om tillfällig böjning av bidrag till företagsutbildning i vissa fall,m.m.

Proposition 1976/77:65

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1976/77: 65 Regeringens proposition

1976/77: 65

om tillfällig höjning av bidrag till företagsutbildning i vissa fall, m. m.

beslutad den 27 januari 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll;

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

PER AHLMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att bidraget till företagsutbUdning när påtag­lig risk för permittering eller avskedande förligger höjs till 25 kr. per timme och anställd under de första 160 timmarna av utbildningen till den del denna utbUdning påbörjas och avslutas under tiden den 1 februari—den 30 juni 1977.

Vidare föreslås att den höjning av det s. k. jämställdhetsbidraget från 6 till 8 kr. per timme som har föreslagits i årets budgetproposition skall börja gäUa redan fr. o. m. den 1 februari 1977.

1    Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 65


 


Prop. 1976/77: 65

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-01-27

Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Boh­man, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Asling, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson

Föredragande: statsrådet Ahlmark

Proposition om tillfällig höjning av bidrag till företagsutbildning i vissa fall, m. m.

Riksdagen beslöt år 1974 (InU 1974: 3, rskr 1974: 68) med anledning av motioner (1974: 551 och 561) att en försöksverksamhet med stats­bidrag till företagsutbildning i vissa fall till anställda som hotades av permittering eller avskedande skulle påbörjas. Verksamheten skulle ges en uppläggning och inriktning som i huvudsak överensstämde med vad arbetsmarknadstyrelsen (AMS) hade föreslagit i sin anslagsframstäU­ning för budgetåret 1974/75. AMS hade föreslagit att bidraget skulle införas om konjunkturläget eller utvecklingen på arbetsmarknaden kräv­de det. Härigenom skulle enligt AMS bidraget användas för att stimule­ra företagen att undvika bl. a. driftsinskränkningar och permitteringar. Utbildningen borde enligt riksdagsbeslutet i försia hand gälla redan an­ställda som på grund av nödvändig omstrukturering av företagets verk­samhet eller av andra skäl hotades av arbetslöshet. Med en sådan inrikt­ning av verksamheten kunde också dras en klar gräns mot redan etable­rade former av företagsutbUdning som i allmänhet avsåg att stimulera till anställning av icke yrkesvan arbetskraft. Bidraget bestämdes till 6 kr. per undervisningstimme och anställd och skulle få utgå inom en sam­manlagd bidragsram av 5 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Vid ut­formningen av utbildningsplaner etc. förutsattes att arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer inom branschen skulle få ett betydande inflytande. Enligt senare beslut av riksdagen (prop. 1975: 85, InU 1975: 13, rskr 1975: 169, prop. 1975: 45, InU 1975: 14, rskr 1975: 178 samt InU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 221) har regeringen bemyndigats att vid behov vidga ramen för bidragsgivningen med hänsyn till arbetsmark­nadsläget. I samband med reformeringen av arbetsmarknadsutbildningen


 


Prop. 1976/77: 65                                                      3

under våren 1975 (prop. 1975: 45, InU 1975: 14, rskr 1975: 178) höjdes bidraget tiU 8 kr. per timme. Under hösten 1975 (prop. 1975/76: 25 bU. 9, InU 1975/76:23, rskr 1975/76: 118) beslöts att fr.o.m. den 1 ja­nuari 1976 skulle utgå förhöjt bidrag för längre utbildningar. Bidrag om 12 kr. per timme fick sålunda utgå för den del av utbildningen som översteg 160 men inte 960 limmar.

Regeringen har med anledning av riksdagens beslut föreskrivit bl. a. att bidrag till företagsutbildning skall kunna utgå när påtaglig risk för permittering eller avskedande föreligger beroende på konjunkturutveck­lingen eller sådan omstrukturering av företagets verksamhel som be­tingas av att den totala marknaden minskar eller försvinner för produk­ter eller tjänster av det slag som företaget tillhandahåller. Utbildningen skall ske enligt plan som har godkänts av AMS eUer av länsarbetsnämn­den eller arbetsförmedlingen. Sådant godkännande får lämnas först ef­ter samråd med arbetsgivamas och arbetstagarnas organisationer inom branschen. Samråd skall vidare ske med berörd lokal facklig organisa­tion före beslut om viss utbildning och vid utbildningens genomförande. Utbildningen skall vara skild från den ordinarie produktionen. Praktis­ka moment i utbildningen får dock i lämplig utsträckning ske i sam­band med produktionen.

Enligt AMS lillämpnLngsföreskrifter kan utbildning med stöd av det bidrag som nu är i fråga avse

—    utbildning i nya arbetsuppgifter som tillkommer som ersättning för produktion som minskat eller upphört inom företaget

—    yrkesteoretiska kurser för att fördjupa den teoretiska bakgmnden inom nuvarande eller kommande arbetsuppgifter

—    arbetsutvidgning för att ge den anställde möjlighet att lära sig ar­betsuppgifter utanför det egna arbetsområdet

—    uppskolning för att ge den anställde möjlighet att klara mer kva­lificerade arbetsuppgifter

—    allmänna ämnen för alt vidga den anställdes allmänna kunnande

Om den planerade utbildningen i en eller flera etapper totalt om­fattar minst 45 timmar skall studieteknik och arbetslivsorientering ingå.

Enligt uppgift i AMS anslagsframstäUning för budgelåret 1977/78 omfattade utbildningen av permitteringshotad personal under budget­året 1975/76 ca 10 000 personer. Under innevarande budgetår har del genomsnittliga antalet deltagare i sådan utbildning för varje månad va­rit följande:

1976        månad        antal

 

juU

4 400

augusti

3 300

september

3 400

oktober

3 900

november

4 200

december

 


 


Prop. 1976/77:65                                                       4

I årets budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil. 15 s. 87) har före­slagits att bidraget från den 1 juli 1977 höjs från 8 resp. 12 kr. per timme till 10 resp. 15 kr. per timme.

Som har framgått har bidraget tUl företagsutbildning utnyttjats i inte obetydlig omfattning och har därmed i ett stort antal fall medverkat till alt anställda undgått permittering eller uppsägning. Bidraget infördes under en högkonjunktur och torde därför främst ha haft betydelse för företag som trots en allmänt sett hög ekonomisk aktivitet hade drabbats av avsättningssvårigheter eller tvingats lägga om produktionsinriktning­en. Perspektivet för den närmaste framtiden såvitt gäller sysselsättningen är emellertid nu oroande från den synpunkten att antalet varsel om permittering eller uppsägning ökat kraftigt sedan november månad. Detta gäUer både i fråga om antalet företag som har varslat och om an­talet anställda som berörs av meddelade varsel. Det är enligt min me­ning synnerligen angeläget att en utlösning av dessa varsel så långt möj­ligt förhindras. Regeringen har också vidtagit en rad åtgärder avsedda att hjälpa företagen att undvika permitteringar och uppsägningar. Vissa av dessa åtgärder har redovisats i årets finansplan och regeringen har bl. a. beslutat att tidigarelägga statliga industribeslällningar lill ett värde av 200 mUj. kr. och att lämna bidrag lUl kommunala industribeställ­ningar i samma omfattning. Ett relativt begränsat antal företag kommer emellertid inte att få del av dessa beställningar. I den pressade ekono­miska situation som många företag befinner sig i kommer de heller inte att betrakta det nuvarande statliga bidraget som tUlräckligt för att ut­bildning skall framstå som ett godiagbart alternativ till permittering eller uppsägning av delar av personalen. Jag förordar därför — som en till­fällig åtgärd — en väsentlig höjning av della bidrag för utbildningar som påbörjas och slutförs under tiden den 1 februari—den 30 juni 1977. Detta är den period som med nuvarande informationer synes vara den mest kritiska men regeringen bör även inhämta riksdagens bemyndigan­de att om så behövs förlänga perioden för detta högre bidrag längst tiU utgången av år 1977.

Höjningen av bidraget bör göras så att det bidrag som f. n. utgår med åtta kronor per timme under utbildning om högst 160 timmar eller un­der de första 160 timmarna av en längre utbildning (högst 960 tim­mar) höjs tUl 25 kr. per timme. För utbUdningar som sträcker sig över mer än 160 timmar bör bidraget för tid efter dessa 160 tim­mar utgå med det i budgetpropositionen (prop. 1976/77: 100 bil. 15, s. 87) föreslagna beloppet dvs. 15 kr. per timme. Det är en kraftig höjning av bidraget som dock —■ med hänsyn till lönebikostnader — ändå ligger under normal timlön. Jag anser det också motiverat att be­gränsa höjningen till 25 kr. till utbildningstid som omfattar 160 timmar — eller fyra veckor — eftersom huvuddelen av de varsel som lämnats torde avse korttidspermitteringar. Det kan emellertid uppkomma fall då


 


Prop. 1976/77: 65                                                      5

det är motiverat alt betala ut det högre bidraget för längre utbUdnings­tid än 160 timmar. Regeringen bör därför begära elt bemyndigande av riksdagen att i särskilda fall medge att ett bidrag av 25 kr. per timme får utgå för längre utbildningstid än 160 timmar. Jag anser det också väsentligt att den utbildning som på denna väg kan komma de anställda till del får det innehåll som har angetis i AMS anvisningar dvs. kan ge de anslällda bättre kunskaper för sina uppgifter eller för att vinna be­fordran i sitt yrke. Jag anser det emellertid också vara lämpligt att den­na UtbUdning liksom hittills får omfatta aUmänna ämnen bl. a. informa­tion om och studier i den nya lagen om medbestämmande i arbetslivet. Kunskaper om innebörden av denna lagstiftning är av utomordentlig betydelse för alla anstäUda och varje möjlighet bör tas tiU vara att be­reda dem tillfälle att studera och begrunda lagen och dess oUka bestäm­melser. Det är vidare väsentligt att man med de ökade möjligheteraa till utbildning stärker de svagas ställning på arbetsmarknaden. Det gäller bl. a. dem som är relativt nya i arbetslivet, främst kvinnor och ung­domar.

Genom beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974: 1 bil. 13, InU 1974: 3, rskr 1974: 68) infördes under en försöksperiod om tre år från den 1 juli 1974 ett bidrag i syfte alt främja rekrytering av män resp. kvinnor till yrken som domineras av motsatt kön. Bidraget som f. n. ulgår med sex kronor i timmen under högst sex månader kan beviljas arbetsgivare som ansläUer och utbildar män resp. kvinnor i vissa av regeringen närmare angivna yrken. I fråga om fastställande av utbildningsplaner och sam­råd med arbetsmarknadens parter gäller samma regler i fråga om detta bidrag som i fråga om det förut nämnda bidraget till utbildning av per­mitteringshotad personal. Till skillnad mot det förra bidraget kan detta s. k. jämställdhetsbidrag också utgå tiU kommuner och såvitt gäller sjukvårdsbiträden även till arbetsgivare inom statlig förvaltning. Under de båda senast förflutna budgetåren har bidraget utgått för sammanlagt 829 personer.

I årets budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bU. 15 s. 88) har rege­ringen föreslagit, dels att bidraget skall höjas från den 1 juli 1977 från sex tUl åtta kronor per timme, dels alt försöksperioden skaU förlängas lill ulgången av budgetåret 1977/78.

De skäl som jag nyss har åberopat till stöd för förslaget atl höja bi­draget till permitteringshotad personal talar enligt min mening också för en tidigareläggning av den föreslagna höjningen av jämställdhets-bidraget. I en tid som kännetecknas av begränsad nyrekrytering vilket drabbar framför allt ungdomar och andra nytilllrädande bör även ett bidrag som syftar tUl alt främja anställandet av män resp. kviimor till yrken som domineras av motsatt kön utgöra en stimulans till tidigare­läggning av planerad framtida rekrytering. Den lägre nivån på detta bidrag jämfört med det tidigare berörda bidraget skall ses mot bak-


 


Prop. 1976/77: 65                                                      6

grunden av att jämställdhetsbidraget utgår till personal som utbildas i produktionen och alltså kan förutsättas göra en viss produktiv insats under i vart fall en del av den tid för vilken bidrag utgår. Jag förordar således att den föreslagna höjningen av jämställdhetsbidraget får till-lUmpas för anställningar som börjar efter den 1 februari 1977. Övriga villkor för bidraget bör vara oförändrade.

Hur stora kosinaderna blir för de förhöjda bidrag som jag nu har förordat sammanhänger naluriigen med den utsträckning i vUken bi­dragen kommer all efterfrågas. Kostnaderna torde få bestridas från arbelsmarknadsulbildningsfonden. För ulbildning av exempelvis 5 000 anställda under 160 timmar blir statens utgifter 20 milj. kr. Elt belopp av denna storleksordning bör kunna rymmas inom ramen för det på fonden för innevarande budgelår tillgängliga beloppet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

dels godkänna den av mig förordade tiUfäUiga höjningen av bidraget lill arbetsgivare vid utbildning av anslällda att gälla för utbUdning som påböijas och slutförs under tiden den 1 februari—den 30 juni 1977,

dels bemyndiga regeringen att om så behövs förlänga nämnda period längst till utgången av år 1977 samt att i särskUda fall medge atl bi­drag med 25 kr. per timme får utgå under längre tid än 160 timmar,

dels ock godkänna den av mig förordade höjningen av bidraget till arbelsgivare som anställer och utbildar män resp. kvinnor för yrken som domineras av motsatt kön fr. o. m. den 1 februari 1977.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu­tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1977 770130


 

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.