om vissa naturgasfrågor

Proposition 1985/86:91

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1985/86:91 [

om vissa naturgasfrågor

Prop.

1985/86:91

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 februari 1986.

På regeringens vägnar

OlofPalme

Birgitta Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs bemyndigande alt godkänna överlålelse av aktier i Swedegas från statens vattenfallsverk till Shell Gas B,V.och Den norske statsoljeselskap A/S (Statoil). Enligt avtal som Iräffals underförulsättning av regeringens godkännande träder Shell och Statoil in som ägare av vardera 20% av aktierna i Swedegas. Härigenom skapas förutsättningar för atl genomföra en utbyggnad av naturgasförsörjningen på Västkusten upp till Göteborg via Halmstad. Propositionen innehåller också förslag beträffande de finansiella konsekvenserna för vatlenfallsverkels del.

1    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 91

Industri(iepartementet                           Prop. j985/86:9i

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1986

Närvarande:statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carisson, Holmberg. Hellström. Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande:statsrådet Dahl

Proposition om vissa naturgasfrågor 1 Inledning

År 1979 angav riksdagen vissa förutsättningar för introduktion av naturgas i Sverige (NU 1978/79:60, rskr429). Ijuni år 1980godkände riksdagen (prop. 1979/80: 170, NU 70, rskr 410) ell avtal mellan regeringarna i Sverige och Danmark om nalurgassamarbete jämte riktlinjer för genomförandet av del s.k, Sydgasprojeklel, Vissa styrmedel för introduktion av naturgas genom ändringar i lagsliftning rörande el och fjärrvärme infördes efler riksdagsbeslut år 1982 (prop, 1981/82:64, CU 8, rskr 81),

I samband med 1980 års beslut fastställdes en organistion för naturgasverksamheten i Sverige som innebar att Swedegas AB - som då var elt dotterbolag lill del statliga Svenska Petroleum AB - skulle svara för tillförsel av naturgas och för stamledningar för transport av gas inom landet, medan del regionala gasbolaget Sydgas AB skulle svara för grenledningar och försäljning av gas inom Sydgasområdet,

Regeringen inhämtade hösten 1983 riksdagens bemyndigande att dels medge slalens valtenfallsverk atl förvärva samtliga aktier i Swedegas AB, delsgodkänna ett konsortialavialjämle protokoll mellan staten, Malmö kommun, Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft Aktiebolag (prop, 1983/84:47, NU 10, rskr 125), I enlighet med avtalet trädde staten in som hälflendelägare i Sydgas AB, Härigenom togs elt avgörande steg för alt genomföra Sydgasprojeklel.

Sydgasprojeklel, som nu är under genomförande, avser dels import av upp lill 440 miljoner m' naturgas per är frän den danska delen av Nordsjön till Sverige under perioden 1985-2003, dels transilering av gas via det danska naturgasnätet. Den totala konirakterade volymen, som skall levereras av Dansk naturgas A/S (Dangas), är ca 6600 miljoner m'. Naturgasen kommer i huvudsak all ersätta olika oljeprodukter lill en total volym av ca 0,5 miljoner mVår. Man beräknar därvid all ungefär 30% av den nuvarande oljekonsumtion inom försöijningsomrädet kommer att ersättas med naturgas. En grov uppdelning på kundkategorier visar att större industri beräknas svara för 40% av förbrukningen, småindustriför40% saml småhus och övriganvändning för 20%,

Ledningsyslemel är dimensionerat så aU en åriig överföring av ca 2000 Prop. 1985/86:91 miljonermgasärmöjlig. Avtalet mellan Swedegasoch DangasgerSwedegas rätt atl under avtalsperioden transitera upp till 2000 miljoner m-* genom Danmark, Naturgassystemet i Skåne består av ett högtrycksnät dels i Öresund från Dragör till Klagshamn utanför Malmö, dels stamledning på land från Klagshamn till Hasslarp norr om Helsingborg, dels grenledningar till mottagningsstationer pä förbrukningsorterna. I naturgassyslemet ingår vidare -förutom högtrycksnälet - lägtrycksledningar frän mottagningsstationerna till konsumenterna. Swedegas AB svarar för tillförseln av naturgas och äger stamledningssystemel frän Dragör lill Hasslarp. Sydgas AB svarar pä Swedegas uppdrag för drift och underhåll av Swedegas stamledning saml äger grenledningarna och mottagningsstationerna i högtrycksnälet. För försäljning och distribution lill de slutliga användarna ansvarar energiverken i Malmö, Lund och Helsingborg samt Sydkraft AB.

Sydgasprojeklel invigdes ijuni 1985, Parallellt med arbetet alt fullfölja uppgifterna inom projektet har Swedegas AB, i enlighel med del arbetsprogram som har redovisats i propositionen 1983/84:47 om vissa naturgasfrä-gor, kartlagt och analyserat nya marknader för naturgas i Sverige, 1 första hand gäller detta en utbyggnad av slamledningen från Hasslarp nordost om Helsingborg till Tulebo i närheten av Mölndal, Detta projekt kommer fortsättningsvis att benämnas Sydgas 2/Väslgas I-projektet. Sydgas 2-området omfattar bl,a, Ängelholm, Laholm och Halmstad, Väslgas 1-området omfattar Falkenberg, Varberg, Mölndal, Göteborg och Parlille.

2 Statens vattenfallsverks skrivelse den 27 mars 1985

I skrivelse lill regeringen den 27 mars 1985 hemställer statens vattenfalls-verk atl regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt medge verket att teckna borgen för lån som Swedegas lar upp för alt finansiera en utbyggnad av en slamledning frän Hasslarp till Göteborg via Halmstad. I skrivelsen föreslås borgensramen för Swedegas öka med ett belopp som begränsas lill alt avse en ledning för endasl del aktuella projektets behov. Beloppet anges till400 milj. kr, i prislägel den Ijanuari 1984, exkl. ränta. Detta anlas motsvara 560 milj, kr, i för byggnadstiden beräknat penningvärde inkl. ränta.

Verkets strategi pä gasområdel är enligt skrivelsen att skapa handlingsfrihet och gynnsammast möjliga förutsättningar för atl på längre sikt kunna utveckla en betydande nalurgasförsörjning i landet. Valtenfallsverket framhåller att eU viktigt led härvid blir att, genom en fortsalt försiktig gasinlro-duktion bygga upp kompetens och en marknadsmässig bas, Sydgas-projektel är enligt verket inte tillfyllest i detta sammanhang. Mot denna bakgrund har Swedegas den 1 februari 1985 träffat etl optionsavlal med Dansk Naturgas A/S (Dangas) om gasleveranser i en omfattning som skulle göra del möjligt att etablera Sydgas 2/Västgas 1- projektet med starttidpunkt våren 1987 för Halmstadsdelen och våren 1988 för Göleborgsdelen, Optionsavlalel möjliggör köp av upp till 250 miljoner m naturgas per år under en tio-årsperiod

räknat från oktober 1986. På basis av detta optionsavtal har Swedegas AB Prop. 1985/86:91 förhandlat med Sydgas AB och med Energiverken i Göteborg om engros-leveranser. Det framgår ocksåav skrivelsen alt vattenfallsverket centralt och genom sin regionala enhet Vattenfall Västsverige analyserat förutsättningarna för egen distribution och vidareförsäljning av den danska gasen inom Västsverige, Swedegas AB har pä basis av bl. a. optionsavtal och preliminära förhandlingsresultat, innebärande försäljning av 100 miljoner m inom Sydgas 2-omrädel och 110 miljoner m' inom Västgas 1-områdel, upprättat en promemoria som innehåller en teknisk-ekonomisk beskrivning och utvärdering av Sydgas 2/Väslgas I-projektet. Promemorian har bilagls verkets skrivelse,

Swedegas AB har för sill kalkylarbete uppställt etl antal beräkningsförutsättningar. Bl. a. gäller detla fördelningen av gamla och nya investeringskostnader i stamledningssystemel saml lidigare med s.k. villkorslän finansierade kostnader som kan anses belöpa på det aktuella projektet.

Den numera färdigställda stamledningen mellan Dragör och Hasslarp har genom dimensioneringen (rördiamelern är 600 mm) givils en belydande överkapacitet i förhållande till enbart Sydgas-projeklets behov, Överkapaciteten har godkänts av staten som en beredskapsålgärd för framlida ökade transportbehov.

För den tänkta slamledningen Hasslarp-Halmslad-Göleborg har två principiellt olika kalkylalternaliv beräknats i promemorian. Det första alternativet grundas på atl slamledningen dimensioneras enbart för det aktuella projektels behov. Del andra alternafivel utgår från att även den nya stamledningen, pä molsvarande sätt som den befintliga, uppdimensioneras till 600 mm som en beredskapsålgärd för ökade framtida transporter. Vid kostnadsfördelningen har anlagils all halva investeringen skall anses belöpa pä Sydgas 2/Väslgas l-projektet.

Den kalkyl vari projekten belastas med sin andel av tidigare förinvesteringar saml hela investeringen för en ny stamledning som enbart tillgodoser de nu aktuella projektens transportbehov ger ett resultat som fär anses ligga vid nedre gränsen för vatlenfallsverkels normala avkastningskrav. Med ett vidare lönsamhelskrilerium, dvs. om utvecklingsmöjligheterna i form av ökad avsättning beaktas och där projekten påförs sina kostnader för tidigare förinvesteringar samt 50% av kostnaden för en uppdimensionerad ny slamledning (Hasslarp-Halmslad-Göleborg), uppfylls verkels normala avkastningskrav med god marginal.

I sin skrivelse framhåller vattenfallsverket atl en grundläggande förutsättning vid övertagandet av Swedegas AB var alt verkel kunde betrakta sill naturgasengagemang som en långsiktig utvecklingssatsning. Kravel pä en motsvarande affärsmässighet och lönsamhet som för verkets övriga verksamhet fär därmed innebörden all även del långsikliga uivecklingsintresset bör beaktas. Detta är för övrigi etl hell normall element i verkets lönsamhetsöverväganden, där man har alt ta ställning till myckel långsiktiga investeringar mol bakgrund av mer eller mindre osäkra prognoser om efterfrä-geutvecklingen. Verkel anseratt del akluellagasprojektet bör ses päliknande sätt.

3 Remissinstanserna                                      Prop.i985/86:9i

Statens vattenfaUsverks skrivelse har varit utsänd på remiss. Yttranden har avgivits av statens energiverk, statens naturvårdsverk, länsslyrelsen i Hallands län, Halmstads, Kungsbacka, Laholms, Varbergs, Göteborgs, Mölndals, Partille, Falkenbergs och Örebro kommuner samt Svenska Gasföreningen. Länsslyrelsen i Örebro län har inkommit med en särskild skrivelse angående dimensionen pä stamledningen för naturgas Hasslarp-Halmslad-Göleborg.

Det helt övervägande antalet kommuner i det tänkta avsättningsområdet ställer sig positiva lill införandet av naturgas i sina energisystem. De instanser som tar upp frågan om slamledningens dimension förordar en sådan dimension som möjliggör en framtida expansion av gasanvändningen. Halmstads kommun framhåller det angelägna i atl prissättningen pä gas görs så attraktiv som möjligt, eftersom kommunen inrymmer flera stora presumtiva nalur-gasanvändare. Göteborgs kommun angeratt marknadsunderlagei uppgår lill 55 miljoner m-*, varav 40% avser industriella processer. Kommunen framhåller också att anläggandet ger betydande sysselsättningseffekter och en positiv inverkan på industriell nyetablering. Laholms kommun anför alt naturgasen har invesleringsmässiga fördelar gentemot Qärrvärmeutbyggnad, speciellt i områden med låg värmetäthet. Kommunfullmäktige avser att ompröva tidigare fattade beslul om införandet av Qärrvärme i Laholms kommun,

Av de centrala remissinstanser som har anmodats att yttra sig över vatlenfallsverkels skrivelse framhåller statens naturvårdsverk atl naturgasen har stora miljöfördelar och är ett önskvärt substitut för andra fossila bränslen. Naturvårdsverket framhåller också atl naturgasen, i samband med kärnkraftens avveckling, kan användas som ersättning av elenergi för uppvärmningsändamål ulan allvariigare miljökonsekvenser.

Statens energiverk tar i sill utlåtande upp etl antal frågor som enligt verkel bör besvaras innan beslul fallas om utvidgad borgensram. Energiverket anför:

"Sydgas 2- och Väslgas I-projekten aktualiseras i elt läge när den svenska energianvändningen stagnerar. Parallellt med detta finns ett överutbud av konventionella bränslen som olja och kol samtidigt som utbudet a v nya energialternativ ökar. Det finns således inga försörjningsmässiga skäl att öka gasanvändningen inom den närmaste framliden.

Ekonomiskt är Sydgas 2/Västgas 1-projektel fördelaktigare än fortsatt oljeanvändning. Projektens samhällsekonomiska lönsamhet framstår dock -utgående från dagens förutsättningar - som osäker, eftersom del sannolikt finns alternativ som blir billigare än de föreslagna gasprojekten. Under den länga projekttiden kan dock förutsättningarna ändras så väsentligt all hell definitiva slutsatser inte kan dras.

Stamledningens dimensionering, som lämnas öppen i ansökan, bör fastställas samtidigt som man tar ställning till projektens genomförande."

4 Statens vattenfallsverks skrivelse den 8 januari        Prop. 1985/86:91 1986

Statens valtenfallsverk har i skrivelse den 8 januari 1986 återkommit till frågan om förutsättningarna för en utökad nalurgasanvändning. Vattenfallsverket redogör för de förhandlingar som man har genomfört med externa intressenter under hösten 1985 och som har resulterat i en överenskommelse mellan Shell Gas B, V. Holland och Den norske statsoljeselskap A/S (Statoil) ä ena sidan och statens vattenfallsverk ä andra sidan om samverkan i Swedegas AB, Således har etl konsorlialavlal med bolagsordning avseende samgående i Swedegas och avtal om överlålelse av aktier i Swedegas slutits mellan dessa bolag. Kopior av avtalen, vilka har slutits med förbehåll för regeringens godkännande, har bilagls vattenfallverkels skrivelse. Överenskommelsen innebär bl. a, att Swedegas aktiekapital och reservfond ökar med tillsammans 400 milj. kr. De nyfillkommande ägarna skall vardera äga 20% av aktierna. Slamledningen från Hasslarplill Göteborg ges diametern 500 mm vilket innebär en överkapacitet jämfört med vad som erfordras för försörjningen lill och med Göteborg. Rördiametern 500 mm har befunnits tekniskt och ekonomiskt tillräcklig för all tillgodose den svenska marknadens behov.

Shell, som är elt internationellt etablerat bolag inom utvinning, produktion, transport och försäljning av naturgas, har förvärvat omfattande kunskap i därtill hörande frågor samt disponerar ansenliga resurser inom naturgasområdet.

Statoil är ett av den norska staten helägt aktiebolag som har intressen i flera gasfäll i Nordsjön. Bolaget är operatör för transportsystemet "Stalpipe", vilket förbinder gasfälten i Nordsjön med gasmarknaden på den europeiska kontinenten. Norge har Europas största nalurgaslillgångar.

Enligt vattenfallsverkets skrivelse har utgångspunkten för parterna i de förda förhandlingarna varit att söka skapa förutsättningar för en självständig verksamhet för kommande projekt inom etl gemensamt ägt Swedegas. Statens vattenfallsverk framhåller att avsikten är alt etablera Swedegas så atl någol direkl beroende av ägarna inte skall föreligga i den löpande verksamhelen och att denna kan bedrivas med normala affärsmässiga förutsättningar.

I skrivelsen framhålls ocksä atl ell krav härför är att bolagets soliditet ökas så all bolaget skall kunna ta upp lån i normal omfattning på egen balansräkning. Därigenom kan del rörelseunderskoil, som normalt uppstår de första åren för den typ av långsiktig verksamhet som bolaget bedriver, balanseras till dess överskott uppslår. För att öka soliditeien krävs alt aktiekapitalet ökas. Härigenom erhålls också medel fören delfinansiering av Sydgas 2/Västgas 1- projektet i den utsträckning som detla kräver finansiering med egna medel. Valtenfallsverket framhåller ocksä atl ell villkor för normal finansiering av kommande projekt är att Swedegas balansräkning saneras från äldre villkorade lån som medför en försämring av den formella soliditeien. Verkel har tidigare fäll tillsländ all genom villkorade tillskott finansiera kapitalbehov lill följd av förskjutna nylljanderällsersätlningar för Sydgasverk-■samhelen. Län härför behöver således inte belasta Swedegas och dess soliditet, innan betalningar för nyltjanderätten inflyter,

Konsortialavtalel innehåller bl,a,allmänna principer och ekonomiska           6

riktlinjer för verksamheten. I anslutning till beslul om Sydgas 2/Väslgas 1- Prop. 1985/86:91 projektet skall Swedegas aktiekapital genom nyemission ökas med 300 milj. kr. och reservfonden med 100 milj, kr, Valtenfallsverket skall ha rätt att utan hinder av hembudsskyldighel försälja aktieposter understigande sammanlagt 10% lill annan svensk intressent. För beslut i vissal avtalet angivna frågor fordras enighet mellan aktieägarna. För beslul i vissa andra frågor krävs enighet i bolagets styrelse.

Möjligheten för ytterligare en utländsk intressent all inlräda i Swedegas, nämligen Dangas eller Dansk Olie og Naturgas A/S (DONG) skall tills vidare bibehållas genom atl den nya intressenten ges möjlighel atl sammanlagt förvärva en Qärdedel av Shells och Statoils aktieandelar.

I den nya bolagsordningen föreskrivs bl,a.att bolaget skall ha till föremål för sin verksamhei all anskaffa, transportera och i Sverige distribuera och marknadsföra naturgas saml att planera, samordna och vidta ålgärder, som syftar till all främja landets försörjning med naturgas, samt atl bedriva annan därmed förenlig verksamhei.

Aktierna skall ges ut i tvä serier enligt följande:

—  Serie A (bundna), representerande minst 60% av aktiekapitalet och mera än 80% av det totala antalet röster i bolaget,

—  Serie B (fria), representerande högsl 40% av aktiekapitalet och mindre än 20% av det totala antalet röster i bolaget.

—  Varje aktie i serie A skall äga tre röster,

—  Varje aktie i serie B skall äga en röst.

Bolagsordningen innehåller vidare bestämmelserom hembudsskyldighel och beslämmelserom alldet utländska ägandet endasl får ske genom innehav av aktier i serie B,

Enligt avtalet om överlåtelse av aktier skall bl,a. följande villkor uppfyllas:

alt staten avslår från rällen till återbetalning och ränta pä till Swedegas lidigare lämnade villkorslån förutredningsarbete m.m. som per den 31 december 1984 inkl. ränta uppgick lill 97,8 milj. kr,

att staten förklarar sig avstå frän rätt till återbetalning och ränta pä de villkorslån som den 31 december 1984 inkl. ränta uppgick till 172,7 milj. kr, och som Swedegas tidigare erhållit till förskottsbetalning till Dangas för överkapacitet i del danska naturgasnätet. Swedegas förbinder sig dock atl till staten belala vad Dangas enligi särskilda överenskommelser om transportavgifler indirekt återbetalar av uppburet förskott. Av avtalet framgår också alt om nya regleringar pä den svenska nalur-gasmarknaden så påverkar betingelserna för Swedegas verksamhei atl bolagets resultat blir lägre än vad som är kommersiellt godtagbart, har statens valtenfallsverk skyldighet atl återköpa Shells och Statoils aktier.

I skrivelsen hemställer statens valtenfallsverk atl regeringen godkänner
dels avtalet om överiåtelse av aktier i Swedegas AB från statens valten
fallsverk till Shell Gas B, V. och Statoil dels konsortialavtalel om samverkan
i Swedegas AB som träffals mellan parterna, I skrivelsen hemställs också alt
vattenfallsverkets investeringsanslag för budgetåret 1985/86 räknas upp med
240 milj, kr. samt att verkels statskapital sätts ned med 160 milj .kr. Statens   7

valtenfallsverk hemställeräven att regeringen avskriverett lill Swedegas AB Prop. 1985/86:91 lämnat villkorslän för utredningsarbeten m.m,om 97,8 milj,kr.per den 31 december 1984. Slutligen hemställer verket att ell lidigare lämnat villkorslån till Swedegas AB för finansiering av överkapaciteten i del danska naturgasnätet omvandlas till etl villkoral bidrag och all medel som kan återvinnas får tillgodogöras statens vatlenfallsverk.

5 Föredragandens överväganden

Jag anförde i proposition (prop, 1984/85:120) om riktlinjer för energipolitiken all naturgas på lång sikt kan bli ett alternativ inför avvecklingen av kärnkraften. Ur bl. a. miljösynvinkel och i processammanhang är naturgas ell energislag med avsevärda fördelar. Jag framhöll också atl en nödvändig förutsättning för en utvidgad naturgasanvändning är att denna kan ske på kommersiell grund. När jag nu återkommer lill nalurgasfrågan grundar jag mina förslag på överväganden om naturgasens betydelse i ett vidare energipolifiskt sammanhang och på det aktuella projektels ekonomiska bärkraft.

Den energipolitiskt mest relevanta frågeställningen är enligi min uppfattning hur en ökad nalurgasanvändning i värt land överensstämmer med de riktlinjer för energipolitiken som har fastställts av riksdagen. Jag kommer därför i det följande aft behandla bl.a.följande aspekter: försöij-ningstrygghel, flexibilitet, diversifiering och miljöhänsyn. Av speciellt energipolitiskt inlresse är också alt förutsättningar skapas för en avveckling av kärnkraften senast år 2010 och att en ökad naturgasanvändning sker pä kommersiell grund.

Jag kan först konstatera att naturgas är ett internationellt etablerat energislag. Dess betydelse för världens energiförsörjning har successivt ökat underefterkrigstiden. Naturgasens andel av världens totala energiförsörjning är nu ungefär 20%. För Västeuropas del är motsvarande andel drygt 15%. I Västeuropa fick naturgasen sill genombrott i böljan av 1960-lalel. Naturgasanvändningen ökade sedan som en följd av kraven på etl minskat beroende av olja i samband med den försia oljekrisen. Den allmänna bedömningen är att det kommer all finnas elt ulbudsöverskoll på den västeuropeiska gasmarknaden under resten av 1980-talet. Under 1990-lalet bedöms naturgasen behålla sin marknadsandel pä en expanderande energimarknad.

De kända naturgasreserverna i Västeuropa är lill 90% lokaliserade till Norge, Nederländerna och Storbritannien. Till dessa reserver kommer de betydande tillgångarna i Sovjetunionen, Pä läng sikt är det troligt all de norska reserverna blir dominerande i Europa. Med hänsyn lill nalurgasreser-vernas omfattning och lokalisering och atl Sverige — genom tidigare genomförda investeringar och ingångna avtal i samband med Sydgas 1 projektet — inte är ensidigt beroende av en leverantör uppfylls, enligt min uppfattning, rimliga krav på försörjningslrygghel och flexibilitet. Jag vill i sammanhanget erinra om atl skyldighet all vidla beredskapsåtgärder på naturgasområdet gäller från det lagringsår som börjarden Ijuli 1986. Beslämmelsernaom detta finns i lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet (prop. 1984/85: 172, FöU 13, rskr 390), Beträffande beredskapskoslnaderna fram-

hölls i propositionen 1984/85: 172 (s. 15) som en nödvändig förutsättning för Prop. 1985/86:91 en utvidgad naturgasanvändning atl en sådan kan ske på kommersiell grund och all här ingår att gasverksamhelen kan bära kostnadernaför beredskapen. Frågan om den långsikliga lösningen av gasberedskapen behandlas i 1986 års budgetproposition (bil, 14 s, 160 ff) och är nu föremål för etl särskilt remissförfarande.

En ökad naturgasanvändning från nuvarande låga nivå innebär självfallet en viss diversifiering av energilillförseln. Betydelsen härav får emellertid, enligt min mening, inte övervärderas. Efiersom ca 75-80% av den svenska oljeimporten kommer från Nordsjön torde inte import av naturgas från samma område innebära någon påtaglig minskning av störningsriskerna. Pä läng sikt kan emellertid di versifieringsargumenlet fä ökad vikt i samband med all Nordsjöns betydelse som oljeproduklionsområde minskar, Detla hänger samman med alt den helt övervägande delen avjordens nu kända oljereserver finns i Mellanöstern.

Det som enligt min uppfattning starkast lalartillnalurgasensförmån är dess obestridliga miljövärden. Jag anser all det ligger ett betydande värde i atl gasen i flera avseenden ger renare utsläpp än vad som kan åstadkommas med bästa nu tillgängliga reningsteknik för olja och kol, I likhet med Svenska Gasföreningen och ell flertal berörda kommuner anserjag alt naturgasens avsaknad av svaveldioxidutsläpp och lägre kväveoxidemissioner är särskilt belydelsefulla för den region som berörs av Sydgas 2/Väslgas l-projektet.

Naturgasens roll i samband med avvecklingen av kärnkraften kommen-leras av slalens naturvårdsverk och statens energiverk. Naturvårdsverket framhåller att naturgasen vid kärnkraftsavvecklingen kan användas för alt ersätta elenergi för uppvärmningsändamål ulan allvarliga miljökonsekvenser. Energiverket bedömer att utrymmet för naturgas i det svenska energisystemet kan öka kring sekelskiftet som en följd av kärnkraflsavvecklingen. Verkel anser emellertid atl del för närvarande inte är möjligt all ha en uppfattning om i vilken omfattning marknaden kan öka.

Jag framhöll i den energipolitiska propositionen våren 1985 att naturgasen kan bli ett intressant alternativ inför avvecklingen av kärnkraften. Del är viktigt alt avvecklingen sker på elt sådant sätt all användningen av olja'och kol kan begränsas. Naturgasen kan ersätta el vid uppvärmning och i industriella processer. Jag gör ocksä den bedömningen alt beslul om ökad naturgasanvändning bör tas nu, för atl detla energislag redan vid ingången av 1990-talet skall kunna framstå som etl av flera realistiska alternativ till kärnkraften. När del gäller frågan om naturgasens roll utöver nu aktuellt projekt anserjag dock alt det råder osäkerhet om den framfida marknadens storlek och utseende vid olika energitillförselallernativ. Jag avser därför all la initiativ till atl närmare utreda detla.

Jag går nu över lill frågan om Sydgas 2/Västgas 1- projektet uppfyller rimliga krav pä lönsamhet med utgångspunkt i de kalkyler som redovisats i samband med Vattenfalls skrivelse den 27 mars 1985.

Slalens energiverk framhåller i sitt remissvar atl projektets lönsamhet är starkt beroende av hur mycket av slamledningskostnaderna som skall belasta projektet.

Självfallet är frågan om hur överkapaciteten skall hanteras av principiellt  9

intresse. Enligt min uppfattning bör - med hänsyn till den osäkerhet som Prop. 1985/86:91 råder beträffande naturgasmarknaden utöver Sydgas 2/Västgas 1- projektet — kapacitelsanpassade kostnader, dvs. kostnader för investeringar anpassade till projektets behov, tillämpas vid bedömningen av projektets lönsamhet. I en kalkylkombinafion, där projektet belastas med sin andel av tidigare gjorda investeringar samt med kostnaderna för en kapaciielsanpassad stamledning, ger projektet en real förräntning vid 25 års kalkylperiod på 4,5%. Detta ligger inom gränsen för vatlenfallsverkels avkastningskrav för motsvarande projekt och kan enligi min uppfattning anses acceptabelt, Kalkylen påverkas naturligtvis positivt om avsättningen av naturgas inom Sydgas 2/Västgas I-området blir större än redan konirakterade volymer,

Belräffande naturgasens möjligheter all konkurrera med andra energislag visar säväl presenterade kalkyler som energiverkels analys atl nalurgasanvändning är billigare än en fortsaft förbrukning av olja. Naturgasens konkurrenskraft i förhällande till el är i dagslägel inte tillräcklig men kommer i ell längre lidsperspektiv all stärkas när relativpriset på el ökar. Sammanfattningsvis anserjag alt Sydgas 2/Västgas l-projektet ligger väl i linje med de energipolitiska riktlinjerna och bör genomföras. Den verksamheten bör ske enligt dessa fortsatta naturgasriktlinjer och pä del sätt jag nu går närmare in på. Riksdagen bör la ställning till de föreslagna riktlinjerna,

Jaglar först upp frågan om de finansiella och ägarmässiga förutsättningarna för projektets genomförande. Detta gör jag med utgångspunkt i statens vattenfallsverks skrivelse den 8 januari 1986. Jag vill i sammanhanget erinra om atl regeringen, i avvaktan på slutligtförslagangående projekletsfinansiering, den 28 november 1985 beslutade medge statens vattenfallsverk atl teckna borgen upp lill 100 milj.kr. för lån som Swedegas AB behöver ta på den allmänna kapitalmarknaden för all finansiera förberedande projeklerings-och byggkostnader.

Jag har nyss redogjort för det huvudsakliga innehållet i avtalet om överlåtelse av aktier och konsortialavtalel mellan statens valtenfallsverk, Shell och Statoil. Enligt min uppfattning ger den föreslagna förstärkningen av Swedegas soliditet förutsättningar för en finansiering på kommersiella villkor med bolagels egen balansräkning som säkerhel, av Sydgas 2/Västgas 1-projektel. Jag anser också att konsolideringen av bolaget bör ge möjlighet att balansera de förluster som initialt uppstår lill dess verksamheten ger överskott. Jag fäster särskild vikt vid att bolaget, enligt de allmänna principer för verksamheten som ulsägs i konsortialavtalel, skall drivas affärsmässigt, effektivt och pä kommersiell grund, varvid partemas egna kunskaper och erfarenheter skall komma lill användning i första hand.

Jag vill i övrigt framhålla följande.

Överförandel av Swedegas AB till statens vatlenfallsverk innebar bl. a. elt
ställningstagande till alt den fortsatta utvecklingen av naturgasverksamhe
len i landet skulle baseras pä gasens kommersiella konkurrensförmåga i för
hållande till andra energislag. För vatlenfallsverkels del har detla medfört ell
behov av all etablera en realistisk strategi för den fortsalla verksamheten. En ■
viktig utgångspunkt har härvid varit att naturgasen i Sverige, lill skillnad från
vad som gäller i flertalet övriga västeuropeiska länder, är ett imporlbränsle.
Planeringen måste därmed ske utifrån den förväntade utvecklingen på mark-    10

nåden och gasproduktionen i främst Västeuropa, Mot den bakgrunden, och Prop. 1985/86:91 mot bakgrund av vad jag nyss har framhållit om kravel på atl en utökad naturgasanvändning måste ske på en ekonomiskt sund grund, anserjag atl den föreslagna ägarsammansäliningen i Swedegas är ändamålsenlig. Genom att Slaloil och Shell går in som delägare tillförs bolaget förutom kapital värdefullt kunnande och kompetens. Enligt min mening bör samverkan i Swedegas kunna medföra en rationell verksamhet och utnyttjande av partemas samlade resurser inom naturgasområdet.

Mol bakgrund av vad jag nu framhållit förordarjag därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt godkänna överiåtelse av akfier i Swedegas AB från statens valtenfallsverk lill Shell och Statoil, Bemyndigandel bör även gälla överlålelse av aktier lill Dangas eller DONG enligt de förulsältningar som redovisats. Vatlenfallsverkels inkomster av aktieöverlålel-sen skall inlevereras lill statsverket, Vatlenfallsverkels kostnader för ökningen av aktiekapitalet och reservfonden i Swedegas bör bestridas med medel frän anslaget Ell, Statens valtenfallsverk: Kraftstationer m.m,

I konsekvens härmed förordarjag atl regeringen föreslär riksdagen atl på tilläggsbudet III för innevarande budgetår räkna upp anslaget Ell. Statens vattenfalls verk; Kraftstationer m. m. med 240 milj. kr.

Regeringen bör även inhämta riksdagens bemyndigande att avskriva lill Swedegas AB lämnade villkorslån förutredningsarbeten m, m. vilket per den 31 december 1984 uppgick lill 97848447 kr.

Jag avser att i annal sammanhang föreslå regeringen all omvandla lidigare lämnade villkorslån till Swedegas för finansiering av förskottsbetalning till Dansk Naturgas A/S för överkapacitet i det danska nalurgasnälel lill elt villkoral bidrag. Det ankommer på regeringen alt besluta i denna fråga.

De allmänna riktlinjerna för den fortsatta naturgasverksamhelen i Sverige som skall gälla vill jag sammanfatta i följande punkter:

-      Verksamheten skall bedrivas inom ramen för de energipoliliska riktlinjer som hargodkänts av riksdagen och på kommersiell grund. Det sislnämnda innebär bl.a. alt gasen skall kunna bära sina kostnader för beredskapslagring.

-      Stamledningen i Sydgas 2/Väslgas l-projektet börges sådan kapacitet att en framlida expansion av nalurgasanvändningen möjliggörs.

-      Det bör åligga statens vatlenfallsverk att som majoritetsägare i Swedegas AB ansvara för atl verksamheten bedrivs enligt de riktlinjer som jag har förordat.

6 Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen alt

1.    godkänna de riktlinjer för naturgasverksamhelen som jag har redovisat,

2.    bemyndiga regeringen atl godkänna överlåtelse av aktier i Swedegas AB i enlighel med vad jag har anfört,

11

3.       betnyndiga regeringen att efterge statens fordran på Swedegas     Prop. 1985/86:91
AB i enlighel med vad jag har förordat,

4,       lill Statens vattenfallsverk:Kraftstationer m.m.på tilläggsbud
get III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reserva
tionsanslag av 240000000 kr.

7 Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagt fram.

12

Innehållsförteckning                                                       Prop. 1985/86:91

Propositionens huvudsakliga innehåll .......................     1

1   Inledning..........................................................     2

2   Slalens vattenfallsverks skrivelse den 27 mars 1985. ... 3

3   Remissinstanserna............................................. ... 5

4   Statens vattenfalls verks skrivelse den 8 januari 1986             6

5   Föredragandens överväganden.............................     8

6   Hemställan....................................................... .. 11

7   Beslul.............................................................. .. 12

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986                                                                                                                      13