om stimulansåtgärder inom bostadssektorn

Proposition 1980/81:202

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1980/81:202

Regeringens proposition

1980/81:202

om stimulansåtgärder inom bostadssektorn;

beslutad den 7 maj 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BIRGIT FRIGGEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ombyggnader av flerbostadshus skall stimu­leras genom ett bidrag som täcker en del av ombyggnadskostnaden. Bidrag skall beviljas med 20% av den godkända kostnaden, dock med högst 15000 kr. per lägenhet efter ombyggnaden. En förutsättning för bidrag skall vara att ombyggnaden påbörjas under tiden den I augusti-den 30 november 1981 och avslutas senast den 31 maj 1982. Vidare skall statligt bostadslän under en begränsad tid kunna lämnas för ätgärder som syftar till att eliminera vissa byggnadstekniska brister.

I    Riksdagen 1980181. I saml. Nr 202


 


Prop. 1980/81:202                                                    2

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-05-07

Närvarande: Statsminister Fälidin, statsråden Ullsten, Wikström, Frig­gebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Boo, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Friggebo

Proposition om stimulansåtgärder inom bostadssektorn

I årets budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 16) tog jag upp frågan om det framtida bosladsbyggnadsbehovel. Därvid redovisade jag några olika beräkningar av detta behov. Med hänsyn till svårigheterna att bedö­ma det långsiktiga behovet ansåg jag det inte vara möjligt att göra någon mer exakt beräkning. Jag framhöll dock att byggandet i högre grad än tidigare borde utgå från det befintliga bostadsbeståndet och inriktas pä ombyggnad och underhåll av äldre lägenheter och förbättring av dåliga bostadsmiljöer. Mina uttalanden föranledde ingen erinran frän riksdagens sida(CU 1980/81:29, rskr 1980/81:244).

Hur stora de totala bostadsinvesteringarna, inkl. underhåll, kommer att bli under innevarande är är svårt att bedöma f n. Tillgängliga uppgifter tyder dock på att de inte kommer att bli av den omfattning som år önskvärd från bostadspolitiska och sysselsättningspolitiska synpunkter.

Med hänsyn härtill och med beaktande av att kapacitetsutnyttjandet på byggmarknaden kan väntas bli förhållandevis lågt har jag i samräd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet övervägt lämpliga åtgärder i syf­te alt stimulera bostadsinvesleringarna under kommande vinter. Utgångs­punkten för dessa överväganden har varit att åtgärderna bör vara så utformade att de dels stimulerar investeringsverksamheten, dels ger en ökad koncentrafion av byggsysselsältningen till det kommande vinterhalv­året. För byggande av nya bostäder harjag tidigare (prop. 1980/81:194) förordat vissa åtgärder. Jag vill nu ta upp frågan om stimulansåtgärder inom ombyggnads- och underhållssektorn.

De nyss nämnda övervägandena har letl fram till att stimulanserna bör inriktas på dels ombyggnader av flerbostadshus, dels reparationer av vissa byggnadstekniska brister i bostadsbeståndet. En sådan inriktning av ålgär­derna — som är motiverad frän sysselsättningssynpunkt - kan även ge belydande bostadspolitiska effekter. Mot denna bakgrund förordar jag att


 


Prop. 1980/81:202                                                                   3

ett särskilt bidrag införs för sädana ombyggnader av flerbostadshus som utförs med stöd av statligt bostadslån under nästa vinterhalvår. Vidare förordar jag att det fillfälligl öppnas en möjlighel att lämna bostadslån för sådana åtgärder som syftar till att undanröja vissa byggnadstekniska bris­ter i bäde flerbostadshus och småhus. Beträffande den närmare utform­ningen av mina förslag villjag anföra följande.

Bidraget för ombyggnad av flerbostadshus bör täcka en del av den ombyggnadskostnad som har godkänts i låneärendet. Bidragets storlek bör säledes bestämmas på gmndval av den ombyggnadskoslnad som godkänns av den stafliga lånemyndigheten. Jag föreslår att bidrag lämnas med 20% av den godkända ombyggnadskostnaden, dock med högsl 15000 kr. per lägenhet efter ombyggnaden.

Bidrag bör som jag nyss nämnde medges enbart för sådana ombyggnads­projekt som utförs med stöd av bostadslån och som uppfyller länekravet om en väsentlig ökning av bostadsvärdet. En ytterligare förutsättning för bidrag bör vara att beslutet om bostadslån meddelas efter utgången av juni 1981 samt att ombyggnaden påbörjas under tiden den 1 augusti-den 30 november I98I och i huvudsak är avslutad före utgången av maj 1982. Dessutom bör gälla att arbetskraften har anvisats eller godkänts av den offentliga arbetsförmedlingen.

I princip bör bidragsgivningen omfatta samtliga lån i landet. Från arbels­marknadssynpunkl kan det dock vara motiverat att göra vissa begräns­ningar. Med hänsyn till den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden i Stockholms län bör bidrag inte lämnas för ombyggnader i detla län. Jag vill i sammanhanget erinra om vad chefen för arbelsmarknadsdepartementet har anfört om arbetsmarknadsläget i prop. 1980/81: 150.

Det bör få ankomma på regeringen atl meddela de ytterligare bestäm­melser som kan behövas med hänsyn lill syftet med bidraget.

Beträffande reparationer av byggnadstekniska brister gäller f. n. atl sä­dana ätgärder endast i begränsad omfattning kan stödjas med bostadslån. Denna typ av ätgärder uppfyller nämligen normalt inte lånekravet att ombyggnaden mäste medföra en väsentlig ökning av bostadsvärdet. Därtill kommer att kravet på lägsta godtagbara slandard inte uppfylls i vissa fall. Endast om ätgärderna uttryckligen är undantagna från dessa krav kan bostadslån beviljas. Det gäller t. ex. åtgärder för att sänka radondollerhal­len där den är för hög. Bestämmelserna om dessa lånekrav och om möjlig­heterna till undantag från dem återfinns i 8 och 9 §8 bostadsfinansierings­förordningen (1974:946). Jag förordar att dessa lånekrav slopas tillfälligt i fräga om län för sådana åtgärder som syftar till alt undanröja byggnadstek­niska brister i befintliga bostadshus.

Med begreppet byggnadstekniska brister bör enligt min mening avses brister i både byggnadens konstruktion och byggmaterialet. Som exempel pä brister som bör omfattas av långivningen villjag nämna mögel-, röt- och korrosionsskador. Åtgärder som täcks av försäkrings- eller garanliålagan-


 


Prop. 1980/81:202                                                    4

den bör inte vara stödberätligade. Det bör ankomma på bostadsstyrelsen att närmare bestämma vilka åtgärder som skall vara berättigade fill stöd.

Stödet bör som jag har nämnt vara tidsbegränsat. En förutsättning bör därför vara att åtgärden påbörjas under tiden den I september-den 31 december 1981 och att den i huvudsak är avslutad senast den 31 maj 1982. Liksom i fråga om bidraget till ombyggnad bör en ytterligare förutsättning vara att ätgärden utförs av arbetskraft som anvisas eller godkänns av den offentliga arbetsförmedlingen.

I övrigt bör lån lämnas enligt de villkor som gäller för bostadslån till ombyggnad. Räntebidrag bör dock inte lämnas i dessa fall.

Jag vill i sammanhanget understryka att den förordade sfimulansåtgär-den är en konjunkturpolitisk åtgärd. Förslaget innebär således inget ställ­ningstagande när det gäller frågan om staten i framfiden skall biträda vid finansieringen av åtgärder för att eliminera byggnadstekniska brister i bostadsbeståndet. Någon ändring har således inte gjorts av den bedömning som bl. a. kom till uttryck i prop. 1980/81:100 bil 16. (s. 34) om bostadssub­ventionerna i framtiden. I propositionen framhöll jag bl. a. att det inte är rimligt att räkna med nägon väsentlig höjning av subventionerna.

Den väntade utvecklingen på arbetsmarknaden är som jag tidigare har framhållit en av utgångspunkterna för de nu förordade åtgärderna. I fråga om den föreslagna möjligheten att få bostadslän för reparationer av bygg­nadstekniska brister är det motiverat med en mer omfattande styrning än den som jag har förordat i fräga om bidraget för ombyggnad. För en sådan styrning talar också svårigheten att bedöma efterfrågan på lån för denna typ av åtgärder. Jag föreslår därför att beslut om åtgärder som undanröjer byggnadstekniska brister fär medges inom en angiven ram. Denna ram bör bestämmas till 125 milj. kr. Det bör ankomma på bostadsstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen meddela beslut om den regionala fördelningen av medlen.

Anslagsbehovet för det av mig föreslagna bidraget beräknar jag till ca 45 milj. kr. Eftersom bidraget är av tillfällig natur, bör något anslag härför inte tillskapas. Bidraget torde lämpligen kunna betalas ut från anslaget Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. Lån för åtgärder för att undanröja byggnadstekniska brister bör betalas ut frän anslaget Lån fill bostadsbyg­gande. Med hänsyn till den tid som förflyter mellan preliminärt beslut och utbetalning räknar jag med att endast förhållandevis obetydliga utbetal­ningar kan bli aktuella under budgetåret 1981/82. Anslagen för nämnda budgetår till Lån till bostadsbyggande resp. Viss bosladsförbättringsverk­samhet m. m. behöver därför inte räknas upp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om bidrag för vissa om­byggnader av flerbostadshus,


 


Prop. 1980/81:202                                                    5

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om en tillfällig lånemöj­lighet för sådana åtgärder som syftar till att eliminera byggnads­tekniska brister. Med hänsyn till att ärendet bör avgöras skyndsamt bör regeringen vidare föreslå riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till tio dagar. Ären­det bör behandlas under innevarande riksmöte.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981