om utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning m. m.

Proposition 1978/79:198

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:198 Regeringens proposition

1978/79:198

om utvidgad försöksverksamhet med ny pianeringsordning för .sjuksköterskeutbildning m. m.

beslutad den 29 mars 1979.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens innehåll

1 propositionen läggs förslag fram om alt vidga nuvarande försöksverksamhet med viss ordning för kvantitativ planering inom sjuksköterskeutbildning. Riksdagen bereds även tillfälle atl ta del av förslag till examensbenämningar m. m. inom grundläggande högskoleutbildning.

Slutligen läggs förslag fram om att inrätta en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå.

1    Riksdagen 1978179. I saml. Nr 198

Prop. 1978/79:198                                                                   2

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-29

Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och statsråden Sven Romanus, Wikström, Friggebo. Huss. Rodhe. Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning m.m.

1    Utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning

Enligt gällande ordning för högskolan beslutar riksdagen om planeringsram, dvs. antagningskapacitet, för sjuksköterskeutbildningen. Den av riksdagen beslutade ramen gäller för riket. Skolöverstyrelsen (SÖ) beslutar sedan om lokalisering och antagningskapacitet per ort (jfr UbU 1976/77:20 s. 79). Tillgänglig utbildningskapacitet har emellertid inte kunnat utnyttjas till fullo. För att åsiadkomma att utbildningskapaciteten utnyttjas bättre bedrivs innevarande budgetåren försöksverksamhet rörande planeringen av utbildningen på sjuksköterskelinjen. Innebörden av försöksverksamheten är att SÖ har bemyndigats atl i samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) övertala på regionstyrelserna atl i samverkan med SÖ och berörda landstingskommuner planera och genomföra utbildningen på sådant sätl att utbildningskapaciteten blir fullt utnyttjad Öfr prop. 1977/78:100, bil. 12 s. 429, UbU 1977/78:22 s. 45).

I årets budgetproposition (prop. 1978/79:100, bil. 12 s. 477) har jag ånyo tagit upp försöksverksamheten. Jag har därvid anmält, atl jag inle har någon erinran mot all den nuvarande försöksverksamheten vidgas lill atl omfatla också vidareutbildning av sjuksköterskor, om SÖ och UHÄ lägger fram förslag härom.

SÖ och UHÄ har i en gemensam skrivelse lill regeringen i februari 1979 inkommit med förslag alt vidga försöksverksamheten. Förslaget innebär bl. a. att SÖ och UHÄ bemyndigas att överlåta på regionstyrelsema alt besluta om fördelning av antagningsplatser/terminskurser också inom påbyggnadslinjen vidareutbildning av sjuksköterskor. På SÖ och UHÄ bör ligga att omfördela antagningsplatser mellan högskoleregioner. Regionstyrelserna bör fä omfördela platser inom grund- respektive vidareul-

Prop. 1978/79:198                                                                   3

bildning mellan huvudmännen i regionen saml mellan dessa utbildningar. Vidare föreslås att huvudmännen får besluta om lokalisering av utbildningen och förläggning lill skolenhet.

Jag anser att SÖ:s och UHÄ:s förslag ger bällre förutsättningar än f n. för ell fullgott utnyttjande av anvisade resurser. Den nuvarande försöksverksamheten bör därför utvidgas till atl gälla utbildningen på sjuksköterskelinjen och på påbyggnadslinjen. Innebörden härav är, att regionstyrelserna skall kunna fördela antagningsplatser för utbildningen på båda dessa linjer.

Mot bakgrund härav förordar jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande alt Ulvidga den nuvarande försöksverksamheten med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildningen till atl också gälla påbyggnadslinjen vidareutbildning av sjuksköterskor. Jag avser atl senare återkomma lill regeringen med förslag om etl uppdrag till UHÄ och SÖ beträf fande verksamhelen under budgetåret 1979/80.

Fr. o. m. budgetåret 1980/81 bör verksamheten grundas på planeringsramar som fastställs av riksdagen föi vaije högskoleregion. Jag räknar med alt en teknik för atl föra över antagningsplatser mellan regioner då kommer alt finnas. SÖ och UHÄ har i nämnda skrivelse anmält, alt ämbetsverken återkommer med förslag i hithörande frågor i sina förslag lill anslagsframställningar för budgetåret 1980/81.

2    Examensbenämningar m.m.  inom grundläggande högskoleutbildning

Jag vill i detta sammanhang bereda riksdagen tillfälle att ta del av mina ställningstaganden lill de förslag till examensbenämningar som har lagts fram av UHÄ i skrivelse till regeringen den 1 1 oktober 1978.

I prop. 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen m.m, ts, 450) anförde dåvarande chefen för utbildningsdepartementet alt frågan om examensbenämning måste avgöras från linje till linje, lämpligen i samband med atl utbildningsplan fastställs.

Riksdagen uttalade med anledning härav (UbU 1975:17, rskr 1975:179) att den inte hade något att erinra mot att elt system med examenstillar bevarades för dem som genomgått utbildningslinjer. Riksdagen förutsatte emellertid en sådan ulveckling av systemet att titlama generellt skulle komma att ge meningsfull information om den genomgångna ulbildningens innehåll eller i varje fall huvudsakliga inriklning,

I prop, 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m,m, anförde jag att det borde ankomma på UHÄ att närmare ulveckla möjligheterna att använda examensbenämningar. Därvid borde prövas om det i varje fall för längre utbildningslinjer skall finnas examensbenämningar av den karaktär som riksdagen hade angivit.

Prop. 1978/79:198                                                                   4

Med anledning av riksdagens beslul (UbU 1976/77:20. rskr 1976/77:246) har i 7 kap. högskoleförordningen (1977:263) angivits bl. a. förutsättningarna för dtl använda examensbenämningar i grundläggande högskoleutbildning. I 7 kap. 15 S stadgas att examensbenämning kan knytas lill utbildningsbevis. För all så skall ske fordras en föreskrift i utbildningsplanen.

UHÄ:s förslag i nyssnämnda skrivelse utgår från en inom UHÄ utarbetad promemoria "Frågan om examensbenämningar i grundläggande högskoleutbildning". Promemorian har remitterats till bl. a. lokala högskolemyndigheter, som har ombetts särskilt besvara frågan om examensbenämningar alls bör förekomma i grundläggande högskoleutbildning och i så fall hur bör dessa utformas?

Av UHÄ:s skrivelse framgår att flertalet av remissmyndigheierna har förordal examensbenämningar av något slag.

UHÄ föreslåratt följande riktlinjer skall gälla för examensbenämningar.

Examensbenämning skall alltid knytas till utbildningsbevis och uiformas enligl följande.

1. För allmän utbildningslinje enligt endera av två alternativ:

a)   I den mån det lämpligen kan ske med hänsyn till utbildningslinjens beteckning, syftet med linjen och det huvudsakliga innehållet i linjen bildas examensbenämningen av lillämplig yrkesbeteckning eller tidigare allmänt använd utbildnings- eller yrkestitel som förstavelse och med ordet examen som efterstavelse. Exempel: juristexamen, läkarexamen, civilingenjörsexamen.

b)   Examensbenämningen bildas i övriga fall genom att orden "högskoleexamen på" förenas med vederbörande linjebeteckning. Exempel: Högskoleexamen på kemistlinjen.

2. För lokal utbildningslinje.

Examensbenämning skall, under förutsällning att utbildningslinjen omfatlar minst 60 poäng, bildas genom att orden "högskoleexamen på" förenas med vederbörande linjebeteckning.

3. För individuell utbildningslinje.

Under förutsättning atl utbildningslinjen omfatlar 120 poäng skall examensbenämningen utformas enligt följande: "Högskoleexamen på individuell utbildningslinje med inriktning på - ", alternativt t,ex, "omfattande kurser i -",

4. För enstaka kurser.

Under förutsättning att utbildningen molsvarar utbildning enligt viss allmän linje skall reglerna för denna gälla. I övrigt skall examensbenämning i fråga om utbildning inom enstaka kurser endast komma ifråga i de fall då den studerande har genomgått kurser om sammanlagt motsvarande minst 120 poäng och av sådani innehåll alt utbildningen motsvarar vad som fordras för att vinna tillträde till forskarutbildning vid humanistisk, samhällsvetenskaplig eller matemalisk-naturvetenskaplig fakultet. Benämningen bör utformas enligl följande: "Högskoleexamen på enstaka kurser med in-

Prop. 1978/79:198                                                                   5

likining på -" eller annat uttryck som anger ulbildningens huvudsakliga innehåll eller inriktning. 5. För påbyggnadslinje.

UHÄ har i avvaktan på ställningstagande lill forskarutbildningsutredningens förslag ej tagit ställning beträffande examensbenämning för påbyggnadslinje.

UHÄ har vidare i sin skrivelse lagt fram förslag till ändringar i 7 kap. högskoleförordningen för atl möjliggöra genomförandel av förslagen bl. a. i vad gäller lokala och individuella utbildningslinjer saml enstaka kurser. UHÄ föreslår också att en skyldighet skall införas all i utbildningsplan fastställa lämplig översättning till engelska av vederbörande examensbenämning.

Sveriges förenade studentkårer och Sveriges Civilingenjörsförbund har inkommit med skrivelser i ämnet.

Jag finner för min del de förslag rörande examensbenämningar som UHÄ har lagt fram väl övervägda. Även inom den nya högskolan kommer med UHÄ:s förslag de traditionella examensbenämningarna som t. ex. civilingenjörsexamen alt finnas kvar. Benämningen högskoleexamen på -linjen kommer atl användas för de utbildningar som är nya eller som hittills inte har haft någon etablerad examensbenämning.

Examensbenämningar för påbyggnadslinjer bör utformas i överensstämmelse med vad som har föreslagits för allmänna och lokala utbildningslinjer.

Jag vill i detla sammanhang göra ett förtydligande. Ibland har orden "examensbenämning" och "examenslitel" använts utan all deras olika betydelse har iakttagits. Examensbenämning avser namnet på själva examen, medan examenstitel avser den titel som används av en person som har avlagt examen ifråga.

UHÄ har i sin promemoria påpekat att examenstitlarna avskaffades för huvuddelen av universitets- och högskoleutbildningen redan i och med 1969 års utbildningskungörelser. UHÄ anser att ett återinförande av sådana titlar i utbildningsbevis knappast bör komma ifråga.

I remissyttrandena över UHÄ:s promemoria har flera av de remissinstanser, som har berört frågan, uttalat sig mot än för officiellt sanktionerade examenstillar. Inte heller jag anser att examenstitlar bör anges i utbildningsbevis. Enligt min mening bör detla ej utgöra hinder för att de som så önskar, och anser sig i huvudsak uppfylla kraven för molsvarande äldre examen, använder sig av vissa traditionella examenstitlar, t. ex. teologie kandidat, filosofie kandidat, juris kandidat. Liksom f n. bör förbund av yrkesverksamma eller liknande sammanslutningar för sina medlemmar kunna upprätthålla vissa titlar.

Jag avser att, sedan riksdagen har tagit del av dessa mina förslag, föreslå regeringen att vidtaga de ändringar i högskoleförordningen (1977:263) som erfordras.

Prop. 1978/79:198 6

3    Inrättandet av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå

Med stöd av riksdagens bemyndigande den 18 maj 1977 tillkallade chefen för budgetdepartementet en särskild utredning (B 1977:07)' med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län. Utredningen har i december 1977 lagt fram delbelänkandet (DsB 1977:11) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län. Del 1. Detta innehåller fem olika förslag som berör vitt skilda verksamheter. Förslagen syfiar alla till atl öka sysselsättningen i Västerbottens län. De skall enligl utredningen ses som en första etapp i försöket att finna verksamhet med jämförbara sysselsättningseffekter till vad en flyttning av statens bakteriologiska laboratorium (SBL), lill Umeå skulle ha inneburit. I förevarande proposition behandlas endasi ett förslag om inrättande av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi m. m. vid universitetet i Umeå.

Efter remiss har yttranden över belänkandet i vad avser nyss nämnda förslag avgetts av statskontoret, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av berört organ vid universitetet i Umeå, statens naturvårdsverk, medicinska forskningsrådet. Landstingsförbundet, Västerbot-lens läns landstingskommun, Sveriges industriförbund. Centralorganisationen SACO/SR, Skellefteå och Umeå kommuner saml AB Kabi. En sammanfattning av yttrandena bör fogas tiil protokollet i detta ärende som bilaga.

Enligl direktiven lill utredningen bör förslag lill nya verksamheter i Västerbottens län i första hand ha anknytning till högskolan. De bör enligt direktiven uigöra ett led i dess fortsalla utveckling bl. a. genom att förbättra den allmänna forskningsmiljön. Utredningen föreslår mol denna bakgrund att en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi inrättas vid universitetet i Umeå. Enhetens verksamhet skall enligt förslaget omfatta forskning, utveckling och uppdragsverksamhet inom tre programområden. Det första programområdet är tillämpad cellbiologi med en inriktning mot cellod-lingsleknik, som är grunden för både produktion, kvantifiering och studier av biologiskt akiiva substanser. Verksamheten kan även komma att få betydelse för den tillämpade mikrobiologin. Etl mindre djurlaboralorium bör ingå i enheten. Det andra programområdet är ekologisk mikrobiologi. Avsikten är bl. a. att studera användningen av mikroorganismerna som indikatorer i miljöövervakning. I arbetet bör ingå undersökningar av bakterie-förekomsten i mark och vatten. Forskningen inom denna del av enheten bör i många stycken kunna samordnas med övrig ekologisk, arbelsmedi-cinsk och medicinhygienisk verksamhet som bedrivs vid universitetet i Umeå. Del tredje området slutligen är mikrobiell enzymteknologi. Genom

Särskild utredare: riksdagsledamoten Rune Ångström

Prop. 1978/79:198                                                                   7

att utnyttja den naturliga genetiska informationen som finns hos mikroorganismer kan man med lillämpning av speciell teknik isolera bakterieslammar som producerar för industri och medicin värdefulla proteiner (äggviteämnen). Syftel är att utveckla den metodik som krävs för att isolera de efterfrågade bakterieslammarna. Detla arbete har melodiskt starka anknytningar till den tillämpade cellbiologin och kräver likartade resurser.

Den föreslagna enheten skall enligl förslaget slå öppen för uppdragsforskning för industrin. Den föreslås sysselsätta 15 forskare, 25 laboratorieassistenter och 10 övriga anställda. Som ell första led i uppdrags verksamhelen anser utredningen atl del till enheten bör kopplas en produktionsanläggning för tillverkning av humant interferon. AB Kabi föreslås slå som producent och garant för framställningen.

Kabikoncernens forskningsavdelning har sedan tio år arbetat med inter-feroner producerade av i första hand humana fibroblaster (bindvävsceller) odlade i cellkultur. Interferonema är äggviteämnen med förmågan atl modifiera cellfunktionen så all virus inuti cellen förlorar sin förmåga att bilda nya virus. Utredningen framhåller att inlerferonforskningen har expanderat snabbi på senare lid. Skälet är först och främst gynnsamma resultat vid behandling av vissa virussjukdomar i ögat och hjärnan saml även myckel svåra tumörsjukdomar. Sverige anses internationellt sett ligga långt framme på detta område.

För några år sedan då Kabis forskningsavdelning under flera år hade bedrivit studier i laboratorieskala beslöts atl delvis förlägga det fortsatta arbetet med projektet till virologiska och patologiska institutionerna vid universitetet i Umeå. Behov har nu uppstått atl starta produktion av fibro-blaslinterferon från humana fibroblaster i större skala i försöksanläggning. Med hänsyn till den medicinska fakultetens starka ställning inom forskning rörande cellodling anser utredningen att det är lämpligt alt en sådan produktion av fibroblasiinlerferoner för kliniska prövningar och kliniskl bruk förläggs i nära anslulning lill universitetet och kopplas till en vetenskaplig expertgrupp.

Produktionsenheten föreslås under en försöksperiod på ca fem år sysselsätta tio till femton personer. Om projektet utfaller positivt kommer detta att medföra avsevärda sysselsättningseffekter för regionen.

För egen del får jag anföra följande. Utredningen om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län har som jag har redovisat bl. a. föreslagit att en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi förläggs till universitetet i Umeå, Verksamheten föreslås bli inriktad mol tillämpad cellbiologi (forskning kring cellodlingsteknik. bl. a. med syfte alt producera interferon). ekologisk mikrobiologi (användning av mikroorganismer som indikatorer i miljöövervakningsarbeiel) och mikrobiell enzymteknologi (enzy-matisk nedbrytning av cellulosa m. m.).

Vid universitetet i Umeå finns en betydande forskningsaktivitet inom mikrobiologi och angränsande områden. Sålunda finns där inrättade Ijäns-

Prop. 1978/79:198                                                                   8

ter som professor inom ämnesområdena klinisk bakteriologi, virologi, mikrobiologi, oral mikrobiologi och immunologi. För alt förstärka resurserna för forskning och utbildning med mikrobiologisk anknytning har jag i årets budgelproposilion (s. 552 och 562) förordat, att den tjänst som professor i mikrobiologi som f n. är gemensam för de medicinska och naturvetenskapliga fakulteterna den I juli 1979 ersätts av dels en tjänst som professor i medicinsk mikrobiologi, dels en tjänst som professor i mikrobiologi. Jag har även förordat (s. 551) att en tjänst som professor i infektionssjukdomar inrättas vid samma tidpunkt. Därmed skulle en av de förutsättningar utredningen har angett för att bygga upp en utvecklingsenhet av nämnt slag föreligga, nämligen att en tjänst som professor i mikrobiologi inrättas. Jag delar utredningens uppfattning all del vid universitetet finns goda förutsättningar att bygga upp en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi. En sådan kan enligl min bedömning verksamt bidra till att belysa och lösa akluella problem inom områdena miljövård, hälso- och sjukvård saml industri. De föreslagna verksamhetsområdena är av betydelse för att stimulera det mikrobiologiska och biomedicinska forsknings- och utvecklingsarbete bl. a. med sikte på industriella och andra tillämpningar av samhällsekonomisk vikt. Förslaget knyter enligl min mening väl an lill strävandena alt stärka samverkan mellan högskola och näringsliv. Liksom universitetet i Umeå ser jag positivt på en ytterligare utveckling av denna typ av samverkan.

Mot bakgrund av vad jag har anfört förordar jag att en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi byggs upp vid universitetet i Umeå. Ulredningen redovisar inte någon beräkning av erforderliga investerings- och driftmedel för verksamheten. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till utvecklingsenhetens omfattning och närmare inriktning. Ett sådant ställningstagande måste föregås av en mera detaljerad planering. Jag avser att senare föreslå regeringen alt uppdra åt universitetet i Umeå att genomföra en sådan planering. Jag förutsätter att den skall vara slutförd i sådan tid att det blir möjligt för mig alt återkomma till regeringen med förslag i denna fråga att föreläggas riksdagen vid 1979/80 års riksmöte.

4   Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.        bemyndiga regeringen alt utvidga nuvarande försöksverksamhet
med ny pianeringsordning för sjuksköierskeutbildning enligt vad
jag har redovisat.

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen lillfälle att

2.        ta del av vad jag har anfört om examensbenämningar m. m. inom
grundläggande högskoleutbildning och

Prop. 1978/79:198                                                                   9

3. ta del av vad jag har anfört om inrättandet av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå.

5    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar an genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1978/79:198                                                                  10

Bilaga

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds B 1977:11) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län. Del 1 i vad avser utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå

Samtliga remissinslanser tillstyrker i princip förslagen om inrättande av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universiletet i Umeå kopplad till produktutveckling för bl. a. lillverkning av humant inleiferon. I del följande refereras de remissvar där förslagen behandlats mera i detalj.

Universitets- och liögskoleåmheiet (UHÄ) pekar på behovel av all den föreslagna forskningsverksamheten redan från början förses med en lillfredsställande basorganisation. Tillskollel bör avse även drift- och ex-pensmedel - inte bara tjänster. Del finns inte heller behov av atl tillsälla en särskild organisalionskommitté. framhåller UHÄ. Del böi' i stället ankomma på universitelsmyndighelema all planera och förbereda sedan beslut om inrätiandel faltals.

Matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämndcn i Umeå liksom naturvetenskapliga jörskningsrådct (NFR) framhåller vikten av att den föreslagna professuren inrättas omgående. Nämnden tillstyrker den föreslagna enheten - i synnerhet konstruktionen med en uppdelning pä en univer-siletsanknuten forskningsenhet och en pilot-plantanläggning vid AB Kabi. Förslagel ger goda möjligheler för kontrakts- och uppdragsforskning i samarbete med Kabi. menar nämnden. NFR stöder förslaget under förutsättning all den tillämpade verksamhelen har en väl utbyggd grundforskning att repliera på.

Medicinska Jörskningsrådct underslryker atl profileringen av den nya enheten bör och kommer all bero på kompetensen hos forskama vid enheten. Det är därför viktigt att ämnesbeskrivningen lill professuren görs i mera allmänna termer än vad som utredningen föreslår.

Naturvårdsverket (SNV) anser del befogat att inrätta en särskild enhet för arbetet med alt ta fram praktiska tillämpningar av forskningsresultaten. SNV understryker dock samtidigt betydelsen av ett myckel diversi-fieral forskningsprogram som kan tjäna olika samhällsintressen.

Landstingsförbundet har inte några invändningar mol förslaget om den nya enheten. Däremot har man inle ansett sig kunna ta ställning till betänkandets förslag kring interferonproduklionens ev. positiva sysselsättningseffekter för regionen.

Landstinget i Västerbottens län understryker att även förslagen om utökning av FOA saml Kabiprojektet får positiva effekter för universitetet.

AB Kabi slutligen lillstyrker förslaget och betonar att del inte minst med hänsyn till den internationella konkurrensen är viktigt atl del genomförs snabbt. Vidare föruisäiier Kabi att företagel blir representerat i organisationskommittén när denna behandlar frågor som berör företagets intresseområde.

Prop. 1978/79:198 11

Innehållsförteckning

Proposition om utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning
för sjuksköterskeutbildning m.m............................................    1

1      Utvidgad försöksverksamhet med ny planeringsordning för sjuksköterskeutbildning     2

2      Examensbenämningar   m.m.    inom   grundläggande   högskoleutbildning       3

3      Inrättandet av en utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå            6

4      Hemställan........................................................................ 8

5   Beslul   .............................................................................  9

Bilaga Sammanfattning av remissyttranden över betänkandet (Ds B
1977:11) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län. Del I i
vad avser utvecklingsenhet för tillämpad mikrobiologi vid universite
tet i Umeå.............................................................................. 10