapernas politik skall kunna utvecklas i god ordning och med
hänsyn till behovet av strikt budgetdisciplin.

3.   Data av bästa möjliga kvalitet bör användas som underlag för EU:s budget och
gemenskapernas egna medel. Tillämpningen av det europeiska nationalräkenskapssystemet
(nedan kallat ENS 95) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2223/96* kommer att innebära
att kvaliteten på mätningen av nationalräkenskapsdata förbättras.

4.   Det är lämpligt att använda de allra senaste statistiska begreppen när det gäller egna medel
och att i enlighet därmed för dessa syften definiera bruttonationalinkomst (BNI) som likvärdig
med GNI, så som den beräknas av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 2223/96
(ENS 95).

5.   Om ändringar av ENS 95 leder till betydande skillnader i GNI så som den beräknas av
kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 2223/96, är det dessutom lämpligt att rådet
beslutar huruvida dessa ändringar skall tillämpas när det gäller egna medel.

EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 448/98
(EGT L 58,27.2.1998, s. 1).

7439/00                                                      CM/ik               2

DG G                     SV

15

Prop. 2000/01:45

Bilaga

6.   Enligt rådets beslut 94/728/EG, Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för
gemenskapernas egna medel’ sattes taket för egna medel för 1999 vid 1,27 % av
gemenskapens bruttonationalinkomst till marknadspriser och ett övergripande tak på 1,335 %
av gemenskapens bruttonationalinkomst i anslag för åtaganden.

7.   Det är lämpligt att anpassa dessa tak uttryckta i procent av bruttonationalinkomsten så att
beloppet för de finansiella medel som står till gemenskapernas förfogande förblir oförändrat,
genom att en formel fastställs för att bestämma de nya taken i förhållande till
bruttonationalinkomsten så som den definieras för dessa syften, vilken skall tillämpas efter det
att detta beslut trätt i kraft.

8.   Det är lämpligt att samma metod används vid framtida förändringar av ENS 95 vilka kan ha
effekter på bruttonationalinkomsten.

9.    För att hänsyn också i fortsättningen skall tas till vaije medlemsstats förmåga att bidra till
systemet med egna medel och för att korrigera det nuvarande systemets regressiva aspekter
för de minst välmående medlemsstaterna, drog Europeiska rådet i Berlin

den 24-25 mars 1999 slutsatsen att reglerna för unionens finansiering skall ändras enligt
följande:

-    Den maximala procentsatsen för medel som härrör från mervärdesskatt skall minskas
från 1 % till 0,75 % under 2002 och 2003 och till 0,50 % från och med 2004.

-    Medlemsstaternas beräkningsunderlag för mervärdesskatt skall fortsätta att vara
begränsat till 50 % av deras bruttonationalinkomst.

EGT L 293, 12.11.1994, s. 9.

7439/00

DG G

CM/ik               3

SV

16

Prop. 2000/01:45

Bilaga

10.  Europeiska rådet drog vid sitt möte den 24-25 mars 1999 slutsatsen att det var lämpligt att
anpassa det belopp som medlemsstaterna behåller för att täcka uppbördskostnader i samband
med de s.k. traditionella egna medel som betalas in till Europeiska unionens budget.

11.  Obalanser i budgeten bör korrigeras på ett sätt som inte påverkar de egna medel som står till
förfogande för gemenskapernas politik och såvitt möjligt lösas genom utgiftspolitiken.

12.  Europeiska rådet drog vid sitt möte den 24-25 mars 1999 slutsatsen att det beräkningssätt för
att korrigera obalanser i budgeten till förmån för Förenade kungariket som fastställs genom
beslut 88/376/EEG, Euratom1 och bekräftas genom beslut 94/728/EG, Euratom inte bör
inkludera de oväntade vinster som annars uppstår till följd av förändringarna av
finansieringssystemet och den framtida utvidgningen. Vid tidpunkten för utvidgningen
kommer på samma sätt en justering att minska de "totala fördelade utgifterna" med ett belopp
som motsvarar de årliga utgifterna för föranslutningen i kandidatländerna, varigenom man
säkerställer att oförminskade utgifter förblir oförminskade.

13.  Av tydlighetsskäl har beskrivningen förenklats när det gäller beräkningen av den korrigering
av obalanser i budgeten som Förenade kungariket har beviljats. Denna förenkling påverkar
inte beräkningen av beloppet av den korrigering som Förenade kungariket beviljats.

14.  Europeiska rådet drog vid sitt möte den 24-25 mars 1999 slutsatsen att finansieringen av den
korrigering av obalanser i budgeten som är till förmån för Förenade kungariket bör ändras för
att minska den andel som Österrike, Tyskland, Nederländerna och Sverige finansierar till

25 % av deras normala andel.

EGT L 185, 15.7.1988, s. 24.

7439/00

DG G

CM/ik              4

SV

17

Prop. 2000/01:45

Bilaga

15.  Den monetära reserven, nedan kallad "den monetära EUGFJ-reserven", reserven för
finansiering av lånegarantifonden och reserven för katastrofbistånd i tredje land omfattas av
särskilda bestämmelser.

16.  Kommissionen bör före den 1 januari 2006 påbörja en allmän översyn av hur systemet med
egna medel fungerar, vid behov åtföljd av lämpliga förslag mot bakgrund av alla relevanta
faktorer, inklusive utvidgningens effekter på finansieringen av Europeiska unionens budget,
möjligheten att ändra strukturen på de egna medlen genom att skapa nya, autonoma egna
medel och den korrigering av obalanser i budgeten som beviljats Förenade kungariket samt
den minskning av andelen av finansieringen av obalanser i budgeten till förmån för Förenade
kungariket som beviljats Österrike, Tyskland, Nederländerna och Sverige.

17.  Det måste fastställas bestämmelser om övergången från det system som införs genom
beslut 94/728/EG, Euratom till det system som införs genom det här beslutet.

18.  Europeiska rådet av drog vid sitt möte den 24-25 mars 1999 slutsatsen att detta beslut bör
tillämpas från och med den 1 januari 2002.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemenskaperna skall tilldelas egna medel enligt bestämmelserna i följande artiklar i syfte att, i
enlighet med artikel 269 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, nedan kallat
EG-fördraget, och artikel 173 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
nedan kallat Euratomfördraget, säkerställa finansieringen av budgeten.

7439/00

CM/ik

DG G

18

Prop. 2000/01:45

Bilaga

Europeiska unionen budget skall, oavsett andra inkomster, i sin helhet finansieras av
gemenskapernas egna medel.

Artikel 2

1. Följande inkomster skall utgöra egna medel som redovisas i Europeiska unionens budget:

a)    Avgifter, bidrag, tilläggs- eller utjämningsbelopp, fyllnadsbelopp eller liknande som fastställts
eller kommer att fastställas av gemenskapernas institutioner för handel med tredje land inom
ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, samt även bidrag och avgifter som föreskrivs
inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för socker.

b)   Tullar enligt Gemensamma tulltaxan och andra avgifter som fastställts eller kommer att
fastställas av gemenskapernas institutioner för handel med tredje land samt tullavgifter på
varor som omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.

c)   En för alla medlemsstater enhetlig procentsats på de harmoniserade beräkningsunderlagen för
mervärdesskatt, vilka skall fastställas enligt gemenskapsreglema. Det beräkningsunderlag
som skall användas i detta syfte får inte överstiga 50 % av BNI för vatje medlemsstat, enligt
definitionen i punkt 7.

d)   En procentsats, som skall fastställas enligt budgetförfarandet med hänsyn till summan av alla
andra inkomster, av summan av alla medlemsstaters BNI.

7439/00

DG G

CM/ik               6

SV

19

Prop. 2000/01:45

Bilaga

2.   Inkomster frän nya avgifter som införs inom ramen för en gemensam politik, enligt
EG-fördraget eller EuratomfÖrdraget, under förutsättning att förfarandet i artikel 269 i EG-fördraget
eller i artikel 173 i EuratomfÖrdraget har följts, skall ocksä utgöra egna medel som redovisas i
Europeiska unionens budget.

3.   För att täcka kostnaderna för uppbörd skall medlemsstaterna behålla 25 % av de belopp som
avses i punkt 1 a och b, vilka skall fastställas efter den 31 december 2000.

4.   Den enhetliga procentsats som avses i punkt 1 c skall motsvara den sats som följer av
skillnaden mellan

a)   den maximala procentsatsen för mervärdesskattemedlet som är fastställd till

0,75 % under är 2002 och 2003

0,50 % från och med år 2004,

och

b)   en procentsats ("fast sats") som är lika med kvoten mellan det kompensationsbelopp som
avses i artikel 4 och summan av beräkningsunderlagen för mervärdesskatt (fastställda enligt
punkt 2.1 c för alla medlemsstater, med hänsyn till att Förenade kungariket är undantaget frän
finansieringen av sin korrigering och att den andel av Förenade kungarikets korrigering som
Österrike, Tyskland, Nederländerna och Sverige finansierar minskats till en fjärdedel av sitt
normala värde.

7439/00

DG G

CM/ik               7

SV

20

Prop. 2000/01:45

Bilaga

5.   Den procentsats som fastställs enligt punkt 1 d skall tillämpas på varje medlemsstats BNI.

6.   Om vid början av budgetåret budgeten ännu inte har antagits skall den föregående enhetliga
procentsatsen på beräkningsunderlaget för mervärdesskatt och procentsatsen på medlemsstaternas
BNI tillämpas till dess att de nya procentsatserna träder i kraft, utan att det påverkar tillämpningen
av bestämmelser som antas enligt artikel 8.2 beträffande den monetära EUGFJ-reserven, reserven
för finansiering av lånegarantifonden och reserven för katastrofbistånd till tredje land.

7.   Vid tillämpningen av detta beslut skall BNI utgöras av bruttonationalinkomsten för
ifrågavarande år enligt marknadspriser (GNI), så som den beräknas av kommissionen i enlighet med
ENS 95 i enlighet med förordning (EG) nr 2223/96.

Om ändringar av ENS 95 medför betydande skillnader i GNI så som den beräknas av
kommissionen, skall rådet på kommissionens förslag och efter att ha hört Europaparlamentet med
enhällighet besluta om huruvida dessa ändringar skall tillämpas när det gäller detta beslut.

Artikel 3

1. Det totala beloppet egna medel som tilldelas gemenskaperna som anslag för betalningar får
inte överskrida en viss procentandel av medlemsstaternas totala BNI. Denna procentandel, uttryckt
med två decimalers noggrannhet, kommer att beräknas av kommissionen i december 2001 enligt
följande formel:

Tak för egna medel =

1 27 y • 1998+1999 + 2000 BNI ENS andra upplagan

’   °*~   1998 +1999 + 2000BNI ENS 1995

7439/00

DG G

CM/ik               8

SV

21

Prop. 2000/01:45

Bilaga

2.   De anslag för åtaganden som redovisas i Europeiska unionens allmänna budget skall följa en
balanserad ökningstakt som leder till ett totalbelopp som inte överskrider en viss procentandel av
medlemsstaternas totala BNI. Denna procentandel, uttryckt med två decimalers noggrannhet, skall
beräknas av kommissionen i december 2001 enligt följande formel:

Tak för anslag för åtaganden =

■        1998+1999 + 2000 BNI ENSandra upplagan

1,33 5 % ♦ -—-—        -------------- --------------------

1998+1999 +2000 BNI ENS 1995

Ett balanserat förhållande mellan anslagen för åtaganden och anslagen för betalningar skall
upprätthållas för att säkerställa att anslagen är förenliga med varandra och för att möjliggöra att det
tak som avses i punkt 1 iakttas under de följande åren.

3.   Kommissionen skall före den 31 december 2001 underrätta budgetmyndigheten om de nya
taken för egna medel.

4.   Den metod som beskrivs i punkterna 1 och 2 skall följas vid ändringar av ENS 95 vilka leder
till förändringar av BNI-nivån.

7439/00

DG G

CM/ik               9

SV

22

Prop. 2000/01:45

Bilaga

Artikel 4

Förenade kungariket skall beviljas en korrigering när det gäller obalanser i budgeten.

Denna korrigering skall fastställas genom att

a)   beräkna skillnaden under det föregående budgetåret mellan

-    Förenade kungarikets procentandel av summan av de icke-begränsade
beräkningsunderlagen för mervärdesskatt, och

-    Förenade kungarikets procentandel av de totala fördelade utgifterna,

b)   multiplicera denna med de totala fördelade utgifterna,

c)    multiplicera resultatet enligt b med 0,66,

d)   minska resultatet enligt c med verkningarna för Förenade kungariket av övergången till
begränsad mervärdesskatt och de betalningar som avses i artikel 2.1 d, dvs. skillnaden mellan

-    vad Förenade kungariket skulle ha betalat av de belopp som finansieras genom de medel
som avses i artikel 2.1c och d om den enhetliga procentsatsen hade tillämpats på icke-
begränsade beräkningsunderlag för mervärdesskatt,

och

-    Förenade kungarikets betalningar till följd av tillämpningen av artikel 2.1 c och d,

7439/00

DG G

CM/ik              10

SV

23

Prop. 2000/01:45
Bilaga

e)   från och med 2001 minska resultatet enligt d med Förenade kungarikets nettoinkomster till
följd av ökningen av den procentandel av medlen som avses i artikel 2.1 a och b som
medlemsstaterna behåller för att täcka kostnaderna för uppbörd och därmed sammanhängande
kostnader,

f)    vid varje utvidgning av Europeiska unionen beräkna en justering av resultatet enligt e i syfte
att minska kompensationen för att därigenom säkerställa att utgifter som inte förminskades
före utvidgningen inte heller kommer att förminskas efter utvidgningen. Denna justering skall
göras genom att minska de totala fördelade utgifterna med ett belopp som är lika stort som de
årliga utgifterna inför anslutningen i de länder som blir medlemmar. Alla således beräknade
belopp skall föras över till de följande åren, och de skall årligen justeras genom tillämpning
av den BNl-deflator i euro som används för justeringen av budgetplanen.

Artikel 5

1. Kostnaden för korrigeringen skall bäras av de andra medlemsstaterna enligt följande system:

Kostnadsfördelningen skall först beräknas på grundval av vatje medlemsstats andel av de
betalningar som avses i artikel 2.1 d, varvid Förenade kungariket skall undantas. Fördelningen skall
sedan justeras så att den andel som skall finansieras av Österrike, Tyskland, Nederländerna och
Sverige begränsas till en fjärdedel av deras normala andel som följer av denna beräkning.

7439/00

DG G

CM/ik                 11

SV

24

Prop. 2000/01:45

Bilaga

2.   Korrigeringen skall beviljas Förenade kungariket genom en minskning av dess betalningar
enligt artikel 2.1 c och d. De kostnader som skall bäras av de andra medlemsstaterna skall läggas till
deras betalningar till följd av tillämpning på varje medlemsstat av artikel 2.1 c och d.

3.   Kommissionen skall göra de beräkningar som krävs för att tillämpa artikel 4 och denna
artikel.

4.   Om vid början av budgetåret budgeten ännu inte har antagits, skall den korrigering som
beviljats Förenade kungariket och de kostnader som burits av de övriga medlemsstaterna enligt den
senaste slutgiltigt antagna budgeten fortsätta att gälla.

Artikel 6

De inkomster som avses i artikel 2 skall användas utan åtskillnad för finansiering av alla utgifter
som införts i budgeten. De inkomster som behövs för att helt eller delvis täcka den monetära
EUGFJ-reserven, reserven för finansiering av lånegarantifonden och reserven för katastrofbistånd
till tredje land och som är redovisade i budgeten, skall inte begäras in från medlemsstaterna förrän
reserverna tas i anspråk. Bestämmelser för tillämpningen av dessa reserver skall vid behov antas
enligt artikel 8.2.

Artikel 7

Om gemenskapernas inkomster överskrider de totala faktiska utgifterna under ett budgetår skall
överskottet överföras till närmast följande budgetår.

7439/00

CM/ik

DG G

25

Prop. 2000/01:45

Bilaga

Eventuella överskott pä grund av överföring frän kapitlen för EUGFJ, garantisektionen, eller
överskott frän garantifonden för ätgärder avseende tredje land som överförts till budgetens
inkomstsida skall anses utgöra egna medel.

Artikel 8

1.   Gemenskapernas egna medel enligt artikel 2.1 a och b skall uppbäras av medlemsstaterna
enligt deras respektive nationella lagar och andra författningar, vilka vid behov skall anpassas för
att uppfylla gemenskapsbestämmelsemas krav.

Kommissionen skall med jämna mellanrum granska de nationella bestämmelser som den
underrättats om av medlemsstaterna, meddela medlemsstaterna de justeringar som den anser
nödvändiga för att de nationella bestämmelserna skall följa gemenskapsbestämmelsema samt
rapportera till budgetmyndigheten.

Medlemsstaterna skall ställa medlen enligt artikel 2.1 a-d till kommissionens förfogande.

2.   Utan att det påverkar räkenskapsrevisionen och kontrollen av lagenligheten och den formella
riktigheten enligt artikel 248 i EG-fördraget och artikel 160c i EuratomfÖrdraget, varvid sådan
revision och kontroll huvudsakligen avser tillförlitligheten och effektiviteten hos nationella system
och förfaranden för att fastställa beräkningsunderlaget för egna medel frän mervärdesskatt och BNI,
och utan att det påverkar kontrollåtgärder enligt artikel 279 c i EG-fördraget och artikel 183 c i
Euratomfördraget, skall rådet genom enhälligt beslut pä förslag frän kommissionen och efter att ha
hört Europaparlamentet anta de bestämmelser som krävs för att genomföra detta beslut och för att
möjliggöra kontrollen av uppbörden av de inkomster som avses i artiklarna 2 och 5 samt att dessa
inkomster ställs till kommissionens förfogande och betalas.

7439/00

CM/ik

DG G

26

Prop. 2000/01:45

Bilaga

Artikel 9

Kommissionen skall före den 1 januari 2006 göra en övergripande översyn av systemet med egna
medel vilken vid behov skall åtföljas av lämpliga förslag mot bakgrund av alla relevanta faktorer,
inklusive utvidgningens effekter på finansieringen av budgeten, möjligheten att ändra de egna
medlens struktur genom att skapa nya autonoma egna medel och den korrigering av obalanser i
budgeten som beviljats Förenade kungariket liksom det avdrag som beviljats Österrike, Tyskland,
Nederländerna och Sverige enligt artikel 5.1.

Artikel 10

1.   Rådets generalsekreterare skall meddela medlemsstaterna detta beslut, och beslutet skall
offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Medlemsstaterna skall utan dröjsmål anmäla till rådets generalsekreterare när de fullföljt
förfarandena för antagandet av detta beslut enligt sina konstitutionella bestämmelser.

Detta beslut träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter mottagandet av den sista av
de anmälningar som avses i andra stycket. Beslutet skall tillämpas från och med den 1 januari 2002,
med undantag av artikel 2.3 och artikel 4, vilka skall tillämpas från och med den 1 januari 2001.

2.   a) Om inte annat följer av b skall beslut 94/728/EG, Euratom upphöra att gälla

den 1 januari 2002. Hänvisningar till rådets beslut av den 21 april 1970 om att ersätta
medlemsstaternas finansiella bidrag med gemenskapernas egna medel1, till rådets
beslut 85/257/EEG, Euratom av den 7 maj 1985 om systemet för gemenskapernas egna
medel1, till beslut 88/376/EEG, Euratom eller till beslut 94/728/EG, Euratom skall
tolkas som hänvisningar till det här beslutet.

EGT L 94,28.4.1970, s. 18.

EGT L 128, 14.5.1985, s. 15. Beslutet ersatt med beslut 88/376/EEG, Euratom.

7439/00

DG G

CM/ik              14

SV

27

Prop. 2000/01:45

Bilaga

b)   Artiklarna 2, 4 och 5 i beslut 88/376/EEG, Euratom och i beslut 94/728/EG, Euratom
skall även i fortsättningen tillämpas på beräkningen och justeringen av inkomster från
tillämpningen av en för alla medlemsstater enhetlig procentsats på det enhetliga
beräkningsunderlaget för mervärdesskatt, som begränsats till mellan 50 % och 55 % av
varje medlemsstats BNI beroende på året i fråga, och på beräkningen av den korrigering
av obalanser i budgeten som beviljats Förenade kungariket för åren 1988 till och

med 2000.

c)   När det gäller de belopp som avses i artikel 2.1 a-b som medlemsstaterna skall göra
tillgängliga före den 28 februari 2001 i enlighet med tillämpliga
gemenskapsbestämmelser, skall medlemsstaterna även i fortsättningen behålla 10 % av
dessa belopp för att täcka uppbördskostnader.

Utfärdat i Bryssel den 2 9 "09" MOO

På rådets vägnar
Ordförande

L. FABIUS

Kopians överensstämmelse

För generalsekreteraren/höge representanten

Sixten KORKMAN
Generaldirektör

7439/00

CM/ik

DG G

15

SV

28

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 november 2000.

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Thalén, von Sydow, Pagrotsky, Messing, Rosengren,
Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm, Bodström

Föredragande: statsrådet Ringholm

Prop. 2000/01:45

Regeringen beslutar proposition 2000/01:45 Godkännande av råds-
beslut om ändring av systemet för gemenskapernas egna medel

29