om tänstekonstruktionen för studie- och yrkesorientering grundskolan och gymnasieskolan

Proposition 1982/83:69

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1982/83:69

om tjänstekonstruktionen för studie- och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan

beslutad den 2 december 1982

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Pä regeringens vägnar OLOF PALME

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagens beslul om en ny typ av statligt reglerade tjänster för syo-funktionen i grundskolan och gymnasieskolan samt för uppföljande syo upphävs. Detta medför alt nuvarande syo-konsu-lent- och yrkesvalslärartjänster behålls tills vidare. Vidare redovisas vissa utgångspunkter för fortsatta överväganden om tjänslekonstruktionen för syo.

1    Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 69

Prop. 1982/83:69

Prop. 1982/83:69                                                      2

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET         PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-12-02

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Rainer, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om tjänstekonstruktionen för studie- och yrkesorientering i grundskolan och gymnasieskolan.

1    Inledning

I propositionen (1981/82; 15) om studie- och yrkesorientering förordades att studie- och yrkesorienteringen (syo) i grund- och gymnasieskola skulle kunna kombineras med undervisning. För atl åstadkomma detta föreslog föredraganden, dåvarande statsrådet Tilländer, alt nya statligt reglerade tjänster skulle införas i grundskolan och gymnasieskolan. I tjänsterna skulle ingå dels syo, dels undervisning i något eller några ämnen. Vidare skulle SSA-sekrelerartjänstgöring kunna ingå. Även tjänster för enbart syo skulle kunna inrättas. I propositionen förordades vidare atl arbetstiden skulle vara densamma som för nuvarande syo-konsulenter, dvs. 40 limmars arbetsvecka och semester.

De som nu har yrkesvalslärartjänster — tjänsterna utgör lärartjänster med nedsättning i undervisningsskyldigheten för syo - borde enligl propositionen få behålla dessa tjänster och i dem inräkna tjänstgöring som SS A-sekreterare. De skulle också vara behöriga till tjänster av del nya slaget.

Statsbidrag lill verksamheten inom grundskolan skulle ges genom en utökning av den icke undervisningsbundna delen av förslärkningsresursen motsvarande hitlillsvarande specialdestinerade statsbidrag till syo. Statsbidragen tiU uppföljande syo och till de lokala planeringsråden skulle också föras över till nämnda del av förslärkningsresursen. Den del av tilläggsbidraget som läcker kostnaderna för yrkesvalslärarnas nedsättning av undervisningsskyldigheten skulle vidare överföras tUl förstärkningsresursen. Den del av syo-funktionärens lön som motsvarar undervisning skulle täckas som för annan undervisning, dvs. i huvudsak via basresurserna. Det

Prop. 1982/83:69                                                                     3

nya statsbidragssystemet skulle innehålla en spärr så att syo-insatserna behölls på lägst nuvarande nivå.

För gymnasieskolans del borde, enligl propositionen, statsbidraget lill syo knytas till det befintliga systemet. Bidraget skulle baseras på ell visst elevunderlag och utformas så att del kunde inlemmas i den fria resurs som föreslogs i propositionen (1981/82; 14) om förändringar i gymnasieskolans utformning och som riksdagen godkände (UbU 1981/82:5, rskr 1981/ 82:112). Bidraget skulle ha en omfattning som motsvarade hittillsvarande statliga kostnader för ändamålet. Föredraganden avsåg atl återkomma med förslag lill regeringen avseende slatsbidragskonstruktionen för gymnasieskolan, som skulle kunna föreläggas riksdagen i budgetpropositionen 1982. Där (prop. 1981/82:100 bil. 12) föreslogs sedermera en övergångsanordning med ett schablonbidrag per elev. Förslaget avsåg endasi budgetåret 1982/83, eftersom den nya tjänstekonstmktionen avsägs träda i kraft den 1 juli 1983.

Riksdagen godkände (UbU 1981/82:6, rskr 1981/82:115) vad som förordats i prop. 1981/82:15 om atl för syo-funktionen i grundskolan och gymnasieskolan samt för uppföljande syo skuUe konstrueras statligt reglerade tjänster. Riksdagen beslöt att den nya organisationen i fråga om tjänster skulle bölja tillämpas den I juli 1983. Riksdagen godkände de principer för statsbidrag till syo som förordals i propositionen. Riksdagen godkände också (UbU 1981/82:23, rskr 1981/82:252) vad som förordades i budgetpropositionen 1982 om principer för statsbidrag till syo all lillämpas fr.o.m. budgetåret 1982/83.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fick i januari 1982 regeringens uppdrag att lägga fram förslag till en ny utbildning för syo-funktionärer i skolväsendel. Enligt en till uppdraget fogad promemoria skulle utbildningen omfatta högst 120 poäng, innefatta syo, ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk utbildning saml ha syo som huvudinnehåll.

UHÄ har redovisat uppdraget i en skrivelse i september 1982.

UHÄ har vid sina bedömningar ansett del lämpligast all den nya utbildningen generellt ger behörighet till tjänst i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Ämbetet har funnit all del enda ämne som inom ramen 120 poäng kan kombineras med syo är samhällskunskap, eftersom del ämnet, till skillnad från alla andra som kan komma i fråga, innehållsmässigt i slort selt överensstämmer med och stöder syo-delen av utbildningen. UHÄ pekar samtidigt på att även med syo i kombination med samhällskunskap inom ramen för 120 poäng kommer den ämnesleoretiska utbildningen all ha vissa brister. Det gäller momenten ekonomi och kulturgeografi.

UHÄ anser emellertid inte att endast en kombination av syo och samhällskunskap bör komma i fråga. En sådan ordning skulle nämligen fä lill följd att antalet studerande på ämneslärarlinjerna i någon kombination med samhällskunskap måste minskas. Vidare skulle antalet lärare som undervisar i hela so-blocket (samhällsorienterande ämnen) på grundskolan kraftigt

Prop. 1982/83:69                                                      4

minska. En risk för överskott på lärare i samhällskunskap skulle också uppstå. Del råder i dag endasi en mindre brist på sådana lärare.

UHÄ förordar därför atl syo även skall kunna kombineras med ämnena matematik, engelska, historia, religionskunskap och kemi. I så fall mäste emellertid, enligl UHÄ, utbildningen omfalla 150 poäng för alt ämnesmässigt motsvara vad som gäller ämneslärarlinjerna och samtidigt ha syo som det huvudsakliga innehållet. Förutsättningen att utbildningen skulle anordnas inom givna resursramar kan således, enligt UHÄ:s uppfattning, inle uppfyllas. Vidare föreslår UHÄ ett alternativ med vidareutbildning om 60 poäng för redan yrkesverksamma lärare, bl.a. lärare med utbildning för och erfarenhel från de yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan.

Skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen, rektorsämbetena vid universitetet i Stockholm, högskolan för lärarulbildning i Stockholm, universitetet i Uppsala, universitetet i Linköping, högskolan i Jönköping, högskolan i Karlstad och universitetet i Umeå, förvaltningsnämnden för förvallningsnämndsområde IV vid universitetet i Lund, linjenämnden vid studie- och yrkesorienteringslinjen vid universitetet i Lund, Arbetsmarknadens yrkesråd. Centralorganisationen SACO/SR, JUSEK och Lärarnas riksförbund gemensamt. Svenska facklärarförbundet. Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning, Sveriges lärarförbund. Studievägledarför-eningen vid universitetet i Göteborg, studie- och yrkesorienieringslinjens elevkår vid universitetet i Umeå, Umeå studentkår, studerande vid sludie-och yrkesorienteringslinjen i Stockholm och syo-konsulenter vid gymnasieskolan i Östersund har inkommit med skrivelser i ärendet.

2    Föredragandens överväganden

2.1 Upphävande av beslut om en ny tjänstekonstruktion för syo

Ett huvudsyfte med den nya tjänslekonstruktionen för syo var atl motverka den ofrivilliga deltidstjänstgöring som många syo-konsulenter tvingas till. Detta är också enligt min mening angeläget. En av vägarna dithän är att kombinera syo-funktionen med undervisning. UHÄ:s redovisning belyser flera problem som möter när det gäller att bygga upp en utbildning för den i delta syfte tänkta tjänstekategorin. Endast kombinationen syo-sam-hällskunskap kan, enligt UHÄ, rymmas inom den för kombinationsutbildningen angivna ramen 120 poäng. Samtidigt anser UHÄ att även andra kombinationer - som då kräver sammanlagt 150 poäng - bör komma i fråga. Enligt min mening ligger del myckel i att - om syo skall kombineras med vanlig ämneslärarundervisning - flera ämnen än samhällskunskap skall kunna ingå i tjänsterna. Jag anser del emeUertid inle försvarbart all i nuvarande ekonomiska läge ge utbildningen den längd som UHÄ föreslår när del gäller kombination av syo och andra ämnen än samhällskunskap.

Prop. 1982/83:69                                                                     5

Förutsättningarna alt förverkliga den beslutade ordningen har således på denna väsentliga punkt ändrats. Därutöver vill jag peka pä följande.

I såväl grundskolan som gymnasieskolan minskar nu underlaget för lärartjänster ganska markant som en följd av dels vidtagna besparingar, dels minskande elevunderlag. Enligl de prognoser som ligger lill grund för läramlbildningens dimensionering, kommer tillgången på behöriga lärare inom särskilt den samhällsvetenskapliga sektorn atl vara god framöver. Det är inom den sektorn som nuvarande syo-konsulenter med hänsyn lill sin utbildning i slor utsträckning torde få sin lärartjänstgöring förlagd, förutsatt alt vidareutbildningsinsatserna i fråga om ämnesleori skall hållas på en rimlig nivå. Det är också nuvarande syo-konsulenter som under lång tid kommer all utgöra den största gruppen nya syo-funktionärer. Risken är därför slor att underlag för de nya syo-funklionärernas undervisning kommer att saknas i avsevärd omfattning.

Mot denna bakgrund förordarjag att den beslutade ordningen med nya tjänster för syo eller syo i kombination med undervisning upphävs.

Mitt förslag medför att nuvarande syo-konsulent- och yrkesvalslärar-tjänsler bör behållas tills vidare. I övrigt får den förändring jag föreslår inle några konsekvenser i förhållande till riksdagsbesluten med anledning av propositionen. Inte heller det reformerade statsbidragssystemet berörs av mina förslag.

2.2 Utgångspunkter för fortsatta överväganden om tjänstekonstruktionen för syo

Som jag redan nämnt instämmer jag i syftet bakom förslagen i prop. 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering. Det är etl problem atl syo-konsulenterna i stor utsträckning tvingas lill deltidstjänstgöring. Del är önskvärt att de knyts fastare, eller åtminstone i större omfattning, till skolans undervisande verksamhet och mera kommer in i yrkesförberedande och syo-anknutna moment av utbildningen. Frågan hur della skall kunna göras måste övervägas ytterligare. Jag avser atl la initiativ lill en yllerligare beredning inom utbildningsdepartementet med sikte på alt etl nytt förslag skall föreläggas riksdagen senast i 1985 ärs budgetproposition. Jag vill här någol uppehålla mig vid förutsättningarna för den fortsalla beredningen.

Med den i prop. 1981/82: 15 tänkta konstruktionen kan, som UHÄ påvisat, i flertalet fall inte mer än ett undervisningsämne utöver syon ingå i utbildningen och därmed i tjänsten. Lärartjänstgöringen kommer i det lägel atl bli ganska splittrad. En strävan på grundskolans högstadium är atl så få lärare som möjligt skall undervisa i samma klass eller arbetsenhet. En ordning med syo-funktionärer undervisande som "eltämneslärare" skulle motverka detta. Vidare kan en sådan ordning försvåra dén eftersträvade integrationen av undervisningen i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen i grundskolan.

Prop. 1982/83:69                                                                    6

Arbelslivsförberedelsen i skolan förbättras enligt min mening inte i första hand genom all syo-funktionärerna blir "vanUga" ämneslärare. Däremot kan och bör de givetvis gå in i undervisningen i de fall då de reguljära lärarna anser sig ha behov av deras experlmedverkan. Den möjligheten finns i dag och torde normalt utnyttjas inom ramen för syo-konsu-lentens tjänst. Ibland kan del också förekomma att syo-konsulenten mera direkt tar över undervisning och därvid förordnas som timlärare.

Alla skolans lärare bör ha ett ansvar för arbetslivsförberedelsen. Men syo-funktionärerna har naturligtvis särskilt goda förutsättningar atl tillföra undervisningen såväl sakkunskap som verklighetsförankring härvidlag. Det är därför viktigt alt de engageras i undervisningen på de områden där deras särskUda kunskaper kan nyniggöras. Denna medverkan bör utvecklas yneriigare. Det ankommer i första hand på de lokala skolledningarna och lärarna att genomföra delta.

Arbetslivsförberedelsen i vid mening är en av skolans viktigaste uppgifter. Inle minst i dagens arbetsmarknadsläge måste eleverna i skolan få goda kunskaper om vilka möjligheter som står till buds i fråga om utbildning och arbete. Lika viktig är kunskapen om hur arbetslivet fungerar och vilka villkor som gäller där. Del kan inte nog betonas hur väsentligt det är att ungdomar som går från skolan lill arbetslivet vet vad de ger sig in på. Härtill kommer alt en väl genomförd arbetslivsanknytning av undervisningen i sig har en sludiemotiverande effekt. Eleverna bör i skolan inte bara fä kunskaper, utan också få klart för sig vad kunskaperna skall vara bra för.

Skolan och kommunerna har på senare år fått ta på sig etl ökat ansvar för alt komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Detta ansvar kan förväntas öka ytterligare. Många kommuner engagerar sig med egna insatser och medel i kampen mol ungdomsarbetslösheten. Hanteringen av dessa frågor från mera personella och administrativa utgångspunkter kan givetvis variera från kommun till kommun beroende pä kommunstoriek, befintliga resurser och problemens skiftande art. Det kan dock, allmänt sett, vara en fördel om kommunerna mera flexibelt fär förfoga över de tillgängliga resurserna. Frågan om utnyttjandet av syo-konsulenterna bör ses även i det perspektivet.

Sammanfattningsvis bör alltså förändringar i Ijänstekonstruklionen för syo

-    la hänsyn lill de mål och del arbetssätt som gäller för skolan i stort,

-    motverka ofrivillig deltidstjänstgöring,

-tillgodose behoven av arbetslivsförberedelse i och syo-anknytning av undervisningen,

-  underlätta ett flexibelt och rationellt utnyttjande av de samhälleliga
resurserna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

I någon utsträckning kan dessa mål för en ändrad tjänstekonstmktion för syo te sig motstridiga. Den kommande beredningen av hithörande frågor

Prop. 1982/83:69                                                      7

får visa i hur hög grad så är fallet, liksom om det ändå kan finnas förulsällningar att komma till rätta med problemen.

2.3 Breddat innehåll i syo-konsulenttjänsterna

I avvaktan på resultatet av den fortsalla beredningen av frågan om en ändrad tjänstekonstruktion är det angeläget alt inom nuvarande system göra vad som är möjligt för all motverka den ofrivilliga deltidstjänstgöringen bland syo-konsulenterna. En väg är att syo-konsulenterna engageras ytterligare i den kommunala ungdomsuppföljningen eller annan renl kommunal verksamhel.

3   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

upphäva beslutet om en ny typ av statligt reglerade tjänster för syo-funktionen i gmndskolan och gymnasieskolan saml för uppföljande syo,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om utgångspunkter för fortsalla överväganden om tjänslekonstruktionen för syo.

4   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposilion förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982