Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Regeringens proposition
1980/81:52
om Sveriges bidrag till
Internationella utvecklingsfonden;
beslutad
den 30 oktober 1980.
Regeringen
föreslär riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
OLA
ULLSTEN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Den sjätte påfyllnaden av
Internationella utvecklingsfondens (IDA) resurser, avseende budgetåren
1980/81-1982/83, kunde, på gmnd av dröjsmål i den amerikanska kongressen, inte
som planerat träda i kraft den 1 juli 1980. För att IDA:s verksamhet ändå
skulle kunna upprätthållas träffades överenskommelse mellan givarländerna om
ett övergångsartangemang i avvaktan på den sjätte påfyllnadens slutgiltiga
ikraftträdande. I propositionen föreslås riksdagen godkänna att Sverige bidrar
till övergängsarrange-manget med belopp motsvarande högst det första årsbidraget
om 460 milj. kr. avseende budgetåret 1980/81.
1
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 52
Prop.
1980/81:52
Prop.
1980/81:52 2
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och
statsråden Ullslen, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam
Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson.
Föredragande: statsrådet Ullslen
Proposition om Sveriges bidrag till Internationella
utvecklingsfonden (IDA)
1
Allmänt
Internationella utvecklingsfonden (IDA), som är ett dollerorgan
lill Världsbanken (IBRD), utgör den största enskilda biståndskällan för de
fattigaste u-länderna. Under budgetåret 1979/80 beviljade IDA ulveck-lingskrediler
lill ell sammanlagl belopp av 3,8 miljarder dollar, vilket motsvarar ungefär 16
miljarder kr. IDA-krediterna lämnas på mycket förmånliga villkor, näst intill
pä gävobasis. och är obundna.
IDA:s utläningsverksamhet har en klar falligdomsprofil vad
gäller såväl länder- som seklorinriktning. Under de tre senasle budgetåren har
90% av IDA:s utlåning gått till 40 u-länder med en årlig medelinkomst av 200
dollar per innevånare. Över hälften av befolkningen i dessa u-länder lever i
absolut fattigdom. Med hänsyn till att mer än 80% av befolkningen i dessa
länder lever på landsbygden har IDA:s utlåning koncentrerats till jordbruks-
och landsbygdsutveckling. Utlåningen till dessa sektorer svarar för närmare
hälften av den totala utlåningen.
Finansieringen av IDA sker i form av gåvobidrag från i
första hand de industrialiserade medlemsländerna, men under senare år även från
vissa OPEC-stater och andra relativt rikare u-länder. Bidragens storiek
fastställs i samband med s. k. påfyllnadsförhandlingar. En slutlig
överenskommelse om den sjätte och senaste påfyllnaden, avseende budgetåren
1980/81-1982/83, nåddes mellan givarländerna i december 1979 och godkändes av IDA:s
guvernörsstyrelse i mars 1980.
Överenskommelsen om den sjätte påfyllnaden förutsätter alt
33 givarländer, varav 23 i-länder, skall lämna gåvobidrag till ett sammanlagt
belopp av 12 miljarder dollar. Sveriges andel av påfyllnaden uppgår till 3%. Della
motsvarar ett totalt svenskt bidrag under den sjätte påfyllnaden på 1 497
milj. kr. fördelat på tre årsbidrag under budgetåren
1980/81-1982/83, vilka skall betalas i stigande skala.
En utförligare redogörelse för överenskommelsen om den
sjätte påfyllnaden har lämnats i prop. 1979/80: 100, bilaga 6. Regeringen
erhöll i maj i år riksdagens bemyndigande att godta Sveriges andel av den
sjätte påfyllnaden. Riksdagen beviljade vidare medel uppgående lill 460 milj.
kr. för det första årsbidraget.
Villkoret för att den sjätte påfyllnaden skall kunna träda
i krafl är all minsl 12 av de bidragsgivande i-länderna, vilkas sammanlagda
bidrag molsvarar ca 80% av påfyllnaden. har ratificerat överenskommelsen. Dä USA:s
bidragsandel uppgår till 27% är den amerikanska kongressens godkännande en
förutsättning för alt villkorel för den sjätte påfyllnaden skall uppfyllas. På
grund av förseningar i kongressen kunde överenskommelsen därför inle träda i
kraft som planerat den 1 juli 1980.
Denna fördröjning i kongressen av beslutet om USA:s bidrag
till den sjätte påfyllnaden medförde att IDA - den viktigaste enskilda
biståndskällan för de fattigaste u-länderna - därmed stod ulan resurser efter
denna lidpunkt. Behov uppstod därför av förhandsulfästelser frän övriga givarländer
innan påfyllnaden slutgiltigt kunnat träda i krafl. Ell extra givar-landsmöte
sammankallades ijuli 1980 för att utröna förutsättningarna för ett eventuellt sädant
övergångsarrangemang.
Givarländerna enades vid detta möte om ett övergängsarrangemang
för den sjätte påfyllnaden. En resolution som anger förutsättningarna för detta
arrangemang antogs av IDA:s exekulivstyrelse i augusti. Som villkor för
ikraftträdandet fastställdes i resolutionen att en majoritet av samtliga givarländer
- 17 av 33 — eller en majoritet av de bidragsgivande i-länderna — 12 av 23 -
skulle lämna villkorslösa förhandsulfästelser motsvarande sammanlagt minst 1,2
miljarder dollar.
Den 1
oktober 1980 uppfylldes detta villkor. Därmed kunde IDA:s utläningsverksamhet
återupptas i planerad omfattning. Av de nordiska ' länderna har hittills
Danmark, Island och Norge gjort villkorslösa förhandsulfästelser motsvarande
dessa länders hela första årsbidrag.
Den svenska regeringen har under villkor av riksdagens
godkännande förklarat sig villig att lämna en förhandsutfästelse motsvarande
åtminstone halva det första årsbidraget. Del kan dock inte uteslutas att IDA:s
behov av resurser under de närmaste månaderna kan motivera förhandsutbdal-ning
av hela det första årsbidraget. Jag förordar därför all regeringen nu föreslär
riksdagen alt godkänna att Sverige bidrar lill övergängsarrange-mangel för den
sjätte påfyllnaden av IDA med belopp motsvarande högst 460000000 kr.
4
2
Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslår
riksdagen
att
godkänna att Sverige bidrar lill övergångsarrangemanget för den sjätte påfyllnaden
av Internationella utvecklingsfondens (IDA) resurser med belopp motsvarande högsl
det första årsbidraget om 460000000 kr.
3
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom
proposition föreslå riksdagen all antaga del förslag som föredraganden har
lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980