om teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

Proposition 1983/84:102

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:102

Regeringens proposition

1983/84:102

om teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

beslutad den 12 januari 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

ROINE CARLSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås all slalen tecknar nya aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) för lolall 100 milj. kr. genom all ell slalligt lån pä 100 milj. kr. konverteras till aktier. Medlen skall användas för att delfinansiera ett investeringsprojekt i Ncb:s sulfat- och pappersbruk i Väja, Kramfors kommun.

1    Riksdagen 1983/84. I sand. Nr 102

Prop. 1983/84:102                                                    2

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-01-12

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Proposition om teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB

Norriands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) har i en skrivelse till regeringen den 6 seplember 1983 ansökt om lokaliseringsslöd i form av bidrag och lån för modernisering av Dynas fabriker i Väja, Kramfors kommun. Till skrivelsen finns fogad en beskrivning av investeringsprojektet. Dessulom har skrivelser inkommii bl.a. från Kramfors kommun. Av handlingarna framgår i huvudsak följande.

Inom Ncb har en arbelsgrupp studerat förutsättningarna för att bygga upp en framlidsinriktad integrerad massa- och pappersindustri i Ådalen. I projeklel, som haft arbetsnamnet Ådalen 85, har bedömningar tagils fram om hur marknaden för olika papperskvaliteter, baserade på Ådalens förhärskande vedråvara, som är gran, kommer alt utvecklas fram till sekelskiftet. För marknadsutredningarna har konsulthjälp anlitats. Marknadsstudierna har omfattat säckpapper av den typ som i dag tillverkas i Dynas fabriker och trähaltiga tryckpapper, där granråvaran har fördelaktiga egenskaper.

Den slutsats som Ncb:s arbelsgrupp dragit av de olika marknadsstudierna är att del just nu inte finns marknadsulrymme för salsning på en ny stor pappersmaskin i Ådalen. Skälet härtill är atl det f. n. är ell överulbud på cellulosa- och pappersprodukter i förhållande till världskonsumtionen. När konsumtionen av olika papperskvaliteter hunnit ifall utbudet anses emellertid möjligheterna för en lönsam tillverkning vid en modern fabrik vara goda. Mot bakgrund av de slutsatser som dragits från projekl Ådalen 85 har ett handlingsalternativ för Dynas fabriker framlagils av företagsledningen. Delta alternaliv, som givits arbetsnamnet Dynas 83, innefattar ålgäder som leder lill atl den nuvarande anläggningen mol slulel av 1980-talet kan utgöra kärnan i en modern framåtriktad skogsinduslrienhel. Den

Prop. 1983/84:102                                                                  3

planerade om- och tillbyggnaden av Dynas fabriker ger redan från början en konkurrenskraftig enhet. Investeringen ger dessutom valfrihet vid ett framtida produktval.

I Dynäsfabriken tillverkas oblekt säckpapper. Produktionskapaciteten uppgår till 170000 lon. Produktionen sker pä två pappersmaskiner, varav den ena både vad gäller storlek och leknisk status är fulll modern. Den andra någol mindre maskinen lämpar sig för tillverkning av specialkvaliteter. Ncb kommer i Europa.på iredje plats i storleksordning som tillverkare och leverantör i säckpapper. Mer än två tredjedelar av Dynäsfabrikens produktion avsätts i Västeuropa och täcker där ca 15% av imporlbehovel. Ncb har ägarinlressen i säckfabriker i Västtyskland, Frankrike och Belgien. Förbrukningen av säckpapper av stagnerat i Västeuropa. Däremot bedöms förbrukningen komma all öka såväl i Nordamerika som i övriga världen, speciellt i utvecklingsländerna.

Anläggningen i Dynas är lill stora delar i gott skick. Lönsamheten har under de senaste åren varit god. I sulfatfabriken måsle emellertid vissa avdelningar moderniseras och sodapannan bytas ul.

Det invesleringsförslag som nu presenterats innebär all sulfatfabriken moderniseras och nödvändiga miljövårdsålgärder genomförs. Investeringens huvuddel utgörs av en ny s. k. sodapanna. Dessutom görs vissa lill-och ombyggnader i andra avdelningar och trimmas befintliga pappersmaskiner. Därigenom erhålls en marginell kapacilelsökning i sulfalfabriken och pappersbrukel.

Del ökade virkesbehovel för produktionsökningen kan enligt Ncb läckas med ved som finns tillgänglig lokall. Ncb framhåller all virkesförsörjningen för nuvarande produktion är tryggad genom leveransavtal.

Den lotala kostnaden för investeringen inkl. räntor under byggnadstiden och ökat rörelsekapital uppgår till ca 400 milj. kr. i 1983 ärs penningvärde. Invesleringsulbyggnaden beräknas vara genomförd under millen av år 1985.

F.n. sysselsätts ca 550 personer i fabriken. Genom den föreslagna investeringen tryggas enligt företagsledningens uppfattning sysselsättningen vid fabriken.

Ncb framhåller i sin skrivelse alt förelagels finansiella slällning forlfarande är svag. Del kapilal som i olika omgångar lillförls bolagel för att möjliggöra rekonstruktioner och omstruktureringar var inte anpassat för atl läcka större framtidsinriktade invesleringar. Enligl preliminär prognos för år 1983 blir Ncb-koncernens omsättning 3 200 milj. kr. Resultatet efter avskrivningar och finansiella poster bedöms bli omkring 140 milj. kr. Förelaget har inga reserver eller fonder och kan därför inle finansiera projekt Dynas 83 av egen kraft. Ncb räknar med atl den egna insalsen kan uppgå lill maximalt ca 150 milj. kr. genom internt genererade medel fördelade över en treårsperiod. Däruiöver har Ncb begärt ett lokaliseringsbidrag på 100 milj. kr. och ett lokaliseringslån på 150 milj. kr. för finansiering av

Prop. 1983/84:102                                                                  4

projektet. Under förutsättning att invesleringen finansieras på föreslaget sätt visar de ekonomiska kalkylerna alt Dynas 83 kommer atl ge en tillfredsställande avkastning på arbetande kapital. Produktionskostnaderna per tillverkat ton papper kommer all kunna sänkas avsevärt främst beroende på att energiförbrukningen sjunker genom moderniseringen. Efter ombyggnaden beräknas Dynas fabriker med gjorda antaganden om priser och koslnader ge ett överskott och en avkastning på arbetande kapital som motsvarar den långsiktiga nivå som bedömdes vara nödvändig för all klara framlida investeringar.

Föredragandens överväganden

Staten äger f. n. ca 70% av aktiekapitalet i Ncb, motsvarande 96% av röstvärdet. Omkring 50000 enskilda skogsägare och andra intressenter inom Ncb:s verksamhetsområde innehar resterande 30% av aklierna. motsvarande 4% av röstvärdet. Dessa aktier berättigar till vissl företräde till utdelning.

Ncb har under de senaste åren genomgått en omfallande slrukluromvandling med avveckling av olönsamma fabriker eller försäljning av enheter lill andra intressenter. Omstruktureringen är nu i huvudsak avslutad. Antalet anställda inom koncernen har minskat kraftigt till följd av de gångna årens strukturomvandlingar. F. n. finns ca 2900 anställda i Sverige.

För år 1983 har flertalet av koncernens fabriker uppvisat ett jämförl med år 1982 förbättrat resullal. Samtliga divisioner och dotterbolag har gått med vinst. Sammanlagt beräknas överskottet efter finansiellt netlo enligt senaste prognos uppgå till ca 140 milj. kr. för koncernen.

Lönsamheten mätt som avkastning på arbetande kapital har ökat avsevärt. Trots detta är resultatet inte hell tillfredsställande, vilkel bl.a. beror på att soliditeten är låg, skulderna slora och räntebelaslningen hög. En fortsatt förbättring av soliditeten genom reduktion av skuldbördan måsle därför ges prioritel. Den nuvarande solidilelen och vinstnivån är otillräckliga för att möjliggöra självfinansiering av ett större investeringsprogram.

Ncb har presenleral ell invesleringsförslag för Dynas fabriker i Väja. Ncb framhåller all anläggningen är välskölt. Den lillverkade papperskvali-leien är bra och har en slabil marknad. Lönsamhelen har de senasle åren varil god. För all skapa förutsättningar för en uthållig lönsamhet och trygga sysselsättningen på sikt är del nödvändigt att genomföra moderniseringar och reinvesteringar vid fabriken. Om ingenting görs för alt modernisera sulfatfabriken kommer en nedläggning atl bli oundviklig framför allt på grund av sodapannans ålder. Därtill är del nödvändigl alt göra vissa miljöinvesteringar. För all förbällra kostnadslägel för Dynäsfabriken och därigenom uppnå en uthålligt godtagbar lönsamhet bör ocksä en mindre kapacilelshöjande inveslering göras.

Antalet anställda i Dynäsfabriken uppgår lill ca 550 personer. Investeringen innebär endasl marginella förändringar i del långsiktiga personalbe-

Prop. 1983/84:102                                                                  5

hovet. De arbetstillfällen som finns i dag blir emellertid säkrare med den föreslagna investeringen. För att genomföra investeringen beräknas som mest 150 personer få sysselsättning i byggnads- och monlagearbeten. Därutöver beräknas 400-.'00 personer få arbete genom entreprenadarbelen och leveranser lill invesleringen. Hälften av dessa arbelslillfällen beräknas uppslå inom länel.

Enligl Ncb är virkesförsörjningen för fabriken tryggad genom leverans-avlal. Jag anser att samarbetet med ett stort antal enskilda skogsägare som aktieägare i Ncb är av stort värde för bolaget. Därigenom bibehålls Ncb:s anknytning lill skogsägareföreningarna som spelar en avgörande roll för förelagets virkesförsörjning.

Invesleringskoslnaden har beräkntils lill ca 400 milj. kr. i 1983 års penningvärde inkl. ökal rörelsekapilal och ränlor under byggnadstiden. Ncb kan inle finansiera investeringen utan vissl slöd från majoritets-ägaren. Företaget har därför begärt all slalen skall medverka i finansieringen med lokaliseringsslöd i form av ell bidrag på 100 milj. kr. och ell lån pä 150 milj. kr. Ncb:s egen insats i projektet beräknas maximalt kunna uppgå till ca l.'0 milj. kr.

Jag anser all den planerade investeringen i Ncb:s Dynäsfabrik bör genomföras. Projektet har enligl Ncb:s bedömning en god lönsamhetsprognos och tryggar den långsiktiga verksamheten vid företaget. Därigenom finns goda möjligheter för slaten att erhålla en lillfredsslällande avkastning på sitt kapilal . Invesleringen medför dessulom betydande sysselsältnings-effekler under uppbyggnadsskedet framföralll inom regionen.

Regeringen har tidigare denna dag meddelal del lillsländ enligl 136 a § byggnadslagen för den planerade invesleringen som behövs.

Somjag har redogjort för tidigare är Ncb:s finansiella ställning fortfarande ansträngd. Jag anser därför alt staten bör medverka i finansieringen av invesleringen. Statens finansieringsmedverkan bör enligt min mening ske på så sätt all ell statligt lån lill Ncb på 100 milj. kr. konverteras till aktier.

Ncb fick våren 1981 ett långfristigt lån på 100 milj. kr. (prop. 1980/81:98. NU 49. rskr 282). Lånet ersatte ett lidigare lämnai induslrigaranlilän och var avsell alt avhjälpa bolagets likviditetsproblem. Lånet är amorleringsfrill till år 1987.

Enligt mitt förslag får Ncb ett aktieägarlillskoll genom nyemission på 100 milj. kr. Stålen bör belala sina nytecknade aktier genom kvittning av sin fordran på Ncb på lOOmilj. kr. Aklierna bör tecknas till sådan överkurs all akliekapitalel ökas med 50 milj. kr. och reservfonden med 50 milj. kr. Jag anser atl de nya aklierna bör ulgöras av A-aklier liksom slatens lidigare aktieinnehav i bolaget. Genom aklieägarlillskotlet får Ncb en förbättrad soliditet och får därigenom lillsammans med sedvanligl lokaliseringslån möjlighel alt finansiera investeringen.

Jag förordar därför atl staten får använda sin fordran på grund av lån lill Norrlands Skogsägares Cellulosa AB på 100 milj. kr. för att teckna nya aktier i bolaget.

Prop. 1983/84:102                                                    6

Regeringen har bemyndigande att överlåta statens aktier i Ncb till annan huvudman. Detta bör gälla också de nytecknade aktierna. Jag förordar alltså att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande härtill.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1.   bemyndiga regeringen att förfoga över statens fordran om 100000000 kr. hos Norriands Skogsägares Cellulosa AB för aktieteckning i enlighet med vad jag har förordat,

2.   bemyndiga regeringen att överlåta de nytecknade aktierna i Norriands Skogsägares Cellulosa AB.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984