om stöd till beställare av fartyg, m.m.
Proposition 1978/79:211
Prop. 1978/79:211
Regeringens proposition
1978/79:211
om stöd till beställare av fartyg, m. m.
beslutad den 5 april 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att aniaga de förslag som har upptagils i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.
Pä regeringens vägnar OLA ULLSTEN
ERIK HUSS
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås alt fullmäktige i riksgäldskontorel bemyndigas att - inkl. tidigare bemyndigande om 5 725 milj. kr. - ikläda staten garantier till fartygsbeställare till etl sammanlagt belopp av 6665 milj. kr. för upplåning i anslulning til beställning av fartyg hos svenska varv.
För samma ändamål föreslås all ytterligare 160 milj. kr. anvisas lill lån lill beställare av fartyg hos svenska varv.
Vidare föreslås vissa ändringar rörande dispositionen av vissa lidigare anvisade anslag till varven och varvsregionerna.
1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 211
Prop. 1978/79:211
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-04-05
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och slalsråden Sven Romanus, Mundebo, 'Wikström, Friggebo, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: staisrådel Huss
Proposition om stöd till beställare av fartyg, m. m.
1 Inledning
För att underlätta beställningar av fartyg vid svenska varv har riksdagen till utgången av år 1978 (prop. 1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343, prop. 1977/78:174, NU 1977/78:76 rskr 1977/78:377) fastställt en ram om 3 700 milj. kr. för kreditgarantier och anvisal 1 475 milj. kr. till lån för stöd till beställare av fartyg vid svenska varv.
I senare beslut har riksdagen (prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79:115) höjt ramen för garantier med 2025 milj. kr. och anvisat ytterligare 675 milj. kr. för lån. Under innevarande år har stödet utvidgats till atl omfatta även större ombyggnader av fartyg.
Stödet till fartygsbeställare ges i form av statliga kreditgarantier intill 70% av kontraktspriset och lån som kan uppgå till ett belopp motsvarande högst 25 % av konlraktspriset för beställt fartyg eller större ombyggnad av fartyg. I fall då lån inte lämnas eller lämnas till lägre belopp än vad som maximalt kan erhållas kan om särskilda skäl föreligger kreditgarantier lämnas till högre belopp än 70% av kontraktspriset. Lån och kreditgaranti får dock sammanlagt uppgå till högst 95 % av kontraktspriset. Minst 5 % av konlraktspriset måste alltså betalas kontant av beställaren. Stödet är tidsbegränsat och avser beställningar som görs senasi den 31 december 1979 och med leverans av det beställda fartyget före utgången av år 1980. För fartyg med särskilt lång byggnadstid kan regeringen dock medge aU leverans sker vid senare tidpunkt. Till lån är knuten en viss återvinningsrätt för staten. Villkoren för stödet finns angivna i förordningen (1977:500) om statligt stöd till beställare av fartyg (omtryckt 1978:995).
För att de svenska varven skall kunna sälja fartyg till utvecklingsländer
Prop. 1978/79:211 3
med förmänliga villkor har riksdagen anvisat 125 milj. kr. all användas som stöd härf"ör (prop. 1978/79: 49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115). Stöd kan lämnas för fartyg som beställs före ulgången av år 1979 och som levereras före ulgången av år 1980.
Beräkningarna av beställarstödets omfattning i prop. 1978/79:49 är i huvudsak baserade på varvens bedömningar av fördelningen av order mellan fartyg och annan produktion. Farlygsorder har med undantag för fartyg för transport av flytande gas, s. k. LNG-farlyg, antagils behöva beställarslöd. En ytterligare förutsättning vid beräkningen var att kapaciteten vid de mindre och medelstora varven skulle minskas med 30%.
I enlighet med riksdagens beslut i december 1978 (NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115) har en särskild kommission (I 1979:04) tillsatts för atl bl.a. ularbela förslag rörande de mindre och medelslora varvens stmktumt-veckling.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Aktuell situation avseende stöd till fartygsbeställare
Nämnden för fartygskreditgaranlier har i skrivelse till industridepartementet den 30 mars 1979 redovisal siluationen beträffande garantier och lån till beställare av fartyg. Av skrivelsen framgår huvudsakligen följande.
Vad avser utnyttjandet av de lån och garantier om sammanlagl 5 175 milj. kr. som har stått till förfogande för beställarslöd till utgången av år 1978 anför nämnden att garantier och län om sammanlagt 4938 milj. kr. avseende 45 fartyg lämnats eller uifästs till beställare av fartyg under tiden den 1 juli 1977-den 31 december 1978. Stödet har avsett olika typer av fartyg, l.ex. ro/ro-farlyg, kylfartyg, färjor och tankfartyg. Av stödet har 1419 milj. kr. eller knappt 30% avsett fartyg som byggts vid mindre och medelstora varv.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har reserverat 225 milj. kr. huvudsakligen för alt täcka kommande räntebetalningar på de lån som har garanterats. Av de 5 175 milj. kr. som kan utgå i lån och garantier återstod därmed vid utgången av år 1978 12 milj. kr. Sedan stödet till beställare genom beslut av riksdagen (prop. 1978/79:49, Nu 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115) utökats med 2700 milj. kr. fanns sedan januari i år 2 712 milj. kr. tillgängliga för lån och garantier till beställare av fartyg vid svenska varv. Härav beräknas 400 milj. kr. komma atl användas för stöd till beställare vid de mindre och medelstora varven.
Under år 1979 har nämnden hittills behandlat ansökningar avseende 23 fartyg med ett sammanlagt stödbelopp av 2 165 milj. kr. Huvuddelen, eller ca 1798 milj. kr., avser fyra stora seriebeställningar av färjor, kemikalietankers och supplyfartyg vid Götaverken Öresundsvarvet AB, Götaverken Arendal AB och Kockums Varv (Shipyard) AB. Dessa beställningar avser i
Prop. 1978/79:211 4
vissa fall fartyg med särskilt lång byggnadstid varför fartygen levereras först under år 1981. Av tillstyrkta ansökningar avser ca 367 milj. kr. stöd för beställningar vid privata mindre och medelslora varv.
I början av mars 1979 hade nämnden inneliggande, hiltills inle behandlade ansökningar avseende 29 fartyg med elt sammanlagt stödbelopp av I 187 milj. kr., varav 661 milj. kr. avser beställningar vid mindre och medelstora varv. Ansökningarnas sammanlagda belopp överstiger därmed de tillgängliga möjligheterna all lämna garantier och lån med 640 milj. kr. Med hänsyn till varvens beläggning kan enligt nämndens bedömning ytterligare ansökningarom beställarslöd vänlas. Nämnden uppskattar del sammanlagda behovel av ytteriigare beställarslöd lill 900-1000 milj. kr. utöver anvisade medel för att kunna ge slöd till inneliggande och aviserade ansökningar.
Vidare redovisar nämnden i sin skrivelse det beslut som regeringen den 26 januari 1978 meddelat rörande de föreskrifter som forlsätiningsvis skall gälla vid behandlingen av ärenden enligt förordningen (1977: 500) om statligt stöd till beställare av fartyg. Enligl föreskrifterna skall - i den mån nämnden, efter sedvanlig kredilprövning, anser sig kunna tillstyrka ansökningar vilkas sammanlagda belopp är högre än återstående ramar för garantier och lån - företräde ges för sådana ansökningar där
a) fartygsleveranserna ligger nära i tiden och
b) varvet lidigare inle erhållit eller i förhållande lill
verksamhetens
omfattning erhållit färre order med beställarslöd än andra varv.
Nämnden bedömer atl en prioritering enligt dessa föreskrifter är svår all genomföra i den nu uppkomna situationen, då sysselsällningen vid vissa varv är helt beroende av en enda beställning som omfattar flera fartyg och där ordern bedöms som odelbar. Även det förhållandet atl varvens belägg-ningssitualion i flera fall är bekymmersam aktualiserar frågan om ytterligare beställarslöd, inte minst mot bakgmnd av den sysselsätiningsgaranli som gäller för de anställda vid slorvarven.
2.2 Varvens beläggningssituation
Produktionskapaciteten för de fyra slorvarven - Gölaverken Arendal AB, Uddevallavarvel AB, Götaverken Öresundsvarvet AB och Kockums Varv (Shipyard) AB - är för år 1979 till 63 % täckt genom orderproduktion med beställarslöd, till 11 % genom orderproduktion utan beställarslöd, lill 13% med lagerproduklion och till 6% med övrig produktion. Den inte belagda produktionskapaciteten uppgår således lill 7% detla år. För åren 1980 och 1981 är ca 60% resp. 10% av produktionskapaciteten belagd. Beräkningarna har gjorts under förutsättning av alt inneliggande ansökningar om beställarslöd kommer alt beviljas.
För de olika varvsenheterna skiljer sig belägningssitualionen åt. Orderslocken vid Götaverken Arendal AB ger full sysselsättning t. o.m iredje
Prop. 1978/79:211 5
kvartalet 1979. Kapacitetsutnytljandet faller därefter kraftigt och är i det närmaste nere vid noll under andra kvartalet 1980. Under förutsättning av atl beställarslöd lämnas för två färjor till Rederiaktiebolagei Göleborg-Fredrikshavn-linjen och att etl kontrakt om leverans av en petrokemisk anläggning kan genomföras enligl tidplan erhålls i princip full sysselsättning även under år 1980 med undanlag för en beläggningssvacka i början av årel. Denna svacka försöker varvet nu läcka genom ytterligare order eller genom omfördelning av produktion. Under dessa förutsättningar skulle varvets produktionskapacitet under år 1980 vara täckt lill ca 83 %. Senasle beslutstidpunkt, dvs. den tidpunkt då varvet måste erhålla nya order för atl inte fä beläggningssvacka, avseende ytterligare order är oktober 1979 med leveranstidpunkt första kvartalet 1981.
För Uddevallavarvel AB ger befintlig orderstock fullt kapacitelsut-nyttjande t. o. m. tredje kvartalet 1980. Därefter faller kapacitetsulnyltjandei. Beslutstidpunkt för nya order är senast i november 1979 för leverans andra halvåret 1981.
För Götaverken Öresundsvarvet AB minskar kapacitetsutnyttjandet kraftigt under år 1979 för all vara nere vid noll under Iredje kvartalet 1979. Under förutsällning av att beställarslöd lämnas för order på färjor till Rederiaktiebolaget Gotland och på fyra supplyfartyg lill Rederiaktiebolagei Concordia (för två av fartygen gäller t. v. option på beställning) har varvet full sysselsättning t.o.m. andra kvartalet 1980. Beslutstidpunkt avseende nya order är senast oktober 1979 för leverans andra halvåret 1981.
Beläggningssiluationen för Kockums Varv (Shipyard) AB är med befinllig orderslock redan nu otillfredsställande. Kapacitelsulnytljandet minskar successivt under år 1979 och är i del närmaste noll vid årsskiftet 1979-1980. Även under förulsätlning att beställarslöd lämnas för en order på fyra kemikaliefarlyg till Rederi AB Nordstjernan får varvet en stor outnyttjad kapacitet mellan leveranserna av det andra och tredje kemikaliefartyget. För att utnyttja kapaciteten mellan dessa leveranser behövs order på ytteriigare två fartyg senasi under andra kvartalet 1979 för leverans fjärde kvartalet 1980.
För de mindre och medelstora varven varierar beläggningssiluationen. Kapaciteten vid Karlskronavarvet AB är i stort sett fullt utnyttjad under år 1979. Av 1980 års kapacitet är f n. ca 60% intäckt. Nästa beslutstidpunkt för nya order är andra kvartalet 1979.
AB Oskarshamns Varv har sin produktionskapacitet fullt belagd under år 1979 medan endast 50-60 % är intäckt för år 1980. Senaste beslutstidpunkt för tillkommande produklion för alt undvika en beläggningssvacka är juni 1979.
För övriga mindre och medelslora varv uppgår kapacitetsutnyttjandet under år 1979 till 50-70% och för samtliga gäller att de måste erhålla nya order första halvåret della år för atl bibehålla kapacitetsutnytljandet.
Prop. 1978/79:211 6
Sammantaget uppgår del ytterligare behovel av slöd för beställningar vid de fyra storvarven enligt Svenska Varvs beräkning till ca I 000 milj. kr. för sådana fartyg som levereras före den I april 1981. En förutsällning för denna beräkning är alt outnyttjad kapacitet beläggs enbart genom fartygsorder med beställarslöd. Molsvarande behov för de mindre och medelstora varven uppgår till omkring 200 milj. kr.
2.3 Ökat stöd till beställare av fartyg
De redovisade uppgifterna om förhållandel mellan ansökningar om beställarslöd och tillgängliga medel för ändamålet samt om varvens belägg-ningssituaiion visar alt återstående beställarslöd kommer all vara otillräckligt för att säkra sysselsättningen vid de kapacitetsnivåer som riksdagen har beslutat om för varven. Orsakerna lill detta är flera.
En orsak är alt det nu lillgängliga beställarslödei till de mindre och medelslora varven har beräknats under förutsättning atl gruppen skulle minska sin kapaciiei med 30%. Riksdagen har emellerlid i denna fråga gelt regeringen lill känna vad näringsuiskotlel har uttalat (NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115) nämligen atl åtgärder inte bör vidlas som kan vara av avgörande betydelse för de olika varvens framtid innan utredningsarbelel om dessa varv har slutförts.
Med stöd av regeringens bemyndigande har jag, som tidigare nämnts, tillsatt en kommission för de mindre och medelstora varven. Kommissionen har lill uppgift atl bl.a. utarbeta elt konkret strukturförslag för dessa varv. Resultatet av kommissionens arbete är avsett att redovisas hösten 1979.
För slorvarvens del kan noteras all övergången till produklion som inle är beroende av beställarslöd synes gä långsammare än vad varven tidigare bedömde som troligt. I sin beläggningsplanering för varven under åren 1980-1981 har Svenska Varv enbart räknat med - förutom fartyg - en stor petrokemisk anläggning. I delta sammanhang vill jag undersiryka viklen av att varven så långl möjligt försöker inrikta sin produktion mol lönsamma alternativa produkter.
Vidare avser ansökningarna om beställarslöd beloppmässigl i betydande omfattning fartyg med leverans försl år 1981, medan det nu tillgängliga stödet är avsett att underlätta finansieringen av produktionen under åren 1979-1980. Samtliga fartyg med leverans under år 1981 ingår i beställningar som omfattar flera fartyg.
Med hänsyn till de av riksdagen fastställda målen för verksamhetens omfattning vid enskilda varvsenheter och beläggningssituationen torde del vara nödvändigt att öka ramarna för att ge stöd till beställare av fartyg hos svenska varv.
Vad avser storvarven vill jag efter kontakt med Svenska Varv anmäla att del nu står klart att underlag för att bedöma den framtida varvskapaciteten
Prop. 1978/79:211 7
för är 1981 och framåt inte kan föreligga förrän under hösten 1979. Del torde på grund härav inte bli möjligt för stalsmakterna atl ta slällning lill den samlade varvsindustrins framtida kapacitet förrän under våren 1980. Av detta skäl förordar jag att tidsgränserna för orderteckning och leverans bör förskjutas elt kvartal framåt i tiden till den I april 1980 resp. den 1 april 1981. Även tidsgränsen för orderteckning och leverans av fartyg till köpare i utvecklingsländer bör förskjutas framåt i liden. Jag förordar i detta avseende att stöd bör kunna avse fartyg som beställs före den I juli 1980 och som levereras före ulgången av är 1981. Riksdagens godkännande bör inhämtas avseende de förordade ändringarna av tidsgränserna för såväl stödet lill fartygsbeställare som lill farlygsköpare i utvecklingsländerna.
För storvarven behövs enligt Svenska Varvs bedömning - med hänsyn lill de kapacilelsmål riksdagen har fastställt för varven vid ulgången av år 1980 - order om ca 1 000 milj. kr. utöver dem för vilka ansökningar om beställarslöd redan föreligger för atl oönskade produktionssvackor skall kunna undvikas.
Jag är inle beredd att föreslå all slorvarvens önskemål om ökat beställarslöd motsvarande hela den erforderliga ordersumman tillgodoses fullt ut. Jag anser atl ökningen av slödel för beställningar hos slorvarven bör begränsas till 600 milj. kr.
Då del gäller de mindre och medelstora varven fanns i början av mars
1979 ansökningar - såväl tillstyrkta som inte behandlade
— om beställar
slöd till ell sammanlagt belopp av ca 1 030 milj. kr.
Vissa av ansökningarna avser dock order där fartygen är avsedda att levereras efter första kvartalet 1981 och därför nu inte bör beaktas. Å andra sidan kan ytterligare order komma att tecknas som behöver beställarslöd. Sammanlaget bedömer jag att ca 1 050 milj. kr. behövs i beställarslöd för de mindre och medelstora varven för fartyg som levereras t. o. m. första kvartalet 1981. Då befintliga stödresurser är beräknade till drygt 400 milj. kr. för denna kategori av varv behövs alllså ca 650 milj. kr. ytteriigare i stöd för de mindre och medelslora varven. Sammantaget behövs alllså en ökning med 1250 milj. kr. i beställarslöd för både storvarven och de mindre och medelslora varven. Ökningen bör fördelas med 940 milj. kr. i kreditgarantier och 310 milj. kr. som lån.
1 fråga om kreditgarantier till beställare av fartyg förordar jag att regeringen föreslår riksdagen att för beställningar som görs senast den 31 mars
1980 fastställa en ram av 6 665 milj. kr., inberäknal
tidigare bemyndigande
av 5 725 milj. kr.
1 enlighet med riksdagens beslut (prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79:115) har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett särskilt anslag av 265 milj. kr. benämnt Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna atl användas för att förstärka regionala insatser inom varvsregionerna och för att stödja alternativ produktion vid varven. Med hänsyn lill vad som hittills har skett i fråga om alternativ produktion
Prop. 1978/79:211 8
och vad som nu kan överblickas om försäljningsmöjligheterna under den närmaste tiden torde endast en myckel begränsad del av dessa medel komma alt tas i anspråk för silt ändamål inom rimlig lid. Med hänsyn härtill bör dessa medel nu till en del få användas lill all lämna avskrivningslån till beställare. Jag förordar därför atl högst 150 milj. kr. av anslaget får användas för detla ändamål. Återstående behov av lån, 160 milj. kr., bör anvisas som ett anslag lill avskrivningslån lill beställare av fartyg pä statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Medel från detta anslag bör kunna disponeras även för bidrag lill farlygsexport till utvecklingsländer i den mån det reservationsanslag av 125 milj. kr. för detla ändamål som finns upplaget pä statsbudgeten för innevarande budgetår skulle visa sig otillräckligt. För sädana bidrag bör gälla samma villkor som för bidrag som utgår från anslaget Bidrag lill fartygsexport till utvecklingsländer.
3 Hemställan
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all
1. godkänna de ändrade riktlinjer för lämnande av slöd
lill beställa
re av fartyg somjag har förordal,
2. godkänna vad jag har förordat rörande disposition av anslagel Bidrag lill farlygsexport till utvecklingsländer,
3. godkänna vad jag har förordal rörande disposition av anslaget Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna,
4. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorel att ikläda staten garantier till beställare av fartyg lill elt sammanlagt belopp av högst 6665000 000 kr. - inkl. tidigare bemyndigande om 5 725 000 000 kr. — avseende upplåning i anslutning lill beställning av fartyg hos Svenska Varv i enlighel med vad jag har förordat,
5. lill Avskrivningslån lill beställare av fartyg för budgetaret 1979/ 80 under fjortonde huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 160000000 kr.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att aniaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979