Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
1978/79:156 Regeringens proposition
1978/79:156
om
vissa pensionsfrågor, m. m.;
beslutad
den 8 mars 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag ur regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
MARIANNE
WAHLBERG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås viss ändrad reglering av
pensionsrätten för personalen vid teater- och musikinstitutioner.
Förslag läggs vidare fram om inrättande av
ordinarie tjänst med beteckningen p som generaldirektör och chef för
exportkreditnämnden och om tilläggspension för en enskild person.
1
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 156
Prop.
1978/79:156 2
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-03-08
Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
Cars, Gabriel Romanus, Tham
Föredragande:
statsrådet Wahlberg
Proposition
om vissa pensionsfrågor, m. m.
1.
Ändrad reglering av pensionsrätten för personalen vid teater-och
musikinstitutioner m. fl.
Genom kollektivavtal regleras de allmänna
anställningsvillkoren, frånsett pensionsvillkoren, för personalen vid Operan,
Dramaten och Svenska riksteatern samt de teater- och musikinstitutioner som är
berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1974: 451) om statsbidrag
till vissa teater-, dans- och musikinstitutioner. Avtalsslutande parter är
arbetsgivarorganisationen Teatrarnas riksförbund och de anställdas personalorganisationer,
främst Svenska musikerförbundet och Svenska teaterförbundet.
Enligt kollektivavtalen tillämpas, utom i vissa
särskilt angivna fall, anställningsformen anställning tills vidare eller för
viss tid eller visst arbete. Arbetstagare med anställning för viss tid erhåller
normalt anställning tills vidare efter en tid, högst fyra år, som varierar
alltefter vilken personalgrupp han tillhör.
Pensionsvillkoren för de anställda vid de här
nämnda teater- och musikinstitutionerna är inte kollektivavtalsreglerade. För
dem gäller i stället enligt särskilda beslut av regeringen statens allmänna
tjänstepensionsreglemente (1959: 287), SPR, m. fl. statliga
pensionsförfattningar.
Den mera officiella ställning som Operan och
Dramaten i sin egenskap av statsägda bolag intar i jämförelse med övriga
nyssnämnda institutioner, vilka är berättigade till statsbidrag, har påverkat
utformningen av de anställdas pensionering. Personalen vid Operan och Dramaten
är således obligatoriskt ansluten till SPR medan personalen vid de övriga
teater- och musikinstitutionerna ansluts dit på frivillig basis. Frivillig
anslutning sker efter anmälan av huvudmannen och beslut av statens
personalpensionsverk.
Såvitt
gäller Operan, Dramaten och riksteatern är pensionsrätten be-
Prop. 1978/79:156 3
gränsad
till personal med heltidsanställning. Samma begränsning tillämpas i princip
för personalen vid de övriga teater- och musikinstitutionerna. Begränsningen
gäller dock inte när avlöning utgår enligt statlig lönetariffklass eller
statlig eller kommunal lönegrad eller när regeringen annars medger det.
Både
för Operan och Dramaten och för de statsunderstödda teater-och
musikinstitutionerna gäller att deltidsanställning i samband med delpension
enligt lagen (1975: 380) om delpensionsförsäkring ger pensionsrätt enligt SPR
på samma sätt som heltidsanställning. Övergång från heltidsanställning till
sådan deltidsanställning inverkar alltså inte på möjligheten till pensionsrätt.
De
lönesystem som gäller enligt kollektivavtalen är inte anpassade till statens
lönesystem. Enligt 3 § 6 mom. statens pensionslöneförord-ning (1959: 286) skall
därför den riktlön som används som pensionslön bestämmas efter den högsta
löneklass (motsvarande) som överensstämmer med eller ligger närmast under den
faktiska lönen. För vissa personalgrupper räknas dock lönen upp under de sista
fem aktivåren med upp till 100 kr. per månad för att nå en anpassning till de
statliga lönerna. Vid tillämpning av avtalen och därmed också vid tillämpning
av pensionslöneförordningen avses med lön kontant lön och ev. fasta lönetillägg,
t. ex. kompetens-, ålders- eller solisttillägg, samt tjänstgöringspengar och
fasta garantibelopp.
Pensionsförmånerna
för den här avsedda personalen bestäms inte generellt på grundval av lönen. Vid
bestämmande av pensionslön skall nämligen enligt 3 § 7 mom. statens
pensionslöneförordning lönebelopp som överstiger lönen i lönegrad F21,
ålderstilläggsklass 3, inte beaktas. Regeringen kan dock medge undantag från
denna regel. Sådana medgivanden har lämnats i åtskilliga fall.
För
arbetstagare vid de här avsedda institutionerna, liksom för statsanställda i
allmänhet, beräknas löneunderlag för tjänstepensionsförmån (pensionsunderlag)
normalt på grundval av den pensionslön som gällde vid utgången av kalenderåret
närmast före avgångsåret. För anställning som teaterchef, sångsolist,
skådespelare och regissör bestäms dock pensionsunderlaget i princip i
förhållande till pensionslönerna under de tio bästa verksamhetsåren.
De
anställda inom teater- och musikområdena saknar f. n. rätt till kompletterande
delpension eller rätt att få pensionen bestämd med beaktande av särskilda
ersättningar utöver lön.
Operan och Dramaten har i en gemensam skrivelse den
24 januari 1977 tagit upp vissa pensionsfrågor för de anställda vid teatrarna.
En
särskild utredare har vidare på uppdrag av chefen för budgetdepartementet
utrett vissa pensionsfrågor för konstnärlig personal vid
1
Direktören G. Lindenbaum
ti
Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 156
Prop.
1978/79:156 4
Operan,
Dramaten, Svenska riksteatern och de övriga teatrar och musik-institutioner som
har nämnts förut. Utredningen har främst avsett möjligheterna till pension
från deltidstjänst, anpassning av delpension och ev. pensionsgrundande effekt
av särskild ersättning utöver lön. Utredaren har avgivit en skrivelse den 22
december 1978.
Yttrande
har avgivits över skrivelsen från Operan och Dramaten av kulturrådet, statens
personalpensionsverk och Teatrarnas riksförbund samt över utredarens skrivelse
av samma remissorgan och därjämte av Operan, riksteatern, Svenska
musikerförbundet och Svenska teaterförbundet.
Utredaren
finner det inte rationellt och riktigt att låta en arbetstagares möjligheter
till pensionsrätt i deltidsanställning vara beroende av vilken institution som
han tillhör.
Enligt
utredaren kan det uppstå direkta olägenheter härigenom, bl. a. ur konstnärliga
synpunkter, då anställningsrörligheten mellan å ena sidan Operan och Dramaten
och å andra sidan de övriga teater- och musikinstitutionerna försvåras.
Utredaren föreslår därför att den konst närliga personalen generellt medges
pensionsrätt även i deltidsanställning oberoende av lönevillkorens utformning.
Operan biträder förslaget med det tillägget att
motsvarande bör gälla också den administrativa personalen. Även kulturrådet.
Teatrarnas riksförbund, Svenska musikerförbundet och Svenska teaterförbundet ansluter
sig i princip till utredarens uppfattning om olägenheterna med olika regler för
pensionsrätt i deltidsanställning.
Statens
personalpensionsverk påtalar de svårigheter som ett genomförande av utredarens
förslag i denna del skulle medföra vid tjänstårs-beräkning. Vid
deltidsanställning minskar nämligen antalet tjänstår i förhållande till
nedsättningen av lönen och det blir svårt att fastställa lönekvoten.
Pensionsverket förordar en lösning som innebär att kravet på heltidsanställning
slopas för personalen vid riksteatern och att de anställda vid Operan och
Dramaten får pensionsrätt i deltidsanställning på samma villkor som nu gäller
för personalen vid de statsunderstödda teatrarna och musikinstitutionerna.
Förslaget innebär i princip krav på avlöning enligt statliga grunder som
förutsättning för pensionsrätt i deltidsanställning.
Utredaren
erinrar vidare om att arbetstagare hos teatrar och musikinstitutioner som har
rätt till lagfäst delpension inte kan få kompletterande delpension. Detta
förhållande kan ändras bara genom beslut av regeringen. Utredaren förordar att
bestämmelser utfärdas om kompletterande delpension. Remissorganen biträder
förslaget.
Utredaren
pekar därefter på vissa särskilda ersättningar utöver lön som enligt hans åsikt
bör vara pensionsgrundande. 1 första hand bör således de särskilda ersättningar
som direkt svarar mot sådana lönetill-lägg som är pensionsgrundande för statens
arbetstagare komma i fråga.
Prop. 1978/79:156 5
I
andra hand bör hänsyn också kunna tas till sådan ersättning som utgår för en
särskild "stadigt" återkommande och nödvändig prestation i de fall
där det inte kan anses vara rationellt och konstnärligt betingat att en
särskild arbetstagare utför prestationen. I pensionshänseende bör liksom f. n.
fasta lönetillägg behandlas som del av lön, anser utredaren vidare.
Remissorganen
ansluter sig i allt väsentligt till utredarens uppfattning. Enligt statens
personalpensionsverk kan det dock ifrågasättas om inte de fasta lönetillägg,
som enligt nuvarande ordning beaktas när pensionslönen bestäms, i
fortsättningen bör inräknas i den totallön som utgör grund för beräkning av
lönetilläggsfaktor. Vidare bör man enligt verket inte beakta tillägg som har
karaktären av övertidsersättning men som inte har getts en sådan beteckning.
Utredaren
tar slutligen upp vissa speciella frågor om ordningen för bestämmande av
pensionslön. Som nämnts innebär nuvarande ordning i princip att jämförelse görs
med de statliga löneskalorna och att närmast lägre statliga lön tillämpas som
pensionslön. Att som f. n. sker för vissa personalgrupper genom en höjning av
lönen under de fem sista årens tjänstgöring söka nå anpassning till närmast
högre statliga lön är knappast rationellt. Med hänvisning till kommande
maskinell behandling av pensionsförmåner hos pensionsverket sätter utredaren i
fråga om inte pensionslönen bör bestämmas med utgångspunkt direkt i den faktiska
lönen jämte pensionsgrundande fasta lönetillägg.
Operastyrelsen tillstyrker den ifrågasatta
omläggningen av grunderna för pensionslönens bestämning. Av övriga remissorgan
har bara statens personalpensionsverk tagit upp denna fråga. Pensionsverket
framhåller att det är ovisst om maskinell beräkning kommer att införas för de
grupper som det nu är fråga om. Enligt pensionsverket skulle de ändrade grunder
som föreslagits för pensionslönens bestämmande göra det nödvändigt med en
särbehandling vid bestämmande av pensionsförmånerna. Pensionsverket anser sig
därför åtminstone inte f. n. kunna tillstyrka förslaget. Olägenheten skulle
emellertid väsentligen försvinna vid en omläggning som innebär att
pensionslönen svarar mot månadslönen i den löneldass (motsvarande) som ligger
närmast en tolftedel av årslönen i anställningen eller, om två månadslöner
ligger lika nära, den högre av dem.
Operan
tar i sitt yttrande upp frågan om ändrade grunder vid bestämmande av
pensionsunderlag för sångsolist, regissör och premiärdansör. Som lönevillkoren
nu är utformade anser styrelsen att en särskild beräkning av
pensionsunderlaget med beaktande av de tio bästa åren är motiverad för
sångsolist men inte för regissör. Det finns, menar styrelsen, anledning att
räkna med att lönevillkoren för sångsolister kommer att läggas om. Sker detta
blir en sådan särskild beräkning inte heller motiverad för dem. Styrelsen
föreslår en övergångsbestämmelse
Prop.
1978/79:156 6
som ger de nu avsedda arbetstagarna en möjlighet att välja
mellan den metod för underlagsberäkning som knyter an till lönen vid utgången
av kalenderåret före avgångsåret och den här nämnda särskilda beräkningsmetoden.
För premiärdansare föreslår styrelsen en metod för underlagsberäkning som
innebär att pensionslönerna under de fem bästa verksamhetsåren beaktas.
Som utredaren har framhållit gäller
f. n. olika pensionsregler för arbetsområden som i övrigt är i väsentliga
hänseenden likartade. Särskilt för den konstnärliga personalen kan detta
medföra olägenheter eftersom det kan försvåra den önskvärda
personalcirkulationen inom teater- och musikområdet. Från denna men även från
andra synpunkter är det angeläget att åstadkomma enhetliga regler för pensioneringen
inom området i den mån detta är motiverat med hänsyn till omständigheterna.
Som nämnts kan icke-statlig
personal anslutas till SPR antingen obligatoriskt eller frivilligt. Den
obligatoriska anslutningen tillämpas när staten har ett i det närmaste totalt
ansvar för verksamheten. Vid ett mera begränsat statligt ansvar får
arbetsgivaren i stället avgöra själv om han vill utnyttja möjligheten att låta
sina anställda få statlig pensionering. Jag finner det naturligt att behålla
formen obligatorisk anslutning för de statsägda bolagen Operan och Dramaten.
Däremot finner jag inte skäl till en sådan anslutning för riksteatern och inte
heller för de övriga teater- och musikinstitutionerna, vilkas verksamhet är en
gemensam statlig/kommunal angelägenhet. Nuvarande ordning bör alltså bestå.
Det är klarlagt att personalen vid
teatrarna och musikinstitutionerna i vissa hänseenden släpar efter i
pensionshänseende jämfört med statens arbetstagare. Det är angeläget att häva
denna eftersläpning.
Frågan om pensionsrätt i
deltidsanställning berör främst den tekniska och administrativa personalen.
Jag anser, i likhet med utredaren och remissorganen, att även arbetstagare som
är anställda på deltid skall kunna ha pensionsrätt oberoende av de lönevillkor
som gäller generellt enligt kollektivavtal. 1 enlighet härmed föreslår jag,
såvitt avser arbetstagare vid Operan, Dramaten och riksteatern, att de i
bilagan till SPR för dem intagna föreskrifterna om begränsning av
pensionsrätten till heltidsanställda upphävs. Vid bifall härtill kommer
regeringen att besluta att personalen vid de övriga teater- och
musikinstitutionerna skall kunna få pensionsrätt i deltidsanställning oberoende
av om avlöningen svarar mot statlig eller kommunal avlöning.
Jag övergår härefter till frågan om
vilken riktlön som bör användas som pensionslön. Enligt nuvarande regler gäller
som pensionslön månadslönen i den högsta löneklass (motsvarande), där lönen
inte över-
Prop.
1978/79:156 7
stiger en tolftedel av årslönen i anställningen.
Pensionsverket har väckt frågan om att som pensionslön tillämpa den månadslön i
löneklass (motsvarande) som är lika med eller ligger närmast en tolftedel av
årslönen. En sådan lösning skulle enligt verket inte göra det nödvändigt att
särbehandla beräkningarna av pensionsförmånerna.
Jag vill erinra om att de tjänster, för vilka
avlöningsavtal för statliga tjänstemän med R-tjänster gäller, skall för
beräkning av pensionslön placeras i den statliga löneklass eller
lönetariffklass, där månadslönen närmast svarar mot en på visst sätt beräknad
jämförelselön. Vad beträffar dessa tjänster är det alltså den närmaste och
inte den närmast högre statliga lönen som är den riktlön som används som
pensionslön. Denna metod för beräkning av pensionslön måste te sig mera rättvis
för den enskilde arbetstagaren. Jag förordar att den används vid beräkning av
pensionslön också för personalen inom teater- och musikerområdet. Vid
tillämpning härav bör dock som f. n. lönebelopp beaktas högst med det belopp
som gäller för lönegrad F 21, ålderstilläggsklass 3, om inte regeringen medger
annat.
Jag vill tillägga att det, som pensionsverket påpekat, är
ovisst om maskinell pensionsförmånsberäkning kommer att införas för personalen
inom teater- och musikerområdet. Innan en sådan maskinell beräkning har
genomförts är det inte möjligt att som utredaren föreslår till-lämpa den
avtalsenliga lönen jämte tillägg som pensionslön. Denna fråga får tas upp om
och när maskinell beräkning har genomförts.
Jag är beredd att medverka till att man slopar den metod
för be-rähiing av pensionsunderlag med beaktande av de tio bästa åren som
gäller för vissa personalgrupper. För anställning som regissör synes metoden
kunna slopas redan nu. För anställning som sångsolist måste emellerfid en
liknande ändring anstå tills vidare i avvaktan på ändrade lönevillkor. Frågan
om att beräkna pensionsuiiderlag för premiärdansör med beaktande av de fem
bästa åren måste övervägas ytterligare. Jag föreslår att bemyndigande inhämtas
för regeringen att besluta i dessa frågor.
Jag är också beredd att medverka till att särskild
ersättning utöver lön görs pensionsgrundande i skälig omfattning och att
kompletterande delpension införs för de nu berörda arbetstagarna. Efter att ha
hört berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer kommer jag att anmäla
dessa frågor för regeringen som kan besluta härom utan att bemyndigande
behöver inhämtas. I detta sammanhang kommer jag också att överväga den av
pensionsverket väckta frågan om att vid beräkning av pensionsförmån Inräkna
fasta lönetillägg i den totallön, som utgör grund för beräkning av
lönetilläggsfaktor, i stället för att behandla dem som del av lön.
Enligt sitt uppdrag har utredaren begränsat utredningen
till att gäl-
Prop.1978/79:156 8
la
personalen vid Operan, Dramaten, riksteatern och de övriga teater-och
musikinstitutioner som nämnts i det föregående. De allmänna avlöningsvillkoren
för anställda vid institutet för rikskonserter regleras enligt samma
kollektivavtal som gäller för personalen vid nämnda institutioner. 1
pensionshänseende gäller för de anställda vid rikskonserter, utom direktören, i
princip samma regler som för personalen vid de statsunderstödda teater- och
musikinstitutionerna. Mina förslag till ändrad pensionsrätt för personalen
inom teater- och musikområdet bör därför gälla också de anställda vid
rikskonserter.
Vad
jag har förordat bör träda i kraft den 1 januari 1980.
Det behövs vissa ändringar i statens
pensionslöneförordning och SPR för att genomföra vad jag här har förordat.
Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att göra dessa ändringar.
2.
Inrättande av en ordinarie tjänst med beteckningen p som chef för
exportkreditnämnden
Hos exportkreditnämnden finns omkring 50
arbetstagare. Alla dessa är arvodesanställda. Avlönings- och
pensionsförhållandena för dem regleras i stort sett på samma sätt som för
andra statsanställda tjänstemän. De anställda hos nämnden har alltså
pensionsrätt enligt det allmänna pensionsavtal som gäller för statens
tjänstemän.
Tjänsten som chef för exportkreditnämnden är f. n.
en arvodestjänst. Den tillsätts av regeringen med förordnande tills vidare.
Regeringen bestämmer arvode och övriga avlöningsförmåner. Pensionsrätten för
chefstjänsten regleras i det allmänna pensionsavtalet.
En fråga som nu har aktualiserats är att göra även
förordningen om förordnandepension (1959: 288) tillämplig på tjänsten.
Jag vill erinra om att denna förordning är i första
hand avsedd för tjänster som verkschef eller eljest tjänster med innehavare i
hög ansvarsställning. Förordningen tillämpas dock även på vissa andra ordinarie
tjänster som tillsätts med förordnande för bestämd tid.
Tanken bakom den särskilda
förordnandepensionsrätten är att en tjänsteman i hög ansvarsställning skall
kunna få pension även efter en förhållandevis kort anställningstid, om hans
förordnande löper ut utan att förnyas. Förordnandepensionsrätten innebär
emellertid också en rätt för tjänstemannen att kunna på egen önskan avgå med
pension när hans förordnande löper ut efter minst 12 års innehav av förordnandetjänst.
Jag finner det motiverat att chefen för
exportkreditnämnden med hänsyn till sin ställning och sina uppgifter får sin
pensionsrätt reglerad enligt förordningen om förordnandepension. Härför bör
emellertid för-
Prop. 1978/79:156 9
utsättas
att tjänsten omvandlas till en tjänst som tillsätts med förordnande för
bestämd tid. Den nuvarande chefen har förklarat att han inte har något emot en
sådan ändring av anställningsformen.
Jag förordar att för chefen för exportkreditnämnden
inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen p och att nuvarande
arvodestjänst dras in. Vid bifall härtill blir förordningen om
förordnandepension tillämplig på tjänsten utan att härför krävs särskilt
beslut. Tjänstebenämning för den nya tjänsten bör vara generaldirektör.
Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande att
inrätta denna tjänst.
3.
Tilläggspension m. m. till en kommunalanställd bibliotekarie
Med stöd av ett regeringsbeslut lämnar statens
personalnämnd till en kommun bidrag av statsmedel till lönefyllnad åt en
bibliotekarie (lönegrad K 15) i kommunen med så stort belopp att han i
lönehänseende är likställd med innehavare av statligt reglerad tjänst i
lönegrad L 12 (tidigare Uo 17). Medel för ändamålet utgår från anslaget
Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering.
Bibliotekarien tjänstgjorde från vårterminen 1957
till år 1967 som lärare inom det allmänna skolväsendet, senast som adjunkt vid
ett gymnasium. Under år 1967 lämnade bibliotekarien på skolledningens uppmaning
lärartjänsten för att tillträda den lägre tjänsten som bibliotekarie.
I skrivelse den 11 januari 1977 har statens
personalnämnd hemställt att bibliotekarien skall beviljas sådana
pensionsförmåner att han även i pensionshänseende blir likställd med en
adjunkt.
Med hänsyn till de särskilda omständigheter, som
föranlett bibliotekarien att övergå frän adjunkfstjänst till en lägre tjänst
som bibliotekarie, finner jag det rimligt att bifalla framställningen.
Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande att
tillförsäkra bibliotekarien en tilläggspensionsförmån som efter avgång från
bibliotekarietjänsten utgår med så stort belopp att den tillsammans med den
kommunala pensionsförmånen motsvarar vad han skulle ha haft rätt till, om han
hade stått kvar som adjunkt till samma tidpunkt. En motsvarande
tilläggspensionsförmån bör tillkomma eventuella efterlevande.
4.
Ikraftträdande, m. m.
Vad jag har förordat i det föregående bör träda i
kraft den 1 juli 1979, om inte annat har sagts. Regeringen bör få utfärda de
övergångsbestämmelser som kan behövas.
Prop. 1978/79:156 10
5.
Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna de grunder för en
ändrad reglering av pensionsrätten för personalen vid teater- och
musikinstitutioner m. fl. som jag har förordat,
2.
bemyndiga regeringen att vid
exportkreditnämnden inrätta en ordinarie tjänst som generaldirektör med
beteckningen p,
3.
bemyndiga regeringen att
besluta om tilläggspension enligt vad jag har förordat.
6. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790235