om vissa pensionsfrågor

Proposition 1983/84:74

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1983/84:74

om vissa pensionsfrågor;

beslutad den 24 november 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BO HOLMBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i reglerna för pensionering av personal inom icke-statlig verksamhet.

Vidare föresläs en viss ändring i förordningen om förordnandepension.

Förslag läggs också fram om hur man bör ordna pensioneringen för viss arvodesanstålld personal vid Stockholms internationella fredsforsknings-institut och om pension åt en enskild person.

1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 74

Rättelse: S. 2, Närvarande: Tekniska ändringar.

Prop. 1983/84:74

Prop. 1983/84:74                                                                    2

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET                           PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-24

Närvarande: statsminister Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom.

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om vissa pensionsfrågor

1    Statlig pensionering av personal inom icke-statlig verksamhet

1,1 Ändringar i statens pensionslöneförordning

/././ Pensionslön enligt kommunal löneplan när kommunala lönebestämmelser 1 övrigt inte tillämpas

Mitt förslag: För en del arbetstagare bör pensionslönen bestämmas sä, att den aktuella månadslönen kommer att utgöra pensionslönen. Det gäller sådana arbetstagare hos vissa icke-kommunala huvudmän, vars lön betalas enligt kommunal lönegrad men utan rätt lill uppflyttning i löneklass och utan att kommunala lönebestämmelser i övrigt tillämpas.

Skäl för mitt förslag: I 3 § 5-7 mom. statens pensionslöneförordning (1959:286; ändrad senast 1981:1139) föreskrivs hur pensionslönen skall bestämmas när lön ulgår enligt icke-slatliga grunder.

Enligt 3 § 5 mom. skall pensionslönen för en icke-statlig anställning med kommunala eller motsvarande lönebestämmelser - med vissa undantag -utgöras av månadslönen i den högsta löneklassen inom den lönegrad, i vilken anställningen är placerad.

Statens löne- och pensionsverk (SPV) har erinrat om att för arbetstagare hos vissa icke-kommunala huvudmän utgår lönen enligtkommunal lönegrad utan rätt till uppflyttning i löneklass eller utan alt kommunala lönebestämmelser i övrigt tillämpas.

SPV har föreslagit att pensionslönen i dessa fall skall få utgöras av månadslönen i den löneklass på kommunal löneplan enligt vilken lönen faktiskt utgår i stället för av en månadslön som inte direkt avspeglar den

Prop. 1983/84:74                                                                    3

faktiska lönen vilket f. n. gäller. I de avsedda fallen saknas bl. a. en rätt till löneklassuppflyitning.

Jag biträder SPV:s förslag, som leder till ett rikligare materiellt resultat och dessutom innebär en förenklad handläggning inom verket.

1.1.2 Beräkning av pensionslön för arbetstagare med spel- eller tjänstgöringspengar hos teater- och musikinstitutioner

Mitt förslag: Pensionslönen för sångare och dansare bör beräknas på månadslönen och en tolftedel av summan av spel- och tjänstgöringspengar för kalenderåret.

Skäl för mitt förslag: Enligt 3 § 6 mom. pensionslöneförordningen skall pensionslönen utgöras av månadslönen, om denna utgår med belopp motsvarande lön enligt statlig löneplan. I annat fall utgörs pensionslönen av den månadslön på statlig löneplan som lönen i anställningen närmast svarar mot. Utgår en del av lönen som ersättning för tjänstgöringstillfälle och gäller enhetliga grunder i fråga om beräkning av en sådan ersättning för den personalgrupp som arbetstagaren tillhör, beaktas ersättningen med etl belopp som i genomsnitt gäller för personalgruppen.

Lönerna till arbetstagarna vid de statsunderstödda teater- och musikin-stilutionerna utgår i regel med andra belopp än de som gäller enligt statliga eller kommunala löneplaner. Därför bestäms deras pensionslön oftast enligt 3 § 6 mom. pensionslöneförordningen.

Utöver månadslön förekommer för vissa arbetstagare hos teater- och musikinstitutioner särskilda lönetillägg för månad eller tjänstgöringstill-fälle. Om ersättningen har utgått för arbete inom ramen för heltidstjänstgöring har sedan länge månatliga tillägg som utgår som del av lönen beaktats vid beräkning av pensionslön. I fråga om sådan ersättning som utgår per tjånstgöringstillfälle har under motsvarande förutsättningar spel- eller tjänstgöringspengar beaktats.

Ersättning av sistnämnda slag kan utgå till sångare och dansare vid Operan, Malmö stadsteater och Göteborgs teater- och konsertaktiebolag. Såväl SPV som Kungl. Teatern AB har tagit upp frågan om beräkning av pensionslön för denna personal.

För tid före den Ijuli 1980 beräknades pensionslönen för nämnda arbetstagare på en tolftedel av årslönen, inräknat spel- eller tjänstgöringspengar. Fr. o. m. den 1 Juli 1980 beräknas pensionslönen i regel på decemberlönen. Under december är emellertid antalet föreställningar färre än under andra månader frånsett de som berörs av sommarferierna. Spel- och tjänstgöringspengarna kan följaktligen bli lägre under december än under andra månader. SPV framhåller atl de nya beslämmelserna om beräkning av pensionslön därför kan medföra en lägre pensionsförmån för sångare och dansare än som skulle ha utgått om de tidigare bestämmelserna gällt. ti    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 74

Prop. 1983/84:74                                                                    4

Verket föreslår en återgång till vad som gällde före den 1 Juli 1980. Beräkningen bör emellertid enligt verket ske per kalenderår i stället för som tidigare per spelar. En sådan ändring medför atl vid pensionsfall kan en definitiv beräkning av pensionslönen i allmänhet göras omedelbart efter ett kalenderårsskifte. Tidigare har en preliminär pensionslön fastställts. När matrikeluppgifter för spelåret inkommit har en definitiv pensionslön fastställts och pensionen räknats om. Jag delar SPV:s synsätt.

Ändringarna i bestämmelserna om löneunderlag för tjänstepensionsförmån, vilka genomfördes den 1 Juli 1980, var avsedda att åstadkomma enhetliga regler vid beräkning av pensionslön och inte - vilket de har lett till - att försämra pensionsvillkoren för vissa anställda hos teater- och musikinstitutionerna. En återgång bör därför ske till de tidigare bestämmelserna såvitt gäller spel- eller tjänstgöringspengar. Beräkningen bör nu ske per kalenderår. Till grund för beräkningen av pensionslön bör således läggas månadslönen och en tolftedel av summan av spel- eller tjänstgöringspengarna för kalenderåret. Har olika nivåer gällt för ersättningen under året är enligt min uppfattning en omräkning till den senaste nivån inle nödvändig.

1.1.3 Beräkning av pensionslön för arbetstagare som på grund av tjänstledighet gått miste om Ijänstgörlngspengar

Mitt förslag: Schablonisering skall ske vid beräkning av de spel- eller tjänstgöringspengar som Jämte månadslönen skall läggas till grund för beräkning av pensionslön. Spel- eller tjänstgöringspengarna bör få beaktas individuellt även om de utgår enligt enhetliga grunder. Detta bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1980.

Skäl för mitt förslag: I avsnitt 1.1.2 har jag i korthet redogjort för de speciella bestämmelser om pensionslön som gäller för arbetstagare vid statsunderstödda teater- och musikinstitutioner.

Pensionslönen beräknas på månadslönen i anställningen oavsett om lön har utgått eller inte. Eftersom tjänstgöringspengar ulgår endast när tjänstgöring fullgjorts har, enligt vad SPV upplyser, en viss praxis utbildats inom verket vid beräkning av pensionslön, när en arbetstagare pä grund av frånvaro har gått miste om en sådan ersättning. Utgår ersättningen enligt enhetliga grunder inom personalgruppen görs en genomsnittsberäkning. Härvid delas summan av de spel- eller tjänstgöringspengar som utgått inom gruppen under spelaret med det antal arbetstagare som tjänstgort 100 dagar eller mera under samma lidsperiod varefter kvoten delas med tolv. I underlaget för beräkning av pensionslön har således inräknats ett på visst sätt beräknat årsmedeltal av ersättningen. Även för de arbetstagare inom personalgrupp där ersättning inte utgått enligt enhetliga grunder inom gruppen har viss schablonberäkning skett.

Prop. 1983/84:74                                                                    5

Vad gäller de arbetstagargrupper för vilka det inte sker någon genomsnittsberäkning av spel- eller ijänstgöringspengar, bör pensionslönen beräknas på elt annat sätt. Vid frånvaro från föreställningar som de skulle ha medverkat i enligt en tjänstgöringslista och pä grund härav gått miste om tjänsgöringspengar, ökas summan av deras under året uppburna förmåner med vad det gått miste om. För arbetstagare med längre frånvaro får SPV göra en uppskattning av i vilken utsträckning sådan ersättning jämte månadslön skall läggas lill grund för en beräkning av pensionslönen.

SPV framhåller att det i undantagsfall kan finnas anledning alt beakta spel- eller tjänsgöringspengar individuellt även om de utgår enligt enhetliga grunder. För att möjliggöra detta föreslär verket en ändring av 3 § 6 mom. pensionslöneförordningen.

Enligt min uppfattning bör SPV - där det kan anses lämpligt - kunna besluta att lönedel som utgår per tjänstgöringstillfälle får beaktas individuellt även om den utgår enligt enhetliga grunder inom personalgruppen. Den föreslagna ändringen om spel- eller tjänstgöringspengars inverkan på beräkningen av pensionslön bör tillämpas retroaktivt fr. o. m. den 1 Juli 1980.

1.2 Ändringar i avgiftskungörelsen

1.2.1 Beräkning av fortlöpande avgifter m. m.

Mitt förslag: Pensionsavgifter bör beräknas på det antal tjänsteår, inräknat tid för bl. a. ledighet för offentliga uppdrag och militärtjänstgöring, som tillgodoräknas när ledigheten åtnjutits i en anställning som avses i den s.k. avgiftskungörelsen (1959:289). Om ledigheten är av mera långvarig natur bör SPV få medge dispens från avgiftskravet. Har mer än en pensionslön gällt under året bör avgifterna beräknas på den lägsia pensionslönen.

Skäl för mitt förslag: Enligl kungörelsen (1959:289) om avgifter m.m. beträffande vissa i statens allmänna Ijänstepensionsreglemente avsedda anställningar (avgiftskungörelsen) skall SPV beräkna och debitera pensionsavgifter för arbetstagare hos vissa icke-slatliga huvudmän. F. n. är ca 1 000 huvudmän med omkring 2000 arbetstagare anslutna till den avgifts-belagda statliga personalpensioneringen.

Enligt 2 § avgiftskungörelsen erläggs f. n. inte någon avgift för tid under vilken en arbetstagare varil ledig för bl.a. offentligt uppdrag och militärtjänstgöring. Tid för sådan ledighet tillgodoräknas dock som tjänsteår för pensionsförmån. SPV föreslår en förenkling som innebär att pensionsavgiften får beräknas på den lid som tillgodoräknas som tjänsteår i en anställning som avses i avgiftskungörelsen. Om ledigheten är av mera långvarig natur, bör SPV fä ge dispens frän avgiftskravet.

Pensionsavgifterna beäknas på grundval av arbetslagarens pensionslön. Har mer än en lönegrad varit tillämplig under etl kalenderår (läsår), beräk-

Prop. 1983/84:74                                                                    6

nas avgiften för varje tidsperiod dä samma pensionslön gällt. Har olika lönenivåer gällt under året beräknas avgiften på den nivå som gällt under varje lidsperiod för sig. SPV föreslår att avgiften beräknas på endast den lägsia pensionslönen som gällt under året. Härvid las endast hänsyn till tjänster som omfattas av bestämtnelserna om pensionsavgifter. Att den lägsta pensionslönen valls motiverar verket med att förslagel om att avgiftsberäkningen skall knytas till antalet tjänsteår kan medföra en mindre kostnadsökning för huvudmännen. Avgiftsberäkningen skulle vidare underlättas om avgiften fick beräknas på endast en nivå. Denna lönenivå bör i sä fall vara den som gällde omedelbart före kalenderårets (läsårets) ingång.

Enligt min uppfattning bör beräkningen av pensionsavgifterna ändras på sätt SPV har föreslagit. Det ändrade beräkningssättet leder till en betydligt enklare avgiftsberäkning. Dessutom underlättas en ev. automatisering av avgiftsberåkningen. Ändringarna torde komma att få en begränsad ekonomisk betydelse.

Den ökade kostnad, som uppkommer för huvudmännen genom att vissa tjänstledighetstider avgiftsbeläggs, uppvägs av att avgiften beräknas på den lägsta pensionslön som gällt under beräkningsåret. Jag biträder därför SPV:s förslag.

1.2.2 Tdlgodoräknlng av anstäUningstld med avkortad tjänstgöring

Mitt förslag: Den som avgår med rått till slallig pensionsförmån från en avgiflsbelagd anställning bör - under i övrigt gällande förutsättningar - få som tjänsteår för pensionsförmån tillgodoräkna deltidsanställning före den 1 Juli 1959. Detta bör gälla fr. o. m. den I januari 1983.

Skäl för mitt förslag: Enligt 3 § 1 mom. b avgiftskungörelsen får deltidsanställning som innehafts före den 1 juli 1959 - då statens allmänna Ijänstepensionsreglemente (SPR) trädde i kraft - i princip inte tillgodoräknas som tjänsteår för pensionsförmån.

Svenska Jägareförbundet - vars anslällda omfattas av avgiftskungörelsen och avlönas med tillämpning av i huvudsak statliga lönebestämmelser - har i en skrivelse den 2 maj 1982 anhållit om tillgodoräkning av deltidsanställning som tjänsteår före den 1 Juli 1959 för tre anställda vid förbundet.

Statens löne- och pensionsverk tillstyrker Jägareförbundets framställning.

Bestämmelserna om att deltidsanställning före SPR:s ikraftträdande inte får tillgodoräknas som tjänsteår för pensionsförmån anser Jag vara föråldrade. Synen på deltidsarbete har förändrats. Därtill kommer att en arbetstagare som avgår från anställning med statlig pensionrätt, som inte omfattas av avgiflskungörelsen, får tillgodoräkna deltidsanställning före den 1 Juli 1959.

Prop. 1983/84:74                                                     7

Enligt min uppfattning bör bestämmelserna därför ändras så att deltidsanställning i dessa fall får tillgodoräknas som tjänsteår.

Kostnaderna härför bör betalas av huvudmännen genom engångsavgifter.

1.2.3 Tdlgodoräknlng av tid som arvodesanställd kyrkomusiker

Mitt förslag: Arvodesanställning som kyrkomusiker bör - under de förutsättningar som anges i 10 § SPR - få tillgodoräknas som tjänsteår för pensionsförmån, om huvudmannen betalar de engångsavgifter som krävs.

Skäl för mitt förslag: Domkyrkoorganister, organister, biträdande kyrkomusiker och kyrkokanlorer med lönegradsplacerade tjänsier i kyrkomusi-kerdislrikt omfattas av den statligt avgiflsbelagda personalpensioneringen. Löne- och övriga anställningsvillkor är statligt reglerade inte bara för lönegradsplacerade utan även för arvodesanställda kyrkomusiker. De sistnämnda omfattas visserligen inte av statlig pensionsrätt, men eftersom statlig lönereglering gäller kan tid för sådan anställning på grund av bestämmelserna i 10 § 2 mom. SPR tillgodoräknas som tjänsteår enligt det allmänna pensionsavtalet, om arbetstagaren har eller senare får en statlig pensionsrätt. F. n. saknas dock föreskrifter om att tillgodoräkningen skall ske mot alt s. k. engångsavgifter betalas.

Eftersom kyrkomusikernas pensionering finansieras med fortlöpande avgifter och - vid "köp" av tjänsteår — med engångsLvgifter bör enligt min uppfattning även tid för anställning med arvode få tillgodoräknas som tjänsteår för pensionsförmån om huvudmannen betalar erforderliga engångsavgifter.

2    Ändring i förordningen om förordnandepension

Mitt förslag: I förordningen (1959:288) om förordnandepension finns en bestämmelse som garanterar en tjänsteman, som innehade en med statlig pensionsrätt förenad tjänst när han tillträdde en tjänst med förordnande pä bestämd tid (s.k. p-tjänst), rätt till lägst de pensionsförmåner som han skulle ha varit berättigad till om han stått kvar i den tidigare tjänsten. Denna bestämmelse bör ändras för den som omfattas av chefslöneavtalet så att garantin knyts till den lönenivå som gällde för tjänstemannen i den tidigare tjänsten.

Prop. 1983/84:74 8

Skäl för mitt förslag: Efter tillkomsten av det statliga chefslöneavtalet har del i några fall uppstått tveksamhet om vilket pensionsunderiag som skall tillämpas när det gällt att beräkna förordnandepensioner. Det har varit fräga om tjänstemän med "chefslön" som innan de tilltrådde p-tjänsten haft tjänster med statlig pensionsrätt.

Tjänstemän för vilka förordningen om förordnandepension är tillämplig omfattas i allmänhet av det s.k. chefslöneavtalet. Enligt detta utgår baslön, tjånstelillägg och ev. även ett personligt tillägg. Alla dessa förmåner bestäms i varje enskilt fall av regeringen eller chefslönenämnden och är pensionsgrundande.

En tjänsteman som lämnar en tjänst med statlig pensionsrätt för alt tillträda en p-tjänsl får i allmänhet lägst samma löneförmåner som hon eller han haft tidigare. Det innebär alt även pensionsförmånerna i p-ljänsten blir lägst desamma som i den tidigare tjänsten.

De nämnda bestämmelserna i förordnandepensionsförordningen har tillkommit för att låta den som går över till en p-tjänst behålla den pension som han eller hon var berättigad till på grund av den tidigare tjänsten. Det är därför naturiigt att garantin knyts till den lönenivå som gällde för tjänstemannen i den tidigare tjänsten.

3 Ordnande av pensionering för viss personal vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitiit (SIPRI)

Mitt förslag: Sådana anställda vid SIPRI som har arvode motsvarande statlig lönegrad och inte är kontraktsanställda bör omfattas av de statliga ijänstepensionsbestämmelserna. Detta bör ske genom att de ansluts till SPR fr.o.m. den 1 Juli 1984 och att fortlöpande avgifter eriäggs. Även en arvodesanställd tjänsteman vid SIPRI som uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns under första halvåret 1984 bör få pension enligt statliga bestämmelser.

Skäl för mitt förslag: Enligt ett riksdagsbeslut år 1967 fick de arbetstagare hos SIPRI, vars tjänster inrättats av regeringen, pensionsrätt enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287 - SPR). Numera gäller allmänna pensionsavtalet för dessa tjänster. Det finns tio stycken sådana personalförtecknade tjänster vid institutet. Vidare finns 22 tjänstemän som har tjänster med arvode motsvarande statlig lönegrad som inte omfattas av statliga pensionsbestämmelser, tre arvodesanställda med lönebidrag som har pensionsrätt enligt avtalet samt ett antal utländska forskare och forskarassistenter anställda på kontrakt utan pensionsrätt.

SIPRI har hemställt om att de tjänstemän hos institutet, som har fasta tjänster med arvode motsvarande statlig lönegrad skall omfattas av de statliga pensionsbestämmelserna.

Prop. 1983/84:74                                                      9

SPV harlämnat framställningen utan erinran.

Enligt min uppfattning är det inte tillfredsställande att olika pensionsvillkor gäller för den fast anställda personalen hos institutet. Bestämmelserna bör ändras i enlighet med SIPRL.s begäran. Vissa ändringar i SPR behöver därt"ör vidtas.

Anslutningen till SPR bör gälla fr. o. m. den I Juli 1984. Den arvodesan-ställde tjänstemannen bör dock få pension enligl stafiiga bestämmelser fr.o.m. den månad han fyller 65 år. Kostnaden för den arvodesanställda personalens pensionering bör tas ut av huvudmannen genom fortlöpande avgifter enligt avgiftskungörelsen. Vid beräkning av avgifterna bör fillämpas det procenttal - f. n. 11 % - som gäller för reducerat lönekostnadspålägg. De merkostnader som följer av mitt förslag bör helt kunna rymmas inom SIPRLs nuvarande anslagsramar. Jag har samrått i denna fråga med chefen för utrikesdepartementet.

4 Pension åt sekreteraren vid svenska UNICEF-kommittén  Ulla Wickbom

Mitt förslag:  Sekreteraren  vid  svenska  UNICEF-kommittén,  Ulla Wickbom bör tillerkännas ålderspension enligt grunderna i SPR.

Skäl för mitt förslag: Ulla Wickbom, som är född den 9 augusti 1918, har sedan den 1 maj 1962 varit anställd som sekreterare och verkställande ledamot vid svenska UNICEF-kommittén.

Svenska UNICEF-kommittén är en av staten filisatt kommitté med uppgift att vara regeringens rådgivare i frågor som berör UNICEF:s allmänna politik. Kommitténs administrationsanslag fastställs och betalas ut av utrikesdepartementet. Ulla Wickboms lön har bekostats av detta anslag.

I början av 1960-talet var verksamhetens omfattning relativt begränsad, men expanderade sedan kraftigt. Fr. o. m. den 1 Juli 1977 fastställdes Ulla Wickboms arvode att motsvara lönen enligt lönegrad F 18. Hon har sedan dess arbetat 80% av heltid.

Ulla Wickboms anställning har under åren grundat sig på elt förordnande som utfärdats av utrikesdepartementet vartannat år. Anställning hos kommittén är inte statlig och omfattas inte av statliga pensionsbeståmmel-ser.

Svenska UNICEF-kommittén har i en skrivelse den 30 december 1982 hemställt om pension i särskild ordning åt Ulla Wickbom när hon den 31 Juli 1983 uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns.

Statens löne- och pensionsverk anför i yttrande den 30 maj 1983 alt verket finner det skäligt med hänsyn till UNlCEF-kommitténs starka anknytning till staten att Ulla Wickboms anställning likställs med statlig anställning och att hon tillerkånns pension i särskild ordning.

Prop. 1983/84:74                                                     10

Ulla Wickbom har alltså tJänst)yort hos UNICEF-kommittén i över tjugo år och uppburit arvode som bekostats av stafiiga medel. Jag anser det rimligt att hon under dessa förhållanden erhåller en statlig ålderspension.

Pensionen bör beräknas enligt statliga grunder och bör utgå fr. o. m. den 1 augusti 1983. Normalbeloppet av en sådan pension blir 2 167 kr. i månaden. Härtill kommer ett månatligt tilläggsbelopp på 175 kr. Pensionen bör samordnas och ändras enligt 6 och 7 §§ resp. 15 § 1 mom. SPR. TJänste-fidsfaktorn bör vara 0,2917. Vid beräkning av tjänsteår har beaktats dels tid under åren 1938-1942, dels 80 % av tid fr.o.m. den 1 Juli 1977. Efter samordning med ATP och folkpension blir den statliga kompletteringspensionen 1 300 kr. i månaden. Den föreslagna pensionen bör bekostas frän inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

Regeringen bör få besluta om statlig ålderspension i det fåtal likartade fall som eventuellt kan bli aktuella.

5    Genomförande

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att i enlighet med vad Jag föreslagit göra de ändringar som behövs i pensionslöneförordningen, avgiftskungörelsen och i förordnandepensionsförordningen. Vidare bör regeringen utverka riksdagens bemyndigande atl besluta om pension för de arvodesanställda tjänstemännen vid SIPRI och om pension åt Ulla Wickbom.

6   Ikraftträdande

Vad Jag har förordat i det föregående bör träda i kraft den 1 juli 1984, om inte annat har sagts.

Regeringen kan ulan riksdagens vidare medverkan utfärda de övergångsbeslämmelser som kan behövas.

7   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.   bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder somjag har förordat för pensionering av personal inorn icke-statlig verksamhet,

2.   bemyndiga regeringen atl göra den ändring i föreskrifterna om rätt till förordnandepension somjag har förordat,

3.   godkänna vad Jag har förordat om pensionsrätt för den arvodesanställda personalen vid SIPRI,

4.   bemyndiga regeringen att besluta om pension ål en enskild tjäns-. teman enligt vad jag har förordat.

Prop. 1983/84:74 11

8    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:74 12

Innehåll

Proposition   ......................................................      1

Propositionens huvudsakliga innehåll   .....................      I

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 november 1983

1 Statlig pensionering av personal inom icke-statlig verksamhel ....        2

1.1................................................................. Ändringar i statens pensionslöneförordning                2

1.1.1   Pensionslön enligl kommunal löneplan utan atl kommunala lönebestämmelser i övrigt tillämpas   .......................................................... .... 2

1.1.2   Beräkning av pensionslön för arbetstagare med spel- eller tjänstgöringspengar           3

1.1.3   Beräkning av pensionslön för en arbetstagare som på grund av tjänstledighet gått miste om Ijänstgöringspengar                                      4

1.2................................................................. Ändringar i avgiftskungörelsen                      5

1.2.1   Beräkning av fortlöpande avgifter m.m........      5

1.2.2   Tillgodoräkning av anställningstid med avkortad tjänstgöring                 6

1.2.3   Tillgodoräkning av tid som arvordesanställd kyrkomusiker           7

2   Ändring i förordningen om förordnandepension   ......      7

3   Ordnande av pensionering för viss personal vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut                                                                                  8

4   Pension ät sekreteraren vid  svenska UNICEF-kommittén  Ulla Wickbom                 9

5   Genomförande   ................................................ .. 10

6   Ikraftträdande   ............................................... .. 10

7   Hemställan   .................................................... .. 10

8   Beslut   .......................................................       11

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983