om statsbidrag till stiftelsen invandrartidningen för budgetåret 1980/81

Proposition 1979/80:94

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:94

Regeringens proposition

1979/80:94

om statsbidrag till stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret 1980/81

beslutad den 28 februari 1980.

Regeringen föreslår riksdagen all anlaga del förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen ges förslag om slatsbidrag till stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret 1980/81.

I   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 94

Kartong S. 7. efler rad 18 Tillkommer: Utöver invandrare.

.S. 7. 1 hemställan Står: att     3500000 kr.  Rättat till: att

17 550000 kr.

Prop. 1979/80:94

Uldrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-02-28

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri.

Föredragande: statsrådet Andersson

Proposition om statsbidrag till stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret 1980/81

1    Inledning

1.1 AUmänt

Enligt regeringens förslag lill statsbudget för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100, bil. 15) skall stiftelsen Invandrartidningens behov av slalsbidrag bedömas i annat sammanhang mot bakgrund av resultatet av en viss undersökning av stiftelsens ekonomiadministration m. m. Denna undersökning har slutförts under början av år 1980. Stiftelsen Invandrartidningen har i en skrivelse den 4 febmari 1980 på grundval bl.a. av undersökningens resultat i vissa avseenden kompletterat stiftelsens anslagsframställning för budgetåret 1980/81.

Stiftelsen Invandrartidningen inrättades enligt riksdagens beslul år 1967 (prop. 1%7:149, SU 1967:174, rskr 1967:358). Stiftelsens ändamål är aU äga och ge ut en informalionstidskrift för invandrare. Stiftelsens verksamhet bedömdes i etl vidare invandrarpolitiskt sammanhang i samband med att riksdagen år 1975 fattade beslut om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:160). Stiftelsen leds av en styrelse vars ledamöler förordnas av regeringen. I slyrelsen ingår företrädare för de poliUska partierna och vissa berörda myndigheter saml ledamöter med anknytning till invandrarorganisationer. Regeringen fastställer stadgar för stiftelsen och meddelar i regleringsbrev föreskrifter för användningen av anslagsposten Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen under reservationsanslaget D3. Åtgärder för invandrare på tolfte huvudtiteln.

Prop. 1979/80:94 3

1.2 Stiftelsen Invandrartidningen

Invandrartidningen es varje vecka ul på sex språk, nämligen finska, grekiska, italienska, serbokroatiska, tyska och svenska. Tidningen utkommer med ca 45 nummer per år. Den svenska editionen samt drygt 20 nummer av den finska och 10 nummer av den serbokroatiska editionen omfatlar normalt åtta sidor medan resterande nummer och övriga editioner omfatlar fyra sidor. Den prenumeralionsavgifi som tas ul är f. n. 25 kr. per helår. Tidningens upplaga uppgår lill mellan 45000 och 50000 exemplar, varav hälften avser den svenska editionen.

Vid några tillfällen varje år utges speciella lemanummer (s. k. slornum-mer) i samverkan med någon eller några centrala myndigheter, som därvid själva svarar för merparten av de koslnader som uppslår vid utgivningen. Temanumren distribueras med hjälp av adressuppgifter från länsstyrelserna lill i princip samtliga hushåll med ulländska medborgare som kan antas använda resp. språk som tidningen ges ut på. Under budgetåret 1978/79 utgavs sådana temanummer vid tre tillfällen. Ett stomummer ges ul inför folkomröstningen i energifrågan.

Som komplemenl lill Invandrartidningen ger stiftelsen ul en månadsbul-lelin på ytterligare sex språk. Bulletinens upplaga är f, n. knappl 20000 exemplar. En registreringsavgifi om 10 kr/helår las ut fr.o.m. november 1979.

För budgetåret 1980/81 beräknar stiftelsen en höjning av slalsbidraget till lolalt 3618000kr. (-(- 693 000 kr.) för au kunna bedriva verksamhelen i huvdsakligen oförändrad omfallning.

Därutöver framförs i stiftelsens anslagsframslällning vissa förslag till förändringar av verksamheten som skulle föranleda behov av ökat statsbidrag. Stiftelsen anser atl resurser behövs för alt tidningen själv skall kunna handlägga och besvara brev från läsekretsen till lidningens frågespalt. Vidare yrkas en höjning av stalsbidragel för alt kunna anställa särskild personal för slornummerverksamhelen, för marknadsföring av fidningen som informationsmedium saml för skilda tekniska och administrativa uppgifter. Stiftelsen föreslår också att resurser tillförs stiftelsen så all den reguljära utgivningen kan ökas med yllerligare ett språk samt alt den grekiska editionen kan ulvidgas på samma sätt som hittills sketl med de finska och serbokroauska editionerna. Vidare föreslås all slaten prenumererar på ett visst antal nummer av Invandrartidningen för nykomna invandrare för att dessa som ett komplement fill den tryckta basinformation som invandrarverket distribuerar till alla nykomna invandrare skall kunna få fortlöpande information om det nya samhälle de möler.

I samband med den ekonomiadministrativa översyn, som har genomförts sedan stiftelsen inlämnade sin anslagsframslällning för budgetåret 1980/81 och som avslutades i januari 1980, har vissa av de nu redovisade forslagen granskats. Inom ramen för översynen har även utarbetats ett be-

Prop. 1979/80:94                                                       4

sparingsprogram för verksamhelen. Stiftelsen har i sin skrivelse den 4 febmari 1980 dock inte ansell sig kunna la ställning lill della besparingsprogram innan viss yllerligare ulredning genomförts inom stiftelsen. I skrivelsen upprepar stiftelsen önskemålet om ökat slalsbidrag till verksamheten för all kunna genomföra sådana förändringar som föreslagits i anslagsframställningen.

1.3 Remissyttrande

Stiftelsen Invandrartidningens anslagsframställning har remitterats lill Slalens invandrarverk. I silt yllrande tillstyrker verket stiftelsens förslag till ulvidgning av verksamhelen liksom förslagel alt staten bör prenumerera på ell visst anlal nummer av tidningen för nykomna invandrare.

Belräffande handläggningen av brev lill lidningens frågespalt, av vilka de flesla hittills har besvarats av invandrarverkels personal, anförs atl pågående försök med all föra över ansvaret för besvarandet från invandrarverket lill resp. myndighel har gell i huvudsak positiva erfarenheter. Verkels engagemang i verksamhelen bör därför kunna avvecklas successivi under år 1980. Mot den bakgmnden tillstyrker invandrarverket all stiftelsen Invandrartidningen lillförs tillräckliga resurser för alt i egen regi administrera verksamhelen.

2   Föredragandens överväganden

I såväl 1979 års som 1980 års budgetproposition har föredraganden uttalat att det kan finnas anledning all se över stiftelsen Invandrartidningens verksamhet, bl.a. mot bakgrund av de stora förändringar i invandringens sammansättning som har ägl mm under 1970-lalet. Den nu genomförda ekonomiadminislrativa undersökningen kan betraktas som en förstudie till en eventuell vidare översyn av verksamhelen.

Flera av de förslag ull förändringar i verksamheten som stiftelsen har fört fram i sin anslagsframställning samt de förslag som den ekonomiadministrativa översynen har resulterat i är av den karaktären att stiftelsen -genom dess styrelse - själv bör kunna besluta om dem inom ramen för anslagna medel och de resurser som i övrigt kan skapas i verksamheten och i den takt som stiftelsen finner lämplig. Några av förslagen fömtsätter förändringar av stiftelsens stadgar, vilkel sker genom beslut av regeringen, eller av regleringsbrevet för slalsbidraget till tidningsverksamheten för alt de skall kunna förverkligas. Ingel av stiftelsens förslag är emellertid av den karaktären atl de strider mol de allmänna riktlinjer som har lagts till gmnd för verksamheten genom riksdagens beslul år 1967 om inrättande av stiftelsen och de beslut som riksdagen fattade beträffande stiftelsens verk-

Prop. 1979/80:94                                                      5

samhet år 1975 i samband med all riksdagen anlog nya riktlinjer för invandrar- och minoriletspolitiken.

Stiftelsens anslagsframställning, resultatet av den ekonomiadminislrativa översynen samt den beredning av frågan om stiftelsens verksamhel som har sketl inom regeringskansliel ulgör, enligt min mening, ell lillräckligl underlag för all bedöma verksamhetens fortsalla inriklning på kortare sikl. Del är således inte nödvändigt atl på regeringens initiativ nu företa en vidare översyn av målen för verksamheten. Jag vill härvid erinra om den positiva bedömning av verksamhelens inriktning som gjordes senasl frågan prövades av riksdagen i ett vidare sammanhang. Stiftelsen har dock angett att vissa frågor angående verksamhelens inriktning kommer atl ulredas inom stiftelsen. Enligl min mening bör stiftelsens överväganden bl. a. avse frågan om alt anpassa utgivningen lill förändringarna i invandringens sammansällning genom att ersälla någol eller några språk med andra. Jag fömtser vidare all de allmänna förulsällningama för tidningsverksamhetens inriklning på längre sikl kan komma att belysas inom ramen för den utredning om principema för invandringen till Sverige och för invandrar- och minoriletspolitiken som har aviserats i regeringsförklaringen och i 1980 års budgetproposition.

Den utveckling av stiftelsens verksamhel som har ägl mm sedan riksdagen år 1975 senasl prövade riktlinjerna för verksamheten föranleder således enligl min mening inte nu någon ändrad bedömning av den huvudsakliga inriktningen av verksamheten. Invandrartidningen är ett effektivi informationsmedium och del har visal sig vara lämpligl atl en stiftelse och inle en myndighel är huvudman för verksamheten.

Del finns emellertid skäl som lalar för all principema för sammansättningen av stiftelsens styrelse i viss utsträckning ses över. Riksdagens beslut år 1975 avseende vissa förändringar i stiftelsens verksamhel innebar bl. a. atl dessa principer ändrades i syfte all ge slyrelsen breddad parlamentarisk representation samt representation för invandrarintressen. Sedan år 1975 har organisalionsbildningen bland invandrama kraftigt utvecklats och stabiliserats, bl. a. som en följd av det nya statsbidrag som infördes genom 1975 års beslut om rikllinjer för invandrar- och minorilelspo-lidken. Vidare beslöt riksdagen år 1977 att införa särskill presstöd till tidningar på andra språk än svenska som utges för invandrargmpper och språkliga minoriteter i Sverige. En omfattande fidningsuigivning har därigenom möjliggjorts inom flera invandrargmpper och språkliga minoriteter. Det är enligl min mening angelägel att stiftelsen Invandrartidningen arbetar i kontakt med sådana invandrar- och minorilelsorganisalioner inom vilka tidningar utges på samma språk som dem som Invandrartidningens produktion omfattar. Härigenom kan fömtsättningar skapas för en fortlöpande diskussion om inriktning och ulformning av Invandrartidningens olika språkeditioner med hänsyn till behoven och önskemålen hos berörda invandrargmpper. Det är också angeläget atl förulsällningama för olika

Prop. 1979/80:94                                                       6

former av samverkan mellan tidningar som utges på samma språk prövas.

Mot denna bakgmnd anser jag att invandrarinlressenas representation i stiftelsens styrelse bör stärkas. Vidare anser jag alt i slyrelsen bör ingå expertis i frågor om tidningsekonomi och lidningsadministralion. Liksom f. n. bör företrädare för politiska partier och vissa berörda myndigheler ingå i styrelsen.

Stiftelsen Invandrartidningen har vid flera tillfällen, senasl i anslagsframställningen för budgetåret 1980/81, begärt medel för alt i egen regi kunna besvara brev från läsekretsen lill lidningens frågespalt, de s. k. kon-sulenlbreven. Tidigare har della skelt huvudsakligen genom invandrarverkels försorg. Sedan något år pågår försök med alt successivi låla resp. berörd myndighel själv besvara breven.

I 1979 års budgetproposition anförde föredraganden att frågespalten var av stort värde för tidningens läsare, men atl del från allmän invandrarpolitisk synpunkl var vikligl atl statliga och kommunala myndigheler görs medvetna om silt ansvar för invandrama enligl den förordning, förordningen (1976:310) om ålgärder för invandrare m. fl., som reglerar ansvars-fordelningen på invandrarpolitikens område. Föredraganden framhöll dock vikten av atl den nya ordningen prövades med försiktighet så att en slandardförsämring av lidningens innehåll undviks.

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 har invandrarverket framhållil alt den nya ordningen hitfills getl i huvudsak posifiva erfarenheler. En avveckling av brevverksamhelen inom andra myndighelers ansvarsområden bör, enligl anslagsframställningen, för verkels del kunna ske successivi under år 1980 under fömtsättning att sfiftelsen Invandrartidningen tillförs resurser av önskad omfattning för motsvarande uppgifter. Verket avser all i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 återkomma med en bedömning av de besparingar som kan bli följden av den nya ordningen.

Jag är för egen del inte beredd alt förorda en ökning av statsbidraget till tidningsverksamheten för det nu beskrivna ändamålei innan någon beräkning av möjliga besparingar hos invandrarverket presenterats. I avvaktan därpå bör den nya ordningen också fortsättningsvis prövas med försiktighet.

Jag går nu över lill all behandla stiftelsens behov av statsbidrag för budgetåret 1980/81.

Flera av de förslag som förts fram i anslagsframställningen och i samband med skrivelsen den 4 febmari 1980 syflar till en rationell tidningsutgivning anpassad lill såväl näraliggande organisatoriska och ekonomiska fömtsättningar som de övergripande målen för verksamhelen. För atl Invandrartidningen skall kunna fortsåtta att vara ett effektivt instmment för samhällets information lill invandrare är del av slor vikl aU möjligheterna Ull administrativa och organisatoriska förbättringar tas lill vara. Jag förutsätter atl stiftelsen prövar de uppslag i denna riktning som den ekonomi-

Prop. 1979/80:94                                                      7

administrativa undersökningen presenterat och atl resultatet härav tas upp i stiftelsens anslagsframslällningar för kommande budgelår.

Jag är med hänsyn fill nuvarande slatsfinansiella läge inle beredd förorda de utvidgningar i tidningsutgivningen som stiftelsen har föreslagit eller forslaget att staten skall prenumerera på etl vissl anlal nummer för nykomna invandrare. Jag förordar alt stalsbidragel till verksamhelen höjs från 2925000 kr. till 3500000kr. för budgetåret 1980/81. Jag har därvid räknat med alt prenumerationspriser och avgifter successivt kan höjas, att tidningens administrafiva resurser skall kunna förstärkas, samt att denna förstärkning i sin tur skapar utrymme för intensifierade marknadsföringsinsatser bl. a. i syfte att främja stomummerverksamhelens omfallning och därmed dess resullal. På så sätt bör man kunna uppnå ett bättre totalt ekonomiskl resultat i verksamheten samtidigt som lidningens roll i informa-Uonsarbetet kan stärkas.

Statens bidrag lill stiftelsen ingår som en anslagspost under anslagel D3. Ålgärder för invandrare. I budgelproposilionen för budgetåret 1980/81 har i avvaktan på förevarande förslag inle beräknats några medel för denna anslagspost. Anslaget har för övriga ändamål förts upp med 14050000 kr.

Utöver dessa medel beräknar jag nu ytterligare 3 500000 kr. lill anslagel Åtgärder för invandrare.

Hemställan

Med hänvisning Ull vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att, med ändring av vad som föreslagils i 1980 års budgetproposition, till Åtgärder för Invandrare för budgetåret 1980/81 under tolfte huvudtiteln anvisa ell reservaiionsanslag av 17 550000 kr.

Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga del förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980