Ombildning av Statens maskinprovningar till aktiebolag

Proposition 1994/95:5

Regeringens proposition
1994/95:5

Ombildning av Statens maskinprovningar till
aktiebolag

Prop.

1994/95:5

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 september 1994

Carl Bildt

Karl Erik Olsson
(Jordbruksdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Statens maskinprovningar ombildas till aktiebolag
den 1 april 1995. Staten föreslås bli ensam ägare i aktiebolaget. Bolaget skall
erbjuda näringsliv, myndigheter och organisationer provnings-, certifierings-
och besiktningstjänster inom maskinområdet.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 5

Innehållsförteckning

1   Förslag till riksdagsbeslut...........................3

2   Ärendet och dess beredning ......................... 3

3   Statens maskinprovningars nuvarande organisation..........4

4   Ombildning av Statens maskinprovningar till aktiebolag....... 5

5   Överföring av tillgångar och skulder.................... 9

6   Personal- och arkivfrågor.......................... 10

Bilaga Förteckning över remissinstanserna beträffande betänkandet
(Ds 1994:47) Bolagisering av Statens maskinprovningar . . 12

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 15 september 1994 ....................•........... 13

Prop. 1994/95:5

1 Förslag till riksdagsbeslut                           ^P-1994/95:5

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för ombildning av Statens maskin-
provningar till aktiebolag (avsnitt 4),

2. godkänner de föreslagna riktlinjerna för överföring av tillgångar och skul-
der till bolaget (avsnitt 5),

3. bemyndigar regeringen att besluta om nödvändiga åtgärder för att genom-
föra bolagsbildningen,

4. till Bolagisering av Statens maskinprovningar på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
24 000 000 kr.

2 Ärendet och dess beredning

Regeringen bemyndigade i februari 1992 chefen för Näringsdepartementet att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda möjligheterna och former-
na för en begränsning av statens engagemang inom provnings- och mätteknik
samt anslutande verksamhet inom Statens provningsanstalt (SP) och Statens
maskinprovningar (SMP) och att därvid bl.a. lämna förslag till privatisering.
Utredaren redovisade i augusti samma år sina slutsatser i betänkandet Prova
privat - provning och mätteknik inom SP och SMP i europaperspektiv (SOU
1992:74). Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av re-
missvaren finns publicerad i betänkandet Bolagisering av Statens maskinprov-
ningar (Ds 1994:47). I Jordbruksdepartementets bilaga till 1993 års budget-
proposition anförde regeringen beträffande SMP att den avser att ta ställning
till utredningens förslag när närmare erfarenheter av bl.a. EES-avtalet har vun-
nits. I Jordbruksdepartementets bilaga till 1994 års budgetproposition anförde
regeringen vidare att den avsåg att låta frågan om en förändring av SMP:s
verksamhetsform belysas ytterligare. Bakgrunden var dels EES-avtalets påver-
kan på SMP, dels avskaffandet av SMP:s monopolställning beträffande be-
siktningsverksamheten och den därmed hårdnande konkurrensen för myndig-
heten.

Regeringen bemyndigade i februari 1994 mot denna bakgrund chefen för
Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ut-
reda förutsättningarna för verksamheten vid SMP. Utredaren skulle förutsätt-
ningslöst överväga verksamheten vid och associationsformen för SMP samt
överväga om det är möjligt och lämpligt att statens huvudmannaskap för verk-
samheten vid SMP upphör och i så fall föreslå en ny huvudman. Utredaren
redovisade i mars 1994 betänkandet Bolagisering av Statens maskinprovning-
ar (Ds 1994:47). Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns
tillgängliga i Jordbruksdepartementet.

3 Statens maskinprovningars nuvarande
organisation

SMP:s organisation och uppgifter framgår av förordningen (1988:858) med
instruktion för Statens maskinprovningar. Enligt denna har SMP att prova,
besiktiga och certifiera maskiner, fordon och redskap samt att informera och
lämna råd i frågor som rör denna verksamhet. Som speciellt angelägna upp-
gifter har regeringen angivit sådan obligatorisk kontroll som avses i lagen
(1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning samt att
lämna råd om en ändamålsenlig maskinanvändning. Den nämnda lagen har
numera ersatts av lagen (1992:1119) om teknisk kontroll som trädde i kraft
den 1 januari 1994. Vidare har provning och redovisning av maskinegenska-
per som kan minska belastningen på miljön och bidra till en effektivare ener-
gihushållning betonats.

Maskinprovningama består av fyra enheter, en för besiktning, en för prov-
ning, en för certifiering och en administrativ enhet. Totalt finns ett 7O-tal an-
ställda inom myndigheten. Enheterna provning och besiktning som har 30 an-
ställda vardera beräknas båda omsätta ca 20 miljoner kronor för budgetåret
1994/95, medan den nyskapade enheten för certifiering endast har sex anställ-
da och beräknas omsätta ca 3,8 miljoner kronor under samma tid. Totalt be-
räknas myndigheten för budgetåret 1994/95 omsätta ca 45 miljoner kronor.
SMP är lokaliserat till Uppsala, där bl.a. den administrativa enheten är belä-
gen, Malmö och Umeå.

Enheten för besiktning utfor typbesiktning, registreringsbesiktning och re-
visionsbesiktning enligt föreskrifter utfärdade av Arbetarskyddsstyrelsen och
Vägverket. Den helt dominerande verksamheten inom besiktningsenheten är
revisonsbesiktning av grävmaskiner som svarar för 80 % av enhetens intäk-
ter. Dessa besiktningar utförs av besiktningspersonal som har bostadsorten
som utgångspunkt för sitt arbete. SMP är riksprovplats för ett flertal olika
entreprenadmaskiner. Besiktningsenheten är helt avgiftsfinansierad.

Enheten för provning utför officiell provning, funktionsprovning och prov-
ning för EG-dokumentation. Den officiella provningen utförs för att kunna ut-
göra vägledning för presumtiva maskinköpare. Resultaten publiceras alltid i
SMP:s meddelandeserie. Verksamheten finansieras över statsbudgeten via det
driftbidrag SMP uppbär och via provningsavgifter. Funktionsprovningar ut-
förs på uppdrag av maskinproducenter och finansieras helt av uppdragslämna-
ren. Även projekt som läggs ut på myndigheten av andra statliga myndigheter
hanteras på denna enhet. Det kan t.ex. vara serieprovningar av olika maskiner
för att kunna bestämma en lämplig kravnivå för en viss egenskap. Myndighe-
tens arbete med standardiseringsffågor hanteras även inom provningsenheten.

Enheten för certifiering är nybildad och omfattar frivillig och obligatorisk
certifiering. SMP kommer således att kunna tillhandahålla service som inne-
bär att maskintillverkare kan begära ett intyg på att en viss maskin är tillver-
kad i enlighet med de säkerhetskrav som ett visst EG-direktiv ställer. Även

Prop. 1994/95:5

inom certifieringsenheten utförs standardiseringsarbete. Verksamheten finan- Prop. 1994/95:5
sieras med avgifter.

4 Ombildning av Statens maskinprovningar till
aktiebolag

Regeringens förslag: Statens maskinprovningar upphör som myn-
dighet och verksamheten överförs till ett statligt aktiebolag från den
1 april 1995. Samtidigt upphör driftbidraget. Det nya bolaget skall be-
driva provnings-, besiktnings- och certifieringsverksamhet inom ma-
skinområdet.

Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag. Utredaren föreslår att bolagiseringen sker den 1 juli 1995 och att staten
under en övergångsperiod tar ett fortsatt ansvar för verksamheten.

Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna biträder ut-
redarens förslag om bolagisering. Sveriges provnings- och forskningsinstitut
(SP) menar att utredaren gjort en riktig bedömning av marknadssituation och
konkurrensförutsättningar för SMP och att verksamheten bör bedrivas sam-
manhållen och i bolagsform. Flera remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i
Västemorrlands län, pekar på behovet av besiktningstjänster till ett pris som
inte missgynnar företag i glesbygd. Länsstyrelserna i Jämtlands och Väster-
norrlands län pekar på nödvändigheten att vidmakthålla verksamheten i
Umeå. Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län menar att de re-
gionalpolitiska konsekvenserna inte belysts tillräckligt beträffande tillgång till
SMP:s tjänster, ekonomiska och servicemässiga konsekvenser för norra
Sverige och hur förslaget påverkar de institutioner som i dag samverkar med
SMP-Umeå. Styrelserna betonar betydelsen av den tekniska kompetens som
SMP för in i den totala kompetensbilden för teknikutvecklingen i norra
Sverige.

Glesbygdsmyndigheten menar att en bättre analys av de regionalpolitiska
konsekvenserna skulle ha lett fram till att ett statligt engagemang är nödvän-
digt för Umeåanläggningen under en övergångstid och menar att förslaget
mot den bakgrunden inte är acceptabelt. Myndigheten förordar ett regional-
politisk stöd till Umeåanläggningen.

Riksrevisionsverket (RRV) menar att det är tveksamt att inrätta ett nytt stat-
ligt aktiebolag utgående från SMP:s verksamhet och anför att andra organi-
satoriska lösningar bör sökas t.ex. inom ramen för befintlig provningsverksam-
het. RRV och Arbetsmiljöfonden anser att det vore att föredra att samordna
SMP:s verksamhet med Svensk Anläggningsprovning AB eller AB Svensk
Bilprovning. Statskontoret betonar att SMP inte bör stödjas med ett driftbi-
drag. Arbetarskyddsstyrelsen betonar vikten av att SMP:s unika kompetens
tas till vara. Statens maskinprovningar motsätter sig inte en bolagisering men

föreslår att SMP beviljas ett regionalpolitiskt stöd till Umeåanläggningen samt
stödbeställningar från staten för att underlätta igångsättandet av bolaget. Lant-
brukarnas riksförbund förordar stöd för att skapa en regional resurs i Umeå
som kan medverka till att utveckla näringslivet i Norrland. Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) menar att det finns ett fortsatt behov av den typ av
tjänster som SMP producerar inom landet och kan av det skälet inte tillstyrka
en koncentration av verksamheten till Malmö.

Agrifack förordar en lösning som innebär att verksamheten i Umeå finan-
sieras med hjälp av lokala och regionala intressen. Västerbottens handelskam-
mare anför att det är av största vikt för regionens näringsliv att SMP:s kompe-
tens kan tas till vara.

Skälen för regeringens förslag: Med ikraftträdandet av EES-avtalet
och speciellt tillämpningen av EG:s maskindirektiv (89/392 EEC) från den
1 januari 1995 kommer SMP:s marknad och lämpligheten att fortsättningsvis
driva SMP i myndighetsform att påverkas kraftigt. SMP upphör att vara riks-
provplats under år 1995. Besiktningsenheten, som för närvarande utför arbe-
tarskydds- och trafiksäkerhetsbesiktningar av entreprenadmaskiner inom ra-
men för riksprovplatssystemet, kommer inte längre att kunna utföra dessa i
monopolställning. Typbesiktningar ersätts av en tillverkardeklaration om öve-
rensstämmelse med maskindirektivet och eventuella tredjepartscertifieringar
får göras av alla anmälda kontrollorgan som vill konkurrera om de uppdrag
som kan uppkomma. Även revisionsbesiktningar av grävmaskiner kommer
att få utföras av ackrediterade kontrollorgan trots att de inte omfattas av
maskindirektivets säkerhetsbestämmelser.

Den provningsverksamhet som SMP bedriver är redan i dagsläget till viss
del konkurrensutsatt. Det gäller den provning som SMP bedriver på jord-
bruks-, skogs- och grönyteområdena och inom projektverksamheten där lik-
nande kompetens finns hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Jordbruks-
tekniska institutet (JTI) och Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk).
Även beträffande vissa typer av funktionsprovningar där en maskintillverkare
provar sin produkt bl.a. med avseende på driftsäkerhet och kapacitet samt
provning enligt standard finns konkurrens från stora verkstads- och maskin-
företag. För provningskompetens för vissa anläggningsmaskiner såsom gräv-
maskiner, hjullastare och dumprar och skogs-, jordbruks- och grönytemaski-
ner saknar SMP konkurrens.

Den kompetens som finns samlad inom SMP inom provning och besikt-
ning gör att myndigheten även kan producera certifieringstjänster. Certifie-
ringsenhetens verksamhet innebär att intyg om överensstämmelse med säker-
hetskrav ställda i direktiv eller förordningar kan utfärdas.

Enligt vad regeringen uttalat i 1992 års finansplan (prop. 1991/92:100
bil. 1) bör konkurrensutsatt verksamhet inte bedrivas i myndighetsform. I så-
dana fall bör i stället bolagsformen övervägas. I samband med sådana över-
väganden bör alltid prövas om verksamheten bör drivas i statlig regi över
huvud taget.

Prop. 1994/95:5

Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att SMP:s verk- Prop. 1994/95:5
samhetsgrenar är eller kommer att bli konkurrensutsatta. SMP kommer efter
hand att möta flera aktörer som i konkurrens erbjuder marknaden samma eller
liknande tjänster som SMP gör i dagsläget. SMP kommer även att kunna kon-
kurrera på områden som tidigare varit förbehållna andra myndigheter och stat-
liga bolag. Mot bakgrund härav bedömer regeringen att det är olämpligt att
fortsättningsvis driva SMP i myndighetsform. I stället bör verksamheten dri-
vas som ett aktiebolag. Den verksamhet som bolaget skall ägna sig åt innefat-
tar inte någon myndighetutövning utan är en rent teknisk verksamhet.

SMP besitter i en del avseenden kompetens som andra aktörer inte har för
närvarande. Revisionsbesiktningar av grävmaskiner, som utförts inom ramen
för riksprovplatssystemet, är ett exempel, produktion av provningstjänster på
anläggningsmaskin- och skogsmaskinsidan är ett annat. Det finns därför skäl
för staten att under en övergångstid ta ansvar för att dessa tjänster som SMP i
dag tillhandahåller även tills vidare finns att tillgå i landet. Genom att hålla
samman SMP i ett statligt ägt aktiebolag bedömer regeringen att det finns för-
utsättningar för det nya bolaget att hävda sig på en marknad som efterhand allt-
mer kommer att konkurrensutsättas. Det nya bolaget skall bedriva besikt-
nings-, provnings- och certifieringsverksamhet inom maskinområdet. I första
hand bör besiktningsverksamheten bestå av besiktning av grävmaskiner enligt
föreskrifter meddelade av Arbetarskyddsstyrelsen. Det bör vidare vara möjligt
för bolaget att konkurrera på näraliggande besiktningsmarknader.

Provningsverksamheten bör koncentreras till sådan provning som kan
komma att efterfrågas av marknaden. Det kan t.ex. vara funktionsprovningar
med avseende på driftsäkerhet och kapacitet, provning enligt standard och
provning för EU-dokumentation. Enligt regeringens bedömning är det av in-
frastrukturella skäl viktigt för svenska små och medelstora verkstadsindustri-
företag att ha tillgång till den provningskompetens på anläggningsmaskinom-
rådet som SMP representerar. Med de ökade krav på att kunna dokumentera
överensstämmelse med maskindirektivets säkerhetskrav som följer av EES-
avtalet är detta inte minst viktigt. Utvecklingen pekar också mot att den totala
mängden direktiv och standarder kommer att öka. Det ökade produktansvaret
för tillverkare och leverantörer kan också förutses leda till ett ökat behov av
provning, kvalitetssäkring och riskvärdering.

Certifieringsenhetens arbete är relativt nystartat och kommer inte att berö-
ras av bolagiseringen. Regeringen bedömer att en marknad kommer att utveck-
las på certifieringsområdet till följd av de krav som olika produktdirektiv stäl-
ler upp.

En utgångspunkt för bolagiseringen av SMP är att verksamheten skall ges
bättre villkor. För konkurrensutsatt verksamhet är aktiebolagsformen att före-
dra framför myndighetsformen bl.a. beroende på skillnader av betydelse för
möjligheterna att bedriva verksamheten effektivt. Som ett exempel kan näm-
nas ett bolags möjlighet till fri prissättning av de tjänster som produceras. Bo-
lagets verksamhet skall bedrivas under affärsmässiga villkor. Det bör ankom-

ma på bolaget att själv bedöma vilka marknader man finner det motiverat att
från en affärsmässig aspekt söka bearbeta. Eftersom bolagets potentiella kon-
kurrenter bedriver sin verksamhet i affärsmässigt syfte, är det av konkurrens-
skäl därmed olämpligt att ett driftbidrag utgår till SMP. För verksamheten vid
anläggningen i Umeå, som drivs med ett relativt stort tillskott från det nuva-
rande driftbidraget, bör bolaget under en övergångstid utnyttja särskilt avsatta
medel. Vi återkommer till det i det följande. Ett upphörande av driftbidraget
kommer att få till följd att bolaget sannolikt kan komma att behöva koncentre-
ra provningsverksamheten till ett färre antal anläggningar. Affärsmässiga över-
väganden tycks tala för att verksamheten i huvudsak bör förläggas till Malmö.
Regeringen bedömer att ett omstrukturerat SMP kommer att omsätta ca 30 mil-
oner kronor och sysselsätta ett 50-tal personer.

Enligt regeringens uppfattning bör bolagiseringen ses som ett första steg
mot en privatisering av SMP. Ytterligare steg i den riktningen bör kunna tas
så snart en fungerande marknad på framför allt besiktningssidan etablerats.

Driftbidraget, som regeringen nu föreslår skall upphöra, har använts till att
finansiera verksamheter inom enheten provning. Således är det inom prov-
ningsenheten som förändringar till följd av bolagiseringen blir mest uppen-
bara. Det gäller såväl personal- som verksamhetsmässigt. SMP kommer inte
längre att på eget initiativ kunna utföra provningar av maskiner, s.k. officiell
provning. Den konsumentupplysande verksamheten med publicering av resul-
taten från de officiella provningarna kommer att upphöra. Metodutveckling
kommer att utföras endast då en uppdragsprovning kräver det eller finansie-
ring från statliga aktörer finns tillgänglig. Genom att den metodutveckling
som i fortsättningen kan komma att bedrivas inom bolaget måste finansieras
externt kan en bättre koppling åstadkommas mellan bolagets funktion och vad
marknaden efterfrågar. Regeringen utgår ifrån att de som upphandlar utveck-
lingsarbete m.m. gör detta genom anbudsförfarande. SMP har därmed möjlig-
het att erbjuda sina tjänster.

En utgångspunkt för ett självständigt SMP-bolag är enligt regeringens me-
ning att det skall agera på affärsmässiga grunder. Att bolaget skall driva verk-
samheten utan driftbidrag utesluter inte att bolaget söker och erhåller stöd från
länsstyrelser eller de statliga fonder och sektorsmyndigheter som finns för att
stödja det regionala näringslivet. På så sätt kan verksamhet som tidigare varit
beroende av driftbidrag drivas vidare. Detta kan t.ex. gälla Umeåanläggning-
ens provningsverksamhet. Därigenom kommer lokala och regionala priorite-
ringar att avgöra vilka tjänster och i vilken omfattning dessa produceras såväl
när marknadskrafterna efterfrågar SMP:s tjänster som när statliga aktörer är
beställare. Dessutom kan på detta sätt även andra aktörer på SMP:s kompe-
tensområde komma i fråga vilket kommer att stärka konkurrensen och därmed
effektiviteten bland de bolag som agerar på marknaden. Emellertid bedömer
regeringen att ett indraget driftbidrag initialt kan få sådana effekter för den fort-
satta driften av Umeåanläggningen och därmed för tillgången till opartisk
provningskompetens i Norrland, att det motiverar att medel avsätts inom bo-
laget i samband med bolagiseringen för att stödja denna verksamhet. Dessa

Prop. 1994/95:5

medel bör uppgå till 4 miljoner kronor och skall vara reserverade för detta
ändamål under en tvåårsperiod från det att bolaget bildas. Detta kan ses som
ett stöd till norrländska tillverkande företag i deras EG-anpassning av sina pro-
dukter.

Den s.k. marknadskontrollen är en statlig efterkontroll av att tillverkare
och importörer har fullgjort sina förpliktelser när det gäller att uppfylla ställda
säkerhetskrav i berörda direktiv. Det är den föreskrivande myndigheten som
har ansvaret för att marknadskontrollen utförs på rätt sätt. Även när det gäller
medverkan i det europeiska standardiseringsarbetet ligger ansvaret för att sta-
tens intressen tas till vara på de föreskrivande myndigheterna. Regeringen be-
dömer att ett sammanhållet bolagiserat SMP bör ha möjlighet att via de upp-
drag man kan förhandla sig till på provningsområdet vidmakthålla den kompe-
tens på dessa områden som kan bedömas nödvändig.

5 Överföring av tillgångar och skulder

Regeringens förslag: De till Statens maskinprovningars verksam-
heter hörande tillgångar och skulder överförs till bolaget. Bolaget över-
tar myndighetens pensionsskuld. Regeringen får bemyndigande att be-
sluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbild-
ningen.

Riksdagen anvisar till Bolagisering av Statens maskinprovningar på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 ett förslagsan-
slag på 24 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:5

Utredarens förslag: Det ankom inte på utredaren att ha specificerade
förslag i denna del.

Remissinstanserna: Agrifack menar att det är viktigt att företaget ges en
god soliditet och att därför noggranna beräkningar beträffande pensionsskuld-
er görs i samband med bolagiseringen.

Skälen för regeringen förslag: Bolagisering av SMP bör ske genom
att de till Statens maskinprovningars verksamheter hörande tillgångar och
skulder överförs till bolaget. Regeringen beräknar att tillgångarna inom SMP
inte kommer att kunna täcka avvecklingskostnadema, skulderna samt erforder-
ligt eget kapital varför ett kapitaltillskott blir nödvändigt. Regeringen beräknar
behovet av nytt kapital till ca 24 miljoner kronor. Beloppet bör anvisas som
ett förslagsanslag på tilläggsbudgeten för budgetåret 1994/95. Av beloppet
avser 4 miljoner kronor medel för att under två år övergångsvis stödja verk-
samheten inom Umeåanläggningen. Det är en uppgift för regeringen att fast-
ställa aktiekapitalets storlek och kapitalstrukturen. Regeringen bedömer att
soliditeten för bolaget bör vara ca 30 % när nödvändiga avvecklingsåtgärder
genomförts.

I det statliga pensionssystemet har arbetsgivaren - staten - betalningsansva-
ret för pensioner till aktiva pensionstagare. Således skuldförs eller periodise-
ras inte pensionsutfästelser i myndighetens balansräkningar. Myndighetens
pensionskostnader belastar statsbudgeten först i det ögonblick som pensioner-
na skall betalas ut. I den privata sektorn görs däremot kontinuerliga avsätt-
ningar, i takt med att pensionsskulden uppstår, för framtida pensionsutbetal-
ningar. SMP:s pensionsskuld avseende statens pensionsförpliktelser för an-
ställda och tidigare anställda bör överföras på bolaget och redovisas som en
långfristig skuld i bolaget balansräkning. Pensionsskulden per den 30 juni
1994 har beräknats till 14,8 miljoner kronor. Överföringen av pensionsskuld-
en medför att löneskatt skall betalas för överförd pensionsskuld i stället för att
utfalla i takt med att pensionsutbetalningama görs. Denna skatt har beräknats
till ca 2,5 miljoner kronor. Skatten skall i enlighet med beslutade riktlinjer
som redovisats i 1992 års kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150 bil.
1, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:252) erläggas av bolaget. Vidare till-
kommer semesterskuld till myndighetens personal, vilken har beräknats till
2,3 miljoner kronor per den 30 juni 1994. De rena avvecklingskostnadema
till följd av en neddragning av verksamheten vid SMP och till följd av en bo-
lagisering har beräknats till ca 8,8 miljoner kronor. Däri inbegrips kostnader
till följd av det statliga trygghetsavtalet på 5,5 miljoner kronor samt 4,2 mil-
joner kronor för beräknad resthyra och konsultarvoden för avveckling av
myndigheten samt kostnader för att flytta viss verksamhet till Malmö. Vidare
avgår beräknade intäkter från uppsagd personal under avvecklingsskedet på
0,9 miljoner kronor.

Bolaget bör bära bolagsbildningens samtliga omställningskostnader.

Överlåtelsen bör regleras i ett avtal mellan staten och bolaget. I avtalet får
då anges vilka tillgångar, skulder och andra förpliktelser samt rättigheter som
överförs till bolaget.

6 Personal- och arkivfrågor

Regeringens bedömning: Dimensioneringen av bolaget bör styras
av efterfrågan på bolagets tjänster. Personal från myndigheten bör i
första hand erbjudas anställning i det bolagiserade SMP. En särskild
utredare tillkallas med uppgift att ansvara för avvecklingen av Statens
maskinprovningar/myndigheten.

Prop. 1994/95:5

Utredningens bedömning: Omstrukturering av personal- och lokalre-
surser bör göras så fort som möjligt och all personal bör sägas upp. Det
ankommer på bolaget att besluta om personal- och lokalresurser.

Remissinstanserna: Tjänstemännens centralorganisation (TCO) menar
att en bolagisering måste ske med största möjliga hänsynstagande till persona-
len. TCO avstyrker att samtlig personal sägs upp då myndigheten läggs ner.

10

Agrifack menar att utredaren tagit för lätt på det personalpolitiska och arbets-
rättsliga ansvar som åligger arbetgivaren genom att föreslå att all personal
skall sägas upp.

Skälen till regeringens bedömning: Det är givetvis bolagets sak att
besluta om bemanningen av den bolagiserade verksamheten. Regeringen ut-
går emellertid från att i först hand personal från myndigheten erbjuds anställ-
ning i bolaget. Regeringen bedömer att de personalkategorier som inte kom-
mer att kunna erbjudas fortsatt arbete i bolaget är personal från provningsenhe-
ten. Till följd av minskad omfattning på provningsverksamheten kommer ett
tjugotal personer att sägas upp. SMP omfattas av de kollektivavtal som gäller
på den statliga arbetsmarknaden. De som inte erbjuds anställning i det nya bo-
laget kommer således att omfattas av det statliga trygghetsavtalet och ingå i av-
vecklingsorganisationen för myndigheten. Ansvaret för personalavvecklingen
och för andra avvecklingsfrågor kommer att överföras till en särskild utredare
med uppgift att träda i den tidigare myndighetens ställe i arbetsgivarfrågor när
denna upphör. Utredaren skall ges ansvaret att slutföra avvecklingen av SMP
samt ansvaret för den personal som har sagts upp och som ingår i avvecklings-
organisationen. Det ankommer på bolaget att avgöra vilken arbetsgivarorgani-
sation som bolaget bör tillhöra och därmed vilka avtal om löne- och anställ-
ningsvillkor som kommer att gälla för arbetstagarna.

Enligt arkivlagen (1990:782) skall en myndighets arkiv, om myndigheten
upphört och dess verksamhet inte har förts över till någon annan statlig myn-
dighet, inom tre månader överlämnas till arkivmyndighet. När verksamhet
som tidigare bedrivits i en statlig myndighet överförts till ett aktiebolag kan
arkivmyndigheten låna ut de delar av arkivet som det nya bolaget behöver ha
tillgång till. Regeringen har i prop. 1993/94:113 Förvaring av allmänna hand-
lingar hos andra organ än myndigheter föreslagit att allmänna handlingar från
en nedlagd myndighet skall kunna förvaras hos enskilt subjekt som övertar
myndighetens verksamhet. Det enskilda subjektet, bolaget, skall jämställas
med myndigheten i fråga om förvaring av de allmänna handlingarna och i frå-
ga om prövning enligt tryckfrihetsförordningen (TF) och sekretesslagen
(1980:100) av en begäran om att få ta del av en allmän handling. Den föreslag-
na regleringen, som avses träda i kraft den 1 januari 1995, innehåller bl.a. en
ändring av TF. Riksdagen har för närvarande som vilande antagit förslaget till
ändring av TF (bet. 1993/94:KU20, rskr. 1993/94:161 ).'I avvaktan på att de
nya reglerna träder i kraft får den hittillsvarande lösningen med utlåning tilläm-
pas. Det får ankomma på Riksarkivet att i samråd med bolaget utforma före-
skrifter och villkor för lån och disposition av arkivhandlingar hos bolaget.

Prop. 1994/95:5

11

Förteckning över remissinstanserna beträffande ^P-1994/95:5
betänkandet (Ds 1994:47) Bolagisering av Statens
maskinprovningar

Efter remiss har yttranden över rubricerade betänkande avgetts av Vägverket,
Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statens jordbruksverk, Arbetarskyddssty-
relsen, Arbetsmiljöfonden, Glesbygdsmyndigheten, Sveriges provnings- och
forskningsinstitut AB, Styrelsen för teknisk ackreditering, Konsumentverket,
Högskolan i Luleå, Statens maskinprovningar, Sveriges lantbruksuniversitet,
Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Länsstyrelserna i Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Grossistförbundet Svensk han-
del, Företagamas Riksorganisation, Lantbrukarnas riksförbund, Tjänstemän-
nens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Landsor-
ganisationen i Sverige, AB Svensk anläggningsprovning, AB Svensk bilprov-
ning, Sveriges mekanstandardisering, Sveriges trädgårdsanläggningsför-
bund.

Yttranden har dessutom kommit in från Arbetsmiljöinstitutet, Handelskam-
maren i Västerbotten, personalen vid Statens maskinprovningar i Umeå samt
SACO-föreningen vid Statens maskinprovningar.

12

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 1994

Prop. 1994/95:5

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo, Laurén,
Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, Ask

Föredragande: statsrådet Olsson

Regeringen beslutar proposition 1994/95:5 Ombildning av Statens maskin-
provningar till aktiebolag

13

gotab 47046, Stockholm 1994