om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m.

Proposition 1980/81:174

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop.  1980/81:174

Regeringens proposition 1980/81:174

om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.:

beslutad den 12 mars 1981.

Regeringen föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARL BOO

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens första avsnitt rör frågor om anslag ur kyrkofonden. Sålunda föreslås anslag till en ijänsl som stiftsadjunkt för invandrarfrågor vid ärkebiskopens kansli och lill en tjänst som sekreterare hos svenska kyrkans diakoninämnd för sjukhusprästverksamhelen. Vidare föreslås anslag för ulbildning av sjukhuspräster, för ombyggnad av lokaler vid ärkebiskopens kansli och till ett nordiskt folkkyrkosekrelarial. Uppräkning föreslås bl. a. av bidraget till svenska kyrkan i ullandet saml av anslagen lill fortbildningskurser för präster och kyrkomusiker.

I ett andra avsnitt föreslås provisoriska bestämmelser om boställsränia.

1  Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 174

Prop.  1980/81:174 2

Förslag till

Lag med provisoriska bestämmelser om boställsränta

Härigenom föreskrivs följande.

Vid uträkning av den boställsränta som avses i kungörelsen (19.'S0:41.3) angående lönelillgångar vid kyrkomusikertjänsl och som skall gälla fr. o. m. år 1982 skall alltjämt gälla del enhelsvärde på åker som länsslyrelsen har fastställt enligt lagen (1975:363) med provisoriska bestämmelser om beräkning av boställsränta.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1982.

Prop.  1980/81:174

Utdrag
KOMMUNDEPARTEMENTET                      PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-12

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson. Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Boo

Proposition om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.

I. Vissa anslag ur Icyrkofonden

1 Inrättande av en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor

1979 års kyrkomöte anhöll att kyrkofondsmedel skulle anslås för inrättande av en Ijänsl som stiftsadjunkt för invandrarfrågor knuten till ärkebiskopens kansli (moi. 1979:3 och 75, 2TU 5, kskr 15).

I prop. 1979/80:152 förklarade jag alt frågan om hur svenska kyrkans arbete bland invandrare skall organiseras enligl min mening borde övervägas ytterligare. Jag var därför inte beredd all tillstyrka förslaget om inrättande av en Ijänsl som siiflsadjunkt för invandrarfrågor vid ärkebiskopens kansli.

Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete anhåller i en ny skrivelse all den av kyrkomötet begärda ijänsten som invandrarsekreterare inrättas fr. o. m. den 1 juli 1980 och alt medel anslås lill denna tjänst och lill en halv bilrädestjänst. Centralrådet föreslår alt tjänsterna i första hand inrättas vid ärkebiskopens kansli. En av arbetsuppgifterna för invandrarsekreteraren skulle vara att inspirera svenska kyrkans riksorganisationer, stift och församlingar till insatser för invandrarna. Invandrarsekreteraren skulle vidare utveckla kontakterna med invandrarnas egna kyrkor i Sverige och deras hemkyrkor där del är möjligt. Han eller hon skulle samverka med statliga och kommunala organ i invandrarfrågor saml med ekumeniska organ i Sverige och utomlands. Invandrarsekreteraren skulle också inspirera till och verka för konstruktiv kristen opinion i invandrarfrågor. Arbetet skulle vara förankrat i en invandrarnämnd med representanler för alla organ som svarar för delar av svenska kyrkans invandrararbeie.

1* Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 174

Prop. 1980/81:174                                                                   4

Del iir angeläget atl svenska kyrkan får bättre möjligheter alt ta sitt ansvar för inviindrarna. Jag har inte någol all erinra mot centralrådets förslag om hur svenska kyrkans arbete bland invandrare skall organiseras. Jag tillstyrker därför nu atl en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor får inrättas vid ärkebiskopens kansli fr. o. m. den 1 juli 1981. Förslagel atl en halv bilrädestjänst samlidigl skall inrättas är jag däremol inte beredd alt tillstyrka.

2 Bidrag till avlönande av en sekreterare hos svenska kyrkans
diakoninämnd för andlig vård vid sjukhus

Svenska kyrkans diakoninämnd anhåller om bidrag ur kyrkofonden för avlönande av en sekreterare hos diakoninämnden med uppgift att svara för samordningen av svenska kyrkans verksamhel på sjukhus. Innehavaren av tjänsten skulle ha ansvaret för utvecklingsarbete på såväl stifts- som riksplanen, utbildningsverksamhet och ekumeniskt samarbele med Sveriges frikyrkoråd. Verksamheten skulle ledas av en delegalion med representanler för ärkebiskopen, diakoninämnden, svenska kyrkans centralråd, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska kyrkans utbildningsnämnd, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans personalförbund och Sjuk-huspräslföreningen.

Kammarkollegiet tillstyrker att bidrag för den föreslagna Ijänslen får ulgå ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. Bidraget föreslås ulgå efler samma grunder som gäller för bidraget till ijänsten som generalsekreterare vid diakoninämnden. För denna Ijänsl utgår bidrag med belopp som molsvarar 70 % av stiftsadjunkts lön och viss reseersättning.

Riksdagen har vid föregående års riksmöte beslutat om en ny organisation för den andliga vården vid sjukhusen (prop. 1979/80:152, KrU 1979/80:29, rskr 1979/80:357). För samordningen av svenska kyrkans verksamhet på detta område behövs en särskild tjänst. Tjänsten bör i enlighel med vad som föreslagits knytas till diakoninämnden. Jag tillstyrker alt till diakoninämnden får utgå bidrag ur kyrkofonden för denna tjänst enligl samma principer som gäller beträffande det tidigare bidraget till en sekreterare (generalsekreteraren) hos diakoninämnden.

3 Andlig vård vid sjukhus m. m.

Svenska kyrkans utbildningsnämnd och Sveriges frikyrkoråd har i en gemensam skrivelse anhållit om anslag till utbildning för andlig vård vid sjukhus. Ulbildning av präster och pastorer för andlig vård vid sjukhus kommer att ordnas gemensamt av berörda trossamfund. Medelsbehovet för utbildningen har för budgetåret 1981/82 beräknats lill 200 000 kr.

Jag har tidigare i prop. 1980/81:100 (bil. 18 s. 99) förklarat att det bör ankomma på svenska kyrkan och övriga trossamfund alt svara var och en för

Prop. 1980/81:174                                                                   5

sin del av kostnaderna för utbildningen. Kostnaderna för utbildning av de frikyrkopastorer som skall verka inom della område får bestridas ur del under femtonde huvudtiteln uppförda anslaget C 10. Bidrag lill trossamfund. Svenska kyrkans del av kostnaderna för ulbildningen bör bestridas ur kyrkofonden. Bidrag för ifrågavarande ändamål bör utgå med av regeringen för varje år fastställt belopp. För budgetåret 1981/82 räknar jag med ell bidrag på 50 000 kr.

I motion 1979/80:1973 yrkades bl. a. all riksdagen hos regeringen skulle begära förslag rörande den andliga vården vid omsorgsvårdens institutioner. Kulturutskottet förklarade sig förutsätta att förslag i denna fråga skulle läggas fram för riksdagen så snart som möjligt efter den beredning inom vederbörande departement som ansågs behövlig (KrU 1979/80:29).

Med anledning av kullurulskotlels uttalande vill jag framhålla alt det enligt min mening bör ankomma på de församlingar där omsorgsvårdens institutioner är belägna atl svara för den andliga vården vid dessa.

4 Bidrag till upprättande av ett nordiskt folkkyrkosekretariat

I en på ärkebiskopens uppdrag gjord ulredning om Nordiska ekumeniska institulets framlid har förslag lagts fram om inrättande av ett samarbetsorgan förde nordiska folkkyrkorna. Enligt förslaget skall sekretariatet fungera som elt samordningsorgan som under perioderna mellan de nordiska biskopsmötena permanent upprätthåller kontakt, förbereder ärenden och verkställer fattade beslut.

Förslagel har sedan behandlats i flera omgångar, dels i de enskilda biskopsmötena i de berörda länderna, dels i del nordiska biskopsmötet, dels i sammanträde med Nordiska ekumeniska institutets styrelse och arbetsutskott.

Biskopsmötet i Sverige beslöt vid sitt sammanträde i oktober 1980 att för sin del godkänna upprättandel av ett nordiskt folkkyrkosekrelarial.

Ärkebiskopen begär med anledning härav på Biskopsmötets vägnar att ur kyrkofonden fr.o. m. budgetåret 1981/82 få ett anslag på 50 000 kr. för bestridande av svenska kyrkans kostnader för ett nordiskt folkkyrkosekretariat. Av handlingarna i ärendei framgår all kostnaderna för sekretariatet beräknats till 125 000 kr. Bidraget från Sverige skulle alltså täcka 40 % av kostnaderna för sekretariatet.

Inrättandet av etl nordiskt folkkyrkosekrelarial skulle stimulera det nordiska samarbetet på det kyrkliga området och medverka til! att föra de nordiska kyrkorna närmare varandra. Jag har därför inte något att erinra mot att ett sådant sekretariat inrättas. Den föreslagna kostnadsfördelningen mellan de nordiska länderna liknar den som gäller i fråga om kostnaderna för Nordiska rådels verksamhel. Jag tillstyrker alt ur kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får bestridas 40 % av kostnaderna för ett nordiskt folkkyrkosekretariat, dock högst 50 000 kr.

Prop.  1980/81:174 6

5 Bidrag till svenska kyrkan i utlandet

Ur kyrkofonden utgår f. n. lill styrelsen för svenska kyrkan i ullandet 23 bidrag om vartdera 84 600 kr. för budgelår för avlöning av präster som är anslällda i styrelsens tjänst i utlandel. Tre av dessa bidrag är avsedda för luristpräster. Vidare utgår fem bidrag om vartdera 53 000 kr. för budgetår för avlöning av icke prästvigda tjänstebiträden vid utlandsstationerna. För två sekreterare hos styrelsen utgår bidrag med belopp som for varje tjänst molsvarar 70 % av stiftsadjunkts lön och viss reseersättning.

Styrelsen för svenska kyrkan i utlandet anhåller

a)    att utöver nuvarande lönebidrag för präster får ulgå ett bidrag för avlönande av vikarie för prästen i regionalkyrkan i Schweiz,

b)   alt varje lönebidrag räknas upp enligt lidigare tillämpade principer,

c)    all retroaktivt bidrag får ulgå enligl tidigare tillämpade principer,

d)    alt löne- och resebidrag får ulgå för ytterligare en sekreterare hos
styrelsen.

Kammarkollegiet tillstyrker att ur kyrkofonden får lill styrelsen för svenska kyrkan i utlandet utgå

dels 23 bidrag om vartdera i avrundat belopp 88 200 kr. för budgetär - däri inräknat etl bostadstillägg om 6 000 kr. - för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i ullandel,

dels ett avlöningsbidrag om 88 200 kr. för avlöning av sjukvikarie för den hos regionalkyrkan i Schweiz anställde prästen,

dels fem bidrag om vartdera 56 100 kr. för budgelår för avlöning av icke prästvigda tjänstebiträden vid utlandsslationerna,

dels löne- och resebidrag för tre hos styrelsen anslällda sekreterare,

dels retroaktivt avlöningsbidrag med 107 000 kr.

De ökade lönekostnaderna motiverar en uppräkning av varje bidrag för avlöning av präster med 4 000 kr. till 88 600 kr. och av varje bidrag för avlöning av tjänstebiträden med 5 300 kr. till 58 300 kr. För liden den 1 januari 1980-den 30 juni 1981 bör utgå ett retroaktivt tillägg med sammanlagt 127 500 kr.

Svenska kyrkan i ullandet skall enligt förordningen (1976:155) om styrelsen för svenska kyrkan i utlandel ha ansvarel för svenska kyrkans verksamhel bland svenskar i utlandet. Det enda undantag som gjorts gäller verksamheten vid de svenska utlandsförsamlingarna med av regeringen fastställd kyrkoordning, vilka lyder under domkapitlet i Uppsala. Jag finner det med hänsyn till de i nämnda förordning fastställda stadgarna naturligt atl styrelsen för svenska kyrkan i ullandet nu svarar för anställande av vikarie för den hos regionalkyrkan i Schweiz anställde prästen. Jag tillstyrker att ur kyrkofonden får utgå bidrag för denna tjänst.

Fr. o. m. den 1 juli 1981 bör alltså t. v, till styrelsen för svenska kyrkan i ullandet utgå 24 bidrag om vartdera 88 600 kr. för budgelår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet och fem bidrag om

Prop.  1980/81:174                                                                  7

vartdera 58 300 kr. för budgetår för avlöning av tjänstebiträden.

Förslagel om bidrag för ytterligare en sekreterare är jag inte beredd att biträda.

6 Biträdeshjälp åt biskoparna

För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av 430 000 kr. för biträdeshjälp åt biskoparna. Med hänsyn lill de ökade lönekostnaderna bör anslaget för nästa budgetår räknas upp med 45 000 kr. lill 475 000 kr.

7 Anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden

Med slöd av 12 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader (ändrad 1975:1323) utgår ur kyrkofonden anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande departement. Anslaget är innevarande budgelår uppfört med 140 000 kr. För nästa budgetår räknar jag med en ökning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till 155 000 kr.

8 Anslag för anordnande av fortbildningskurser för präster

Sedan budgetåret 1953/54 utgår ett årligt anslag ur kyrkofonden för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster. Ur anslaget bestrids fr. o. m. budgetåret 1978/79 även kostnader för anordnande av kurser i arbetsledning för kyrkoherdar. Anslaget är nu uppfört med 285 000 kr. För näsla budgelår föreslår jag all anslaget räknas upp med 25 000 kr. till 310 000 kr.

9 Anslag för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker

Sedan budgetåret 1976/77 utgår etl årligt anslag ur kyrkofonden för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker. Anslaget är innevarande budgelår uppfört med 125 000 kr. Jag föreslår att anslaget fr. o. m. nästa budgetår räknas upp med 15 000 kr. lill 140 000 kr.

10 Anslag ur kyrkofonden till extra utgifter

Enligl 12 § 5 lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader (ändrad 1975:1323) utgår ur kyrkofonden anslag till exlra utgifter med elt av regeringen och riksdagen bestäml belopp för år. Anslaget, som för det kyrkliga området molsvarar anslagen till exlra utgifter under statsbudgetens särskilda huvudtitlar, är innevarande budgetår uppfört med 330 000 kr. Svenska kyrkans medverkan i internationellt kyrkligt samarbele har under senare år medfört

Prop. 1980/81:174                                                                    8

en ökad belastning på anslaget. Med hänsyn härtill och till de ökade kostnaderna behöver anslaget för näsla budgetår räknas upp med 35 000 kr. till 365 000 kr.

11 Anslag till ombyggnadsarbeten vid ärkebiskopens kansli

Sliflsnämnden i Uppsala anhåller all 2 500 000 kr. anvisas till ombyggnad av ärkebiskopsgården och ärkebiskopens kansli i enlighet med ett av domkyrkoarkitekten Åke Porne utarbetat förslag. Enligl förslagel skall det garage, som finns kvar i stallbyggnaden, byggas om till kontorslokaler. Vidare planeras vissa omändringar dels inom de nuvarande kanslilokalerna, dels i östra flygelbyggnaden för atl där anordna personalutrymmen som lunchrum och vilrum. Garage för ärkebiskopen m. fl. beräknas kunna uppföras genom inschaktning i marken.

Riksantikvarieämbetet har inte något atl erinra mot förslagel.

Ärkebiskopens kansli behöver få ytterligare kontorslokaler. Del bör emellertid vara möjligt att tillgodose detta behov genom väsenlligl mindre omfaltande ombyggnadsarbeten än de av stiftsnämnden föreslagna. Det lokaltillskotl som skulle erhållas enligt förslaget hänför sig huvudsakligen till ombyggnaden av garageutrymmet. Denna ombyggnad svarar för en relativt liten del av det beräknade medelsbehovet. Jag tillstyrker atl ur kyrkofonden får utgå 400 000 kr. för ombyggnadsarbeten vid ärkebiskopens kansli. Detta belopp bör även täcka övriga kostnader till följd av ombyggnadsarbetena, bl. a. kostnaderna för inredning av de nya lokalerna.

II. Provisorislia bestämmelser om boställsränta

Vissa klockar- och organisttjänster i svenska kyrkan var lidigare förenade med rätt lill boslällsjord. Denna rätl avvecklades i samband med 1938 års klockarboslällsreform. Ett mindre antal förhållandevis stora och värdefulla boställen fördes över till kyrkofonden som klockarhemman. De utgör numera s. k. kyrkofondsfastigheler och förvaltas av sliflsnämnderna. De flesta klockarboslällena övertogs emellertid av resp. församlingar med äganderätt. De blev kyrkokommunal egendom, som församlingarna fritt förfogade över. I vederlag fick kyrkofonden resp. församlingarna ikläda sig ansvar för kapitalvärdet av de överförda fastigheterna, det s. k. boställska-pitalet. Detta fastställdes av sliflsnämnderna efter ett visst omräkningsför-farande och angavs i areal åkerjord. För detla kapital betalar kyrkofonden och församlingarna årligen s. k. boställsränta till pastoraten enligl en av stiftsnämnderna fastställd avkastningsprocent. Boställsräntan utgör kyrko-musikerlönetillgång för vederbörande pastorat.

Den för boställskapitalet fastställda arealen åkerjord samt avkastnings-procenten har bestämts en gång för  alla.  Boställsräntan är emellertid

Prop. 1980/81:174                                                                   9

föränderlig. Den skall fastslällas på nytt i samband med varje allmän fastighetstaxering med hänsyn lill det vid taxeringen tillämpade enhetsvärdet på åker av högsla godhetsklass inom orten vid en medelstor jordbruksfastighet med normalt byggnadsbestånd. Sådant enhetsvärde har länsstyrelserna att fastställa för varje församling. Bestämmelserna härom finns i kungörelsen (1950:413) angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänsl (ändrad senast 1971:864).

På grund av ändringar i kommunalskattelagen (1928:370) och taxeringslagen (1956:623) hade emellertid vid 1975 års allmänna fastighetstaxering bestämmelserna om fastställande av enhelsvärde för uträkning av boställsränta blivil inaktuella. I de för 1975 års fastighetstaxering gällande bestämmelserna skilde man nämligen på åkervärde och byggnadsvärde.

I propositionen 1975:61 föreslog dåvarande kyrkoministern därför en provisorisk ändring av bestämmelserna om beräkning av boställsränta. Förslaget antogs av riksdagen (KrU 1975:11, rskr 1975:163). I den därefter utfärdade lagen (1975:363) med provisoriska bestämmelser om beräkning av boställsränta angavs hur enhetsvärdet skulle bestämmas vid uträkning av den boställsränta som skulle gälla fr. o. m. år 1976 t. o. m. del senare år under vilket allmän fastighetstaxering första gången därefter verkställdes. Enligt lagen (1977:455) om tid för allmän fastighetstaxering sker detta år 1981.

I propositionen anförde föredraganden att en förenkling av hela systemet med boställskapital och boställsränta borde eftersträvas och alt han avsåg att i annal sammanhang föreslå regeringen alt besluta om en översyn av systemet. En sådan översyn har sedermera skett genom kammarkollegiets försorg. Kollegiet har den 9 juni 1977 avgett förslag till en avveckling av systemet. Regeringen har emellertid ansett atl frägan borde övervägas ytterligare i samband med en översyn av avräkningsförfarandet med kyrkofonden. Enligt beslut av regeringen den 18 december 1980 skall denna översyn göras av en särskild utredare (Kn 1980:05). Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt och med sikte på all förslag bör kunna föreläggas ett kyrkomöte våren 1982.

En avveckling av systemet med boställskapital och boställsränta bör alltså kunna ske fr. o. m. år 1983. I avvaktan härpå måste emellertid provisoriska bestämmelser meddelas för beräkning av boställsränia för liden fr. o. m. år 1982 och till dess beslut om en ändrad ordning har trätt i kraft.

Enligt de provisoriska bestämmelser som meddelades i 1975 års lag skulle länsstyrelserna bestämma enhetsvärden med hjälp av en av riksskatteverket fastställd koefficient. Sedan detta hade sketl kunde sliflsnämnderna fastställa den boställsränia som kyrkofonden och församlingarna skulle betala årligen.

Del är enligt min mening knappast motiverat all riksskatteverket, länsstyrelserna och stiftsnämnderna tas i anspråk för ett omständligt omräkningsförfarande för fastställande av boställsränta som antagligen kommer att betalas endasi för år 1982.

Prop.  1980/81:174                                                                 10

Mot bakgrund härav anser jag att man bör kunna godta en provisorisk lösning som innebär alt nuvarande värden på boställskapital och boställs-ränlor förblir oförändrade i avvaklan på alt systemet med boställskapital och boställsränta avvecklas.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1.    medge alt ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t, v. får bestridas kostnaderna för en tjänst som stiftsadjunkt för invandrarfrågor vid ärkebiskopens kansli,

2.    medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. får utgå bidrag för avlöning av ytterligare en tjänsteman hos svenska kyrkans diakoninämnd enligt de grunder som jag har förordat,

3.    medge alt ur kyrkofonden får bestridas kostnader för andlig vård vid sjukhus enligl vad jag har förordat,

4.    medge alt ur kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får utgå anslag till etl nordiskt folkkyrkosekretariat med högst 50 000 kr.,

5.    medge alt ur kyrkofonden till styrelsen för svenska kyrkan i utlandet får ulgå

dels för liden den 1 januari 1980-den 30 juni 1981 ytterligare avlöningsbidrag med 127 500 kr.,

dels fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v, 24 bidrag om vartdera 88 600 kr, för budgetår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,

dels fr, o. m. den 1 juli 1981 t. v. fem bidrag om vartdera 58 300 kr. för budgetär för avlöning av tjänstebiträden,

6.    medge atl ur kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får ulgå anslag med högst 475 000 kr. för biträdeshjälp åt biskoparna,

7.    medge alt ur kyrkofonden för budgetåret 1981/82 får utgå anslag med högsl 155 000 kr. för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom kommundepartementel,

8.    medge atl ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. får utgå anslag med högst 310 000 kr. för budgetår för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av fortbildningskurser för präster,

9.    medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. får ulgå anslag med högst 140 000 kr. för budgelår för anordnande av fortbildningskurser för kyrkomusiker,

10.    medge alt ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1981 t. v. får ulgå anslag med 365 000 kr. för budgelår lill extra utgifter,

11.    medge atl ur kyrkofonden får utgå högst 400 000 kr. för ombyggnadsarbeten och inredning av nya lokaler vid ärkebiskopens kansli.

Prop. 1980/81:174                                                   11

12. anta inom  kommundepartementet upprättat  förslag till  lag med provisoriska bestämmelser om boställsränta.

Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB 66747   Slockholm 1981