Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen Prop. 2000/01:91

Proposition 2000/01:91

Regeringens proposition
2000/01:91

Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen

Prop.

2000/01:91

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 mars 2001

Göran Persson

Thomas Bodström

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att punkten 2 i övergångs-
bestämmelserna till polisdatalagen (1998:622) ändras med innebörden att
övergångstiden under vilken register i polisens verksamhet far föras med
stöd av Datainspektionens tillstånd förlängs till utgången av år 2003.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 91

Innehållsförteckning

Prop. 2000/01:91

1    Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3

2   Förslag till lag om ändring i polisdatalagen (1998:622)...................4

3   Ärendet och dess beredning..............................................................5

4   Bakgrund...........................................................................................5

4.1     Nuvarande ordning.............................................................5

4.2     Polisdatautredningen...........................................................6

5   Register som förs med stöd av övergångsbestämmelserna...............6

5.1     Allmänna spaningsregistret................................................6

5.2     Andra register.....................................................................7

6   Tiden i övergångsbestämmelsen flyttas fram....................................8

7   Kostnader........................................................................................10

Bilaga 1     Promemorians lagförslag...................................................11

B ilaga 2     Förtcckning över remissinstanser......................................12

Bilaga 3     Lagrådsremissens lagförslag.............................................13

Bilaga 4     Lagrådets yttrande.............................................................14

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2001.........15

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i polisdatalagen (1998:622).

Prop. 2000/01:91

2 Förslag till lag om ändring i polisdatalagen
(1998:622)

Härigenom föreskrivs att punkten 2 övergångsbestämmelserna till
polisdatalagen (1998:622) skall ha följande lydelse.

Prop. 2000/01:91

Nuvarande lydelse

2. För de personregister som den
24 oktober 1998 förs med
Datainspektionens tillstånd gäller
bestämmelserna i datalagen
(1973:289) till och med den 30
september 2001. För ett sådant
register skall dock 6-8 §§ gälla
från ikraftträdandet.

Föreslagen lydelse

2. För de personregister som den
24 oktober 1998 förs med
Datainspektionens tillstånd gäller
bestämmelserna i datalagen
(1973:289) till och med den 31
december 2003. För ett sådant
register skall dock 6-8 §§ gälla
från ikraftträdandet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Ärendet och dess beredning

Prop. 2000/01:91

Polisdatautredningen (Ju 2000:01, dir. 1999:99), som har i uppdrag att
följa den nya polisregisterlagstiftningen, har till Justitiedepartementet
kommit in med en skrivelse (dnr Ju 2000/5649). I skrivelsen föreslås att
regeringen tar initiativ till en ändring av övergångsbestämmelserna till
polisdatalagen, så att de register som polisen i dag för med tillstånd av
Datainspektionen får fortsätta att föras med stöd av tillstånden till
utgången av år 2003. Med anledning av skrivelsen har en promemoria
upprättats i Justitiedepartementet. I promemorian föreslås en ändring av
övergångsbestämmelserna till polisdatalagen (1998:622). Regeringen
behandlar i detta ärende det förslag som läggs fram i promemorian.
Promemorians lagförslag finns i bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i
Justitiedepartementet (dnr Ju 2000/5649).

Regeringen beslutade den 1 mars 2001 att inhämta Lagrådets yttrande
över det lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga
4. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

4.1

Bakgrund

Nuvarande ordning

Polisens möjligheter att föra kriminal- och polisregister reglerades
tidigare i huvudsak genom bestämmelser i lagen (1963:197) om allmänt
kriminalregister och lagen (1965:94) om polisregister m.m. Vissa
polisregister fördes också med stöd av Datainspektionens tillstånd enligt
datalagen (1973:289).

Sedan den 1 april 1999 gäller en lag om behandling av personuppgifter
i polisens verksamhet, polisdatalagen (1998:622). Polisdatalagen bygger
på personuppgiftslagen (1998:204) och innehåller de särregler som
ansetts nödvändiga i polisens verksamhet. Enligt punkten 2 övergångs-
bestämmelserna till polisdatalagen far de register som förs med stöd av
Datainspektionens tillstånd enligt datalagen föras till och med den
30 september 2001. Därefter skall de föras med stöd av polisdatalagen.

I polisens verksamhet förs i dag ett flertal olika typer av register. En
del av dem regleras särskilt i polisdatalagen. Detta gäller t.ex.
fmgeravtrycks- och signalementsregistren samt SÄPO-registret. I andra
register, såsom kommunikationscentralemas system (KC-systemet) sker
behandlingen av personuppgifterna med stöd av bestämmelserna i
personuppgiftslagen och de allmänna bestämmelserna i polisdatalagen.
Ett antal register förs dock i dag enligt övergångsbestämmelserna till
personuppgiftslagen eller polisdatalagen med stöd av Datainspektionens
tillstånd. För dessa register gäller därför fortfarande datalagen. Exempel
på sådana register är passregistret, beslags- och analysregistren och det
allmänna spaningsregistret (ASP).

Därtill kommer att vissa register, såsom digitalt referensbibliotek över
bampomografiska framställningar, förs med stöd av regeringsbeslut.

Eftersom dessa register inte förs med stöd av Datainspektionens tillstånd
omfattas de inte av övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen
eller polisdatalagen. Det är därför redan i dag bestämmelserna i
personuppgiftslagen och polisdatalagen som är tillämpliga på
behandlingen av personuppgifter i dessa register.

Prop. 2000/01:91

4.2 Polisdatautredningen

Polisdatautredningen har i uppdrag att följa genomförandet av den nya
polisregisterlagstiftningen. Utredningen skall analysera konsekvenserna
av den nya regleringen av polisens rätt att behandla personuppgifter
automatiserat. En särskild analys skall göras av de samlade
konsekvenserna från integritetssynpunkt av lagstiftningen på området. I
uppdraget ingår också att inventera de register som förs inom polisen
med stöd av personuppgiftslagen och polisdatalagen samt, övergångsvis,
med stöd av Datainspektionens tillstånd. Utredningen skall på grundval
av inventeringen överväga om fler register än i dag bör regleras särskilt i
lagstiftningen och i så fall lägga fram förslag till sådana regleringar. I
övrigt skall utredningen peka på eventuella reformbehov. Uppdraget
skall redovisas slutligt senast vid utgången av år 2001.

Som tidigare har nämnts har Polisdatautredningen till Justitie-
departementet kommit in med en skrivelse (Ju 2000/5649). I skrivelsen
föreslås att regeringen tar initiativ till en ändring av övergångs-
bestämmelserna till polisdatalagen, så att de register som polisen i dag
för med tillstånd av Datainspektionen far fortsätta att föras med stöd av
sådana till utgången av år 2003.

5      Register som förs med stöd av övergångs-

bestämmelserna

5.1      Allmänna spaningsregistret

Det allmänna spaningsregistret (ASP) förs centralt av Rikspolisstyrelsen
med tillstånd av Datainspektionen enligt ett beslut meddelat den 18 maj
1977. Registret förs i dag med stöd av övergångsbestämmelserna till
polisdatalagen. Registret har enligt sin ändamålsbeskrivning till syfte att
lagra och systematisera uppgifter med anknytning till misstänkt eller
konstaterad brottslighet för att användas i polisens spanings- och
brottsutrednings verksamhet. Den ändamålsbeskrivning för ASP som
gäller enligt tillståndet sammanfaller i stort med den definition av
kriminalunderrättclsevcrksamhet som anges i 3 § polisdatalagen. Med
underrättelseverksamhet avses enligt definitionen i 3 § polisdatalagen
polisverksamhet som består i att samla, bearbeta och analysera
information för att klarlägga om brottslig verksamhet har utövats eller
kan komma att utövas och som inte utgör förundersökning enligt 23 kap.
rättegångsbalken. Enligt 17 § polisdatalagen får kriminalunderrättelse-
register föras endast för att ge underlag för beslut om särskilda
undersökningar avseende allvarlig brottslig verksamhet eller för att

underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning till Prop. 2000/01:91
underrättelseverksamhet. Det allmänna spaningsregistret far anses utgöra
ett kriminalunderrättelseregister i polisdatalagens mening, varför
behandling av personuppgifter efter den 30 september 2001 skall ske i
enlighet med 17-21 §§ polisdatalagen.

Enligt 19 § första stycket polisdatalagen får ett kriminalunder-
rättelseregister innehålla uppgifter som kan hänföras till en enskild
person endast om uppgifterna ger anledning att anta att allvarlig brottslig
verksamhet har utövats eller kan komma att utövas. Därutöver skall den
som avses med uppgifterna skäligen kunna misstänkas för att ha utövat
eller komma att utöva den allvarliga brottsliga verksamheten. Med
allvarlig brottslig verksamhet avses brott för vilket är föreskrivet fängelse
i två år eller däröver (3 § polisdatalagen). Det innebär att uppgifter som
rör misstanke om t.ex. misshandel, stöld och bedrägeri far behandlas. I
dag behandlas emellertid i ASP även uppgifter om andra brott, t.ex.
snatteri och skadegörelse.

I ASP finns även särskilda uppgifter om synnerligen allvarligt
brottsbelastade personer och om yrkeskriminella personer. Dessa s.k.
markeringar har ingen motsvarighet i polisdatalagens bestämmelser.

I ASP registreras en person om det finns en misstanke mot honom eller
henne om ett visst brott eller en viss form av brottslighet. Styrkan på
misstanken för att registrering skall fa ske i ASP torde vara lägre än
polisdatalagens krav.

5.2 Andra register

Som tidigare har nämnts för polisen i dag utöver ASP ett flertal register
med Datainspektionens tillstånd. I en del av dem sker behandlingen av
personuppgifter för att förebygga brott, för att övervaka den allmänna
ordningen och säkerheten eller för att bedriva spaning och utredning i
fråga om brott. Exempel på sådana register är Interpolregistret och
Rationell anmälningsrutin (RAR). Ändamålet med Interpolregistret är att
återfinna ärenden i en aktsamling vid Rikspolisstyrelsens Interpolsektion.
Registret far förutom administrativa uppgifter innehålla uppgifter om
ärendetyp, land, personnummer, nationalitet, fordon, kontonummer,
nummer på legitimationshandling, indikativ (begrepp för att ange
förfalskningstyp) samt åtgärd. Ändamålet med RAR är att tillhandahålla
uppgifter rörande brottsanmälningar som behövs och för att i enlighet
med lag eller förordning lämna uppgifter till annan myndighet.
Ändamålet är också att tillhandahålla uppgifter för polismyndighets
ärenden, lämna underlag för samordning, bevakning, planering och
uppföljning av verksamheten, utgöra underlag för produktion av statistik
samt utgöra myndighetens kriminaldiarium. Eftersom behandlingen av
personuppgifter i dessa register är en sådan behandling som avses i 1 §
polisdatalagen omfattas dessa register liksom ASP av övergångsbestäm-
melserna till polisdatalagen. Dessa register skall därför i likhet med ASP
efter den 30 september 2001 föras med stöd av polisdatalagen.

Tiden i övergångsbestämmelsen flyttas fram Pr°P- 2000/01:91

Regeringens förslag: Övergångstiden under vilken register i polisens
verksamhet får föras med stöd av Datainspektionens tillstånd enligt
punkten 2 i övergångsbestämmelserna till polisdatalagen förlängs till
utgången av år 2003.

Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Datainspektionen har anfört att tillämpnings-
området för övergångsbestämmelserna bör klargöras. Hovrätten för
Nedre Norrland har velat fasta uppmärksamheten på frågan om
datalagens eller personuppgiftslagens överklagandebestämmelser är
avsedda att tillämpas efter den 30 september 2001. I Övrigt har
remissinstanserna tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I polisdatalagens bestämmelser om
behandling av personuppgifter i kriminalunderrättelseverksamhet har det
fastställts gränser för registrering av förspanings- och underrättelse-
uppgifter. En del av den information som för närvarande registreras i
bl.a. det allmänna spaningsregistret (ASP) uppfyller kraven för
registrering i kriminalunderrättelseregister medan andra uppgifter
sannolikt faller utanför regleringen. Behandlingen av personuppgifter i
ASP skulle alltså behöva begränsas i icke oväsentliga delar om den skall
ske i enlighet med bestämmelserna i polisdatalagen.

Polisdatautredningen anför i skrivelsen att de frågor som är
förknippade med ASP utgör en viktig del i utredningsuppdraget.
Utredningen anser det vara omöjligt att analysera behandlingen av
personuppgifter i ASP separat från den behandling som förekommer i
andra polisregister. Utredningen anser vidare att det inte är lämpligt att
utforma några särbestämmelser enbart för behandlingen i ASP. De
ställningstaganden som i så fall skulle behöva göras skulle bli styrande
för regleringen av andra register utan att dessa kunnat analyseras på ett
tillfredsställande sätt. Utredningen menar därför att all behandling av
personuppgifter som förekommer inom polisen och som omfattas av
utredningsuppdraget skall övervägas i ett sammanhang och att
redovisning skall ske i ett enda betänkande.

Rikspolisstyrelsen har i olika sammanhang framhållit att behovet av
ASP är mycket stort. Behovet av ASP skall ses mot bakgrund av att all
brottsutredande, brottsförebyggande och spanande verksamhet bygger på
kunskap och kännedom om tidigare brottsbelastade personers brottsliga
verksamhet, brottsobjekt, tillvägagångssätt, geografiska brottsområde,
umgänge med andra brottsbelastade personer och transportmedel. Vidare
har styrelsen anfört att det för utrycknings- och trafikverksamheten är av
vikt att snabbt få besked om en person när ett ingripande är aktuellt, t.ex.
om personen är farlig och vilka typer av brott personen tidigare är
misstänkt för. Det har också anförts att ASP är av stor betydelse för
närpolisens arbete mot vardagsbrottsligheten, bl.a. för den nödvändiga
kunskapen om vilka kända brottslingar som bor eller vistas inom
närpolisområdet.

Regeringen instämmer i Polisdatautredningens bedömning att frågan
om en reglering av ASP inte bör skiljas från de övriga lagstiftningsfrågor

som utredningen har att ta ställning till och således att de frågor som
omfattas av utredningens uppdrag bör övervägas i ett sammanhang.

De eventuella lagändringar som Polisdatautredningens betänkande kan
komma att resultera i kan inte träda i kraft förrän under 2003.1 avvaktan
på dessa eventuella lagändringar bör enligt regeringens bedömning
polisen även i fortsättningen fa föra de register som nu förs med
Datainspektionens tidigare meddelade tillstånd enligt övergångs-
bestämmelserna till polisdatalagen. Remissinstanserna har inte heller haft
något att invända mot det.

Fråga uppstår då vilka författningsändringar som krävs. Person-
uppgiftslagen innehåller generella bestämmelser för behandling av
personuppgifter. Polisdatalagen innehåller de särbestämmelser som är
nödvändiga för polisverksamheten. Av 2 § personuppgiftslagen följer att
avvikande bestämmelser i annan lag eller förordning har företräde fram-
för bestämmelser i personuppgiftslagen. Avvikande bestämmelser i
polisdatalagen gäller därför framför bestämmelser i personuppgiftslagen.
Detta gäller även i förhållande till övergångsbestämmelserna till
personuppgiftslagen.

En lämplig ordning för att åstadkomma en förlängning av den tid
under vilken polisen får föra de nu aktuella registren med stöd av
Datainspektionens tidigare meddelade tillstånd är därför att ändra
övergångsbestämmelserna till polisdatalagen. På så sätt kommer dessa,
utan hinder av vad som anges i övergångsbestämmelserna till person-
uppgiftslagen, att tillämpas på de register som i polisens verksamhet förs
enligt övergångsbestämmelserna till polisdatalagen med stöd av
Datainspektionens tidigare meddelade tillstånd. Andra register som
polisen för med stöd av Datainspektionens tillstånd kommer däremot
enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen att
efter den 30 september 2001 få föras med stöd av personuppgiftslagen.

Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen bör därmed enligt
regeringens bedömning ändras på så sätt att tidpunkten då de av
Datainspektionen meddelade tillstånden med stöd av datalagen skall
upphöra att gälla, flyttas fram. Övergångstiden bör lämpligen förlängas
till utgången av år 2003 i enlighet med utredningens förslag och med
hänsyn till att utredningens översyn av ASP och av övriga register som
förs med stöd av Datainspektionens tillstånd fortfarande pågår. Vidare
skall beaktas att sedan utredningens översyn har avslutats och förslag
överlämnats, utrymme måste lämnas för beredning av förslagen och
riksdagsbehandling.

Det förhållandet att registren skall föras med stöd av
Datainspektionens tillstånd innebär att datalagen även efter den
30 september 2001 gäller i fråga om dessa register. Därmed gäller alla
bestämmelser i datalagen för dessa register, däribland bestämmelserna
om överklagande.

Enligt artikel 3 punkten 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv
95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med
avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter (det s.k. dataskyddsdirektivet) gäller direktivet inte för
sådan behandling av personuppgifter som utgör ett led i en verksamhet
som inte omfattas av gemenskapsrätten, exempelvis sådan verksamhet
som avses i avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen, och inte

Prop. 2000/01:91

under några omständigheter behandlingar som rör allmän säkerhet,
försvar, statens säkerhet och statens verksamhet på straffrättens område.
Den verksamhet som de nu aktuella registren förs i omfattas alltså inte av
tillämpningsområdet för dataskyddsdirektivct. Regeringens förslag är
därför förenligt med bestämmelserna i direktivet.

Prop. 2000/01:91

7 Kostnader

Förslaget innebär inte några ökade kostnader jämfört med i dag.

10

Promemorians lagförslag

Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till polisdatalagen
(1998:622) skall ha följande lydelse.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. För de personregister som den 24 oktober 1998 förs med
Datainspektionens tillstånd gäller bestämmelserna i datalagen (1973:289)
till och med den 31 december 2003. För ett sådant register skall dock 6-
8 §§ gälla från ikraftträdandet.

Prop. 2000/01:91

Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

11

Förteckning över remissinstanser

Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Datainspektionen,
Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Hovrätten för Nedre Norrland,
Kammarrätten i Jönköping, Sveriges advokatsamfund och Riksarkivet.

Prop. 2000/01:91

Bilaga 2

12

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i polisdatalagen (1998:622)

Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till polisdatalagen
(1998:622) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2000/01:91

Bilaga 3

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. För de personregister som den
24 oktober 1998 förs med
Datainspektionens tillstånd gäller
bestämmelserna i datalagen
(1973:289) till och med den 30
september 2001. För ett sådant
register skall dock 6-8 §§ gälla
från ikraftträdandet.

2. För de personregister som den
24 oktober 1998 förs med
Datainspektionens tillstånd gäller
bestämmelserna i datalagen
(1973:289) till och med den 31
december 2003. För ett sådant
register skall dock 6-8 §§ gälla
från ikraftträdandet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

13

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-06

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 1 mars 2001 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i polisdatalagen (1998:622).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnessakkunnige Tord
Pettersson.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 2000/01:91

Bilaga 4

14

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 2001

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,

Sahlin, Engqvist, Larsson, Lejon, Lövdén, Bodström

Föredragande: statsrådet Bodström

Prop. 2000/01:91

Regeringen beslutar proposition 2000/01:91 Övergångsbestämmelserna
till polisdatalagen

15

Eländers Golab 61167, Stockholm 2001