om ombildning av statens hundskola till aktiebolag

Proposition 1991/92:7

Regeringens proposition

1991/92:7

om ombildning av statens hundskola till aktiebolag

Prop.

1991/92:7

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 augusti 1991.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om ombildning av statens hundskola
till aktiebolag. Regeringen avser att senare i höst återkomma till riksdagen
med förslag i vissa ekonomiska frågor som sammanhänger med bolags-
bildningen.

1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 7

S ocialdepartementet

Prop. 1991/92:7

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 augusti 1991

Närvarande: Statsministern Carlsson, statsråden Göransson, Gradin, Dahl,
R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds,
Lööw, Persson, Sahlin, Larsson

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om ombildning av statens hundskola till
aktiebolag

1. Inledning

Staten har sedan mitten på 1930-talet svarat för olika samhällssektorers
behov av tjänstehundar. Ursprungligen avsåg den statliga tjänstehunds-
produktionen försvarsmaktens behov, senare tillkom polisväsendets och
tullverkets behov i kampen mot narkotika. Staten har sedan början på
1960-talet också ansvaret för produktion av ledarhundar till synskadade.
Försvarsmaktens behov av tjänstehundar har minskat och tidigare
förekommande myndighetsuppgifter inom försvaret som utfördes med
sådana hundar kvarstår inte längre.

Den statliga produktionen av tjänstehundar sker idag på statens
hundskola som är förlagd till Sollefteå.

Hundskolan har under de senaste decennierna haft svårigheter att
uppfylla de produktionsmål som uppsatts och att uppnå en positiv
resultatutveckling. Återkommande underskott i verksamheten har lett till
förändringar av organisationsformen vid flera tillfällen sedan Armé-
hundskolan tillskapades år 1962. De ekonomiska svårigheterna hade vid
årsskiftet 1987/88 gett upphov till ett rörelseunderskott på drygt
12 milj.kr. Regeringen uppdrog år 1986 åt statskontoret att göra en
översyn av hundskolans verksamhet. På grundval av översynen föreslog
regeringen i prop. 1987/88:126 att statens hundskola skulle vara en ren-
odlad uppdragsmyndighet med uppgift att i första hand tillhandahålla
polis- och ledarhundar. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens
förslag (1987/88:SoU24, rskr. 303). Den ackumulerade skulden reglerades
och för att underlätta övergången till en intäktsfinansierad myndighet,
utgick ett omställningsbidrag t.o.m. budgetåret 1990/91.

Under budgetåret 1989/90 erhöll skolan utöver omställningsbidraget
extra medel om 1 milj.kr. för att täcka förluster i samband med en
valpsjukeepidemi. För budgetåret 1990/91 uppgick rörelseunderskottet till
3,5 milj.kr. och den totala omslutningen till drygt 25 milj.kr.

Statens hundskola begärde i anslagsframställningen för budgetåret
1991/92 att verksamheten vid skolan skulle delas upp i skilda redovis-

ningsenheter. Den ena delen föreslogs omfatta avelsverksamheten med ett
årligt bidrag på 3,8 milj.kr. och övrig verksamhet föreslogs bli helt finan-
sierad av intäkterna från försålda hundar och övriga tjänster.

Samhället har ett intresse att skapa förutsättningar för en kvalificerad
produktion av tjänstehundar. Hundskolan har sedan 1970-talets början
tidvis finansierats med anslag och tidvis varit en renodlad uppdragsmyn-
dighet. En fortgående negativ resultatutveckling har lett fram till att
skolans nuvarande organisationsform har ifrågasatts. Regeringen beslutade
därför i november 1990 att bemyndiga mig att tillkalla en särskild
utredare med uppgift att analysera förutsättningarna för att driva statens
hundskola i aktiebolagsform. Med stöd av bemyndigandet utsågs en sär-
skild utredare att utföra utredningsuppdraget. Den särskilde utredaren har
den 12 februari 1991 redovisat uppdraget i rapporten Statens hundskola,
översyn av utvecklingsmöjligheter (Dnr. S91/845/H).

Jag tar i det följande upp frågan om åtgärder beträffande hundskolans
organisation med syfte att åstadkomma en förbättrad resultatutveckling
och en även i fortsättningen kvalificerad produktion av tjänstehundar.

Prop. 1991/92:7

2. Nuvarande verksamhet

Statens hundskola leds av en styrelse, som består av chefen för hund-
skolan och sex av regeringen utsedda ledamöter. Enligt förordningen
(1988:654) med instruktion för statens hundskola har hundskolan till
uppgift att mot ersättning tillhandahålla ledar- och polishundar samt
bedriva därmed sammanhängande och förenlig verksamhet. Skolan skall
särskilt samarbeta med rikspolisstyrelsen, Synskadades riksförbund och
andra intressenter för att effektivt utnyttja skolans resurser och med
Sveriges lantbruksuniversitet i forsknings- och utvecklingsfrågor inom
avelsverksamheten. Hundskolans ledning har, med utgångspunkt i de
riktlinjer för verksamheten som riksdagen beslutat, genomfört en omor-
ganisation och minskat personalstyrkan från ursprungligen ett 90-tal till
numera 54 anställda.

Hundskolans kennel skall enligt myndighetens budget för 1990/91
producera ca 450 valpar. Vid 6-8 veckors ålder placeras valparna hos
fodervärdar och de testas sedan vid 12 och 18 månaders ålder. Godkända
hundar dresseras därefter i ca 3-6 månader och sluttestas före leverans.
Andelen hundar som vid 18 månaders ålder godkänns som tjänstehundar
är ca 20 %. Den höga kassationsandelen gör att produktionskostnaderna
måste fördelas på relativt få hundar.

Priset för ledarhundar och sökhundar uppgick budgetåret 1990/91 till
190 000 kr och för polishundar till 120 000 kr. Den verkliga produk-
tionskostnaden per hund kan emellertid beräknas till 230 000 kr resp.
150 000 kr.

Statens hundskola säljer tjänstehundar enbart inom Sverige. Den
särskilde utredaren har kartlagt det årliga svenska behovet av ledarhundar,
polishundar m.m. och funnit att det kan uppskattas till ca 270 hundar.

Hundskolans mål avseende produktion av hundar för budgetåret 1990/91

var att leverera 111 st, varav 80 i egen produktion. Uppgifterna visar att Prop. 1991/92:7
hundskolan endast har kunnat tillgodose ca 42 % av det totala behovet av
hundar. Leveransmöjlighetema varierade något beroende på typ av
tjänstehund.

Hundproduktion förekommer också hos andra än hundskolan. Maribo
Hundskola UB (f.d.Securitas) i Kungälv är den störste enskilde konkur-
renten till hundskolan. I övrigt finns ett antal mindre företag i Sverige och
Norge som utbildar hundar för tjänsteändamål. Potentiella konkurrenter
finns i andra europeiska länder. Nuvarande karantänsbestämmelser gör det
dock ännu så länge mindre intressant att importera hundar från dessa
länder.

3. Problem och utvecklingsmöjligheter

Som framgått har statens hundskola under en snart 20-årig period i
myndighetsform haft svårigheter att skapa ekonomisk balans i sin
verksamhet. Organisations- och finansieringsform för myndigheten har
varit föremål för återkommande utredningar och förändringar dock utan
att produktionsresultat eller ekonomisk situation har kunnat förbättras i
tillräcklig omfattning. Mot denna bakgrund finns det nu skäl att överväga
om hundskolans bedrivande i aktiebolagsform skulle kunna leda till att
verksamheten utvecklas i en mer positiv riktning.

Utredaren redovisar bl.a. uppgifter från de två största avnämargruppema
- Synskadades riksförbund och rikspolisstyrelsen - som tyder på att det
finns stora och ännu inte tillgodosedda behov av ledarhundar och
polishundar. Utredaren bedömer att efterfrågan på tjänstehundar kan vara
två till tre gånger större än vad hundskolan kan producera. Jag vill i detta
sammanhang framhålla att tjänstehundar av olika slag fyller viktiga
samhällsfunktioner och att ansträngningarna för att åstadkomma en ökad
produktionsvolym måste intensifieras.

Tjänstehundsproduktion med höga krav på kvalitet förutsätter en väl
utvecklad avelsverksamhet. Sedan några år bedrivs ett systematiskt
avelsarbete i nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och jag har
erfarit att resultat bl.a. i form av lägre kassationsgrad kan påvisas. Ett
bättre utfall avseende tillgången på godkända dressyrämnen innebär dock
ett mycket långsiktigt avelsarbete och kanske måste också andra vägar
prövas för att öka antalet tillgängliga hundämnen, tex. genom samarbete
med andra nordiska länder och privata hunduppfödare.

Hundskolans höga kassationsprocent gör att de samlade kostnaderna för
avel, kennel och fodervärdar belastar det begränsade antalet försålda
hundar. Jag förutsätter att det finns skäl att se över möjligheterna att
minska kassationens omfattning och har erfarit att hundskolans ledning
bl .a. överväger olika sätt att utveckla fodervärdssystemet för att den vägen
förbättra hundarnas egenskaper. Kassationsgraden sammanhänger också
med de kvalitetskrav som ställs på tjänstehundsämnen. Olika hundtyper
ställs inför olika krav på vad som kan anses vara en godtagbar fysisk och
mental status. Utbildningen till ledarhund torde ställa särskilda krav på ett

stabilt psyke hos hunden men också en fysisk förmåga som medger en
lång tjänstbarhetstid. För vissa tjänstehundstyper kan möjligen kassa-
tionsgraden påverkas genom att de högt ställda kraven anpassas till en
mer differentierad prissättning.

Mot bakgrund av de problem som tidigare beskrivits samt förslag till
utvecklingsmöjligheter anser jag i likhet med utredaren att en avgörande
förutsättning för en positiv resultatutveckling och ekonomisk utveckling
är att verksamheten kan tillgodose kundernas behov och önskemål samt
att den utformas och styrs enligt affärsmässiga principer. Det är givetvis
också av grundläggande betydelse att personalens kompetens och idéer
om hur man skall kunna uppnå en positiv verksamhetsutveckling tas
tillvara.

Prop. 1991/92:7

4. Ombildning av statens hundskola

Mitt förslag: Statens hundskola upphör som myndighet och
ombildas till aktiebolag snarast efter den 1 januari 1992, dock
senast den 1 juli 1992.

Utredarens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Det är enligt min bedömning mycket angeläget
med en utveckling och förnyelse av verksamhetsformen vid statens hund-
skola som kan möjliggöra en ändamålsenlig och effektiv styrning av
verksamheten. Det finns inte längre några starka motiv att bedriva tjänste-
hundsproduktion som statlig anslags- eller uppdragsmyndighet. Enligt
riksdagens senaste beslut om inriktningen av hundskolans verksamhet
förutsätts finansieringen ske enbart genom intäkter från försäljning av
produkter och tjänster. Under senare år har prissättningen dock indirekt
anpassats till avnämarnas anslagsvolym och rörelseunderskott har uppstått
Jag anser nu, i enlighet med utredarens förslag, att bästa sättet att renodla
rollerna och effektivisera beslutsfattandet är att ombilda hundskolan och
ge den aktiebolagsform. Denna företagsform torde vara den för hund-
skolan effektivaste och dessutom underlättas samarbetet med andra hund-
producenter inom och utanför Sverige.

Med aktiebolagsformen kan förutsättningar skapas för ett mer marknads-
ekonomiskt agerande mellan olika parter. Prisbildningen kommer också
tydligare att avspegla de verkliga kostnaderna och samtidigt kan ett
öppnare konkurrensläge på sikt förhoppningsvis innebära en lägre
prisnivå. Bolagsformen medger en större flexibilitet i finansiering och or-
ganisation och en smidigare beslutsprocess kan möjliggöra att resurserna
snabbare anpassas till variationer i efterfrågan. Ett mer utvecklat
kostnadsmedvetande skulle vara styrande bl.a. ifråga om investeringar och
nya marknader. Bolagsformen ger också stönre förutsättningar att med
lönsamhet driva en mångfacetterad verksamhet än vad som är fallet i en
helt eller delvis anslagsfinansierad myndighet

För att få ett bredare inflytande och större riskspridning i verksamheten
anser jag att möjlighet bör öppnas för fler ägare än staten att ingå i
bolaget. I de diskussioner som förevarit under beredningen av förevarande
ärende har Sollefteå kommun, Sollefteå Djursjukhus AB samt Maribo
Hundskola UB anmält intresse att ingå som delägare. Genom de fortsatta
diskussioner och förhandlingar som bör föras i en särskild kommitté skall
framgå vilka parter som bör ingå som delägare. Staten kommer att inneha
aktiemajoriteten i bolaget vilket ger möjligheter för riksdagen att besluta
om en inriktning för hundproduktionen som kan omfatta hänsynstagande
till vissa samhällsmål.

Enligt min bedömning är det angeläget att myndigheten statens
hundskola snarast ombildas till aktiebolag. Förändringen förutsätter
riksdagens godkännande. Mot bakgrund av de mångåriga diskussioner
som förts om hundskolans organisationsform anser jag det viktigt att riks-
dagen ges möjlighet att skyndsamt ta principiell ställning till ombild-
ningen av hundskolan till ett aktiebolag. Även för hundskolan, dess an-
ställda och kunder m.fl. är riksdagens ställningstagande till verk-
samhetsformen av stor betydelse.

För att förslaget att ombilda hundskolan till ett aktiebolag skall innebära
en förbättring av förutsättningarna för tjänstehundsproduktionen behövs
också en genomgripande strukturförändring. Det föreslagna bolaget måste
därför ges finansiella och organisatoriska förutsättningar att genomföra de
strukturförändringar som nu krävs för att skapa en effektiv verksamhet.
En målsättning bör vara att den personal, som idag finns vid statens
hundskola, kommer att beredas fortsatt anställning inom det nya bolaget.

En ombildning till bolag är komplicerad och omfattar många detalj-
frågor som ännu inte kunnat slutligt beredas. Till dessa hör bl.a. en slutlig
värdering av tillgångar och skulder samt bedömning av aktiekapitalets
storlek. Staten avses erbjuda bolaget ett lån motsvarande köpeskillingen
och villkoren för detta lån skall därvid fastställas. Vidare behöver
preciseras i vilken omfattning statliga medel behöver anslås för att täcka
det negativa verkskapitalet. Det kvarstår också frågor rörande semester-
skuld, pensionsskuld, hundskatt m.m.

För att bereda dessa och andra frågor inför bolagiseringen avser jag
senare föreslå regeringen att besluta om att inrätta en särskild kommitté.
Kommittén avses få till uppgift att inleda och, under förbehåll av
riksdagens godkännande av att hundskolan upphör som myndighet,
slutföra nödvändiga förberedelser och förhandlingar inför bolagsbild-
ningen. Bolagsbildningen bör därefter genomföras snarast efter den
1 januari 1992, dock senast den 1 juli 1992.

Jag avser att senare i höst i samband med tilläggsbudgeten återkomma
till riksdagen med förslag angående tidigare berörda ekonomiska frågor.

Prop. 1991/92:7

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att

godkänna att statens hundskola upphör som myndighet och
ombildas till ett aktiebolag i enlighet med de riktlinjer som angetts
i avsnitt 4.

Prop. 1991/92:7

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-
den lagt fram.

Innehållsförteckning

Prop. 1991/92:7

Proposition........................................ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll...................... 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 augusti 1991 . 2

1     Inledning.....................................2

2    Nuvarande verksamhet............................3

3    Problem och utvecklingsmöjligheter ..................4

4    Ombildning av statens hundskola ....................5

5    Hemställan....................................7

6    Beslut .......................................7

gotab 40005. Stockholm 1991