om regionalpolitiskt stöd till Algots Nord AB och AB Eiser

Proposition 1976/77:58

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1976/77:58

Regeringens proposition

1976/77: 58

om regionalpolitiskt stöd till Algots Nord AB och AB Eiser

beslutad den 22 december 1976.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga del förslag som har upptagils i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G. ASLING

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föreslås att förslagsanslaget RegionalpoUtiskt stöd: Bidragsverksamhet får användas för avskrivningslån på sammaiUagt 24,2 milj, kr. till Algots Nord AB och AB Eiser. Syftet med lånen är att skapa förutsättningar för fortsatt drift vid Algots Nords anläggningar i Skellefteå, Norsjö och Lycksele och Eisers anläggningar i Kramfors och Sollefteå.

1   Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 58

Prop.1976/77: 58                                                       2

Uldrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-12-22

Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Anlonsson, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet ÅsUng

Proposition om regionalpolitiskt stöd till Algots Nord AB och AB Eiser

Under år 1972 träffade företrädare för Kungl. Maj:ts kansli och Algol Johansson AB (Algots) en överenskommelse om att Algots skulle förlägga en planerad utökning av sin verksamhet inom konfeklionsin-dustrin till norra Sverige. Enligt överenskommelsen skulle Algots bilda ett dotterbolag, Algots Nord AB, som skulle etablera tillverkningsenheter i första hand i Skellefteå, Norsjö och Lycksele i Västerbottens län. Efter en femårig uppbyggnadsperiod skulle sammanlagt 1 000 personer vara sysselsatta vid dessa enheter, Etableringarna i Västerbottens län bedömdes vara av stort regionalpolitiskt intresse. För att de skulle genomföras har Kungl. Maj:t och arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) beviljat Algots Nord AB regionalpolitiskt stöd med betydande belopp. Sammanlagt har till bolaget hittills utbetalats 49 920 000 kr. i utbildnings-stöd och 1511 500 kr, i sysselsättningsstöd. Vidare har SkeUefteå, Norsjö och Lycksele kommuner låtit uppföra fabrikslokaler för bolagets verksamhet i resp. kommun. Lokalerna har uppförts som beredskapsarbete. Bolagets maskininvesteringar har genomförts utan statiigt stöd. F, n, har bolaget sammanlagt 723 anställda, varav 460 i Skellefteå, 125 i Norsjö och 138 i Lycksele,

Efter överläggningar mellan AMS och AB Eiser (Eiser) nåddes år 1973 en överenskommelse om atl Eiser skulle förlägga en planerad utvidgning av sin verksamhet inom textil- och konfektionstillverkningen till norra Sverige, Bolaget förband sig att efter en uppbyggnadsperiod sysselsätta 200 personer i Gällivare, 150 i Kramfors och 240 i Sollefteå, I samband härmed köpte slalen av Eiser Invest AB 50 % av aktierna i Eiser (prop. 1973:70, NU 1973:71, rskr 1973:384). KöpeskUlingen var 45 milj. kr, Därefier har staten och Eiser Invest AB vardera skjutit till ytteriigare 10 milj, kr, i aktiekapital i Eiser (prop, 1975/76: 125 bU. 11, NU 1975/76: 71, rskr 1975/76: 416). För att etableringarna i GäUivare, Kramfors  och Sollefteå skulle genomföras har vidare Kungl.

Prop. 1976/77: 58                                                      3

Maj:t och AMS beviljat Eiser och dess dolterbolag Brasons Konfektions AB regionalpolitiskt stöd i form av lokaliseringsbidrag, avskrivningslån, lokaliseringslån, ulbildningsslöd och sysselsältningsslöd. För genomförda investeringar har hittUls betalats ut 6 749 000 kr. i lokaliseringsbidrag, 1 536 000 kr, i avskrivningslån och 6 330 000 kr, i lokaUseringslån, Vidare har betalats ut 7 706 358 kr. i ulbUdningsstöd och 872 900 kr. i sysselsätlningsstöd, F. n, har Eiser 40 anställda i Gällivare, 52 i Kramfors och 90 i Sollefteå.

Under hösten 1976 aviserade både Algots och Eiser åtgärder, som skulle innebära en kraftig minskning av antalet arbetstiUfällen bl. a, vid norrlandsfabrikerna. Mot denna bakgrund gav jag den 9 november 1976 generaldirektören och chefen för AMS Bertil Rehnberg i uppdrag att förhandla med Algots och Eiser med syfte att säkerstäUa de regionalpolitiska satsningarna i Norrland. Som en utgångspunkt för förhandlingarna angavs att nuvarande sysselsättningsnivå vid anläggningarna i Norrland så långt som möjligt skulle behåUas, Med tanke på textil- och konfeklionsbranschernas ansträngda läge och de båda företagens åtaganden i andra delar av landet borde dock de ursprungliga överenskommelserna om sysselsättningsåtaganden kunna revideras. En annan utgångspunkt för förhandlingarna var att nuvarande ägareförhållanden inte borde ändras. Slutligen borde förhandlingama syfta till att nå en lösning så att verksamhetema i de berörda ortema blir konkurrensdugliga på längre sikt.

Rehnberg, som jämsides med överläggningarna har haft kontakter med företrädare för berörda kommuner, Beklädnadsarbetarnas förbund, vissa av konfektionsindustrins större avnämare m. fl., har i skrivelser till mig redovisat resultatet av förhandUngarna med Algots och Eiser samt lämnat förslag till åtgärder. Företrädare för de båda bolagen har anslutit sig till de framlagda förslagen. Skrivelsema bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 och 2.

Jag vill först redovisa huvuddragen av resultatet av förhandlingarna med Algots. Företrädare för Algots har gjort gällande att antalet anstäUda i koncemen bör minskas med ca 800 och alt det från förelagsekonomisk synpunkt därvid är motiverat att lägga ner driften vid aidäggningar-na i Skellefteå, Lycksele och Norsjö. Förhandlingarna har lett till att Algots är berett att begränsa minskningen av verksamheten, så att antalet anställda i Lycksele och Norsjö under den närmaste tvåårsperioden blir oförändrat, dvs, 138 resp. 125 personer. I Skellefteå kommer däremot antalet anslällda att minska från nuvarande 460 till 240 personer. Även i Borås blir det en minskning av antalet arbetstillfäUen. Minskningen blir ungefär lika stor som i Skellefteå. En förutsättning för att Algots på detta sätt skaU upprätlhåUa en högre sysselsättningsnivå än vad företaget anser företagsekonomiskt försvarbart är att bolaget bevil-

2t   Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 58

Prop. 1976/77: 58 4

jas ett statligt avskrivningslån på 15,2 milj, kr. Lånet skall vara ränte-och amorteringsfritt under åren 1977 och 1978 och under denna tid skrivas av i den mån som den angivna sysselsättningen upprätthålls i Västerbotten och Borås, Avskrivning skall i så fall ske med hälften den 31 december 1977 och med återstoden den 31 december 1978, Vidare förutsätts alt Algots beviljas tillstånd att överföra vissa investeringsfondsmedel tUl lagerinvesteringskonto. Samtidigt har Algots förklarat att bolaget inte kommer att göra anspråk på regionalpolitiskt stöd i form av utbildningsstöd och sysselsältningsslöd som bolaget kan komma att vara berättigat tiU för åren 1977 och 1978, Inte heller kommer bolaget att göra anspråk på äganderätten till de lokaler som verksamheten bedrivs i. Dessa lokaler skuUe nämligen enligt avtal mellan bolaget och resp. kommun under vissa förutsättningar övergå i bolagets ägo.

Resultatet av förhandlingarna med Eiser är i huvudsak följande. Företrädare för Eiser har gjort gällande alt det från företagsekonomisk synpunkt är motiverat att lägga ner driften vid bolagets anläggningar i Norrland. Förhandlingarna har lett till att Eiser är berett att under den närmaste tvåårsperioden bibehålla nuvarande antal anslällda i Kramfors och Sollefteå, dvs. 52 resp, 90 personer. En förutsättning för detta är alt bolaget beviljas ett statiigt avskrivningslån på 9 milj. kr. med samma villkor som det nyss nämnda avskrivningslånet till Algots, Eiser har därvid förklarat alt bolaget inte kommer alt göra anspråk på regionalpolitiskt stöd i form av ulbildningsslöd och sysselsältningsslöd som bolaget kan komma att vara berättigat till för åren 1977 och 1978, När det gäller anläggningen i Gällivare har Eiser förklarat sig kunna upprätthålla sysselsättningen t, o, m. den 11 aprU 1977, Bolaget anser sig sakna möjlighet att därefter lägga ytterligare produktion tUl GäUivare, För att få rådrum för att skaffa ny sysselsättning lill Gällivare är AMS beredd alt medverka till att tidigarelägga vissa mUitära bestäUningar,

Beträffande den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen i Algots och Eisers norrlandsfabriker har företrädare för de båda bolagen framhållit del höga koslnadsläge som svensk textil- och konfektionsindustri har atl arbeta i jämfört med motsvarande industri i andra länder. De båda bolagen har påpekat atl frågan om de berörda fabrikernas fortbestånd efter år 1978 saimolikt på nytt kommer att aktualiseras om nuvarande kostnadsskillnader meUan svensk produktion och importerade varor kommer att bestå.

För egen del vill jag anföra följande. De svenska textil- och konfek-tionsindustrierna har f. n, svårigheter som beror på bl. a. bristande konkurrenskraft gentemot utiändska tillverkare. En orsak till detta är den snabba ökningen av kostnadsnivån i Sverige. Det är en viktig uppgift för regeringen att genom en väl avvägd ekonomisk politik medverka till bättre balans på längre sikl i detta avseende. När det gäller branschin-riktade åtgärder pågår en skyndsam utredning av en arbetsgrupp inom

Prop. 1976/77: 58                                                      5

regeringskansliet. För att biträda i utredningsarbetet finns en särskild referensgrupp med företrädare för de anställda och industrin. Arbetsgruppen beräknas lägga fram förslag under våren 1977,

Algots och Eisers elableringar i Norrland är av slor regionaipolitisk betydelse. På grund av de statiiga insalser som har gjorts för att etableringarna skulle komma till stånd har staten ett särskilt intresse av att sysselsättningen på de berörda orterna så långt som möjligl bibehålls. Jag vill i della sammanhang erinra om riksdagens uttalande om det s, k, offertsystemet (prop, 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381), När Statsförelag AB bildades framhöll föredragande departementschefen att det förelagsekonomiska intresset skulle kunna förenas med det samhällsekonomiska genom alt bolaget ålades att lägga fram offert för atl fullgöra sådana uppgifter som staten begär av bolaget, t, ex, i regionalpolitiskt syfte. Riksdagen uttalade därvid att det inte mötte några hinder att ta in offerter även från privata företag.

Jag bedömer att sysselsättningsläget, särskilt för kvinnor, på de berörda orterna är sådanl alt del är ett stort samhällsintresse atl verksamheten kan drivas vidare under de närmaste åren. En nedläggning av verksamheten skulle innebära betydande samhäUsekonomiska kostnader. De av Rehnberg framlagda förslagen om fortsall drift med stöd av statliga avskrivningslån kan enligt min mening betraktas som offerter av del slag som riksdagen avsåg med sitt uttalande. En samhällsekonomisk bedömning talar för atl regionalpolitiskt stöd bör beviljas Algots och Eiser på villkor som anges i förslagen, till vilka företrädare för resp. bolag har anslutit sig. Jag avser att återkomma lill regeringen med förslag härom. Jag vill understryka att stödet i första hand avser att ge rådrum för att söka åstadkomma varaktig sysselsättning för de berörda i verksamhet som på sikt kan bedrivas lönsamt. Avsikten är sålunda inte att ge täckning för permanenta driftsunderskott i verksamheten, Stödel till Eiser innebär att sysselsättningen i Kramfors och Sollefteå kan hållas uppe på nuvarande nivå. Detta får givetvis inte leda till minskad sysselsättning vid bolagets anläggningar i andra delar av landet.

Riksdagen har fastställt en beslutsram om 4 000 milj. kr. för regionalpolitiskt stöd under femårsperioden 1973/74—1977/78 (prop. 1975/76: 100 bil. 13, InU 1975/76: 37, rskr 1975/76: 250). Av ramen har 850 milj, kr, beräknats för lokaliseringsbidrag, avskrivningslån och flyttaings-ersättning enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd (omtryckt 1976: 379; ändrad 1976: 934). För budgetåret 1976/77 har för detta ändamål beräknats 163,5 milj. kr. under förslagsanslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet på arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Enligt nämnda kungörelse får avskrivningslån användas endast för slöd vid ny-, till- eller ombyggnad av lokaler eller i vissa fall vid anskaffning av maskiner. De föreslagna avskrivningslånen till Algots och Eiser kan sålunda inte lämnas med stöd av den nämnda

Prop. 1976/77: 58                                                      6

kungörelsen. Med hänsyn till syftet med dessa avskrivningslån anser jag dock att de bör utbetalas från anslaget Regionalpolitiskt slöd: Bidragsverksamhet, Jag föreslår därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att få ta i anspråk detta anslag för avskrivningslån till Algots och Eiser enligt de förslag som jag har redogjort för. Det ankommer på regeringen att besluta om de närmare viUkor m, m. som skall knytas till avskrivningslånen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att ta i anspråk medel från förslagsanslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för avskrivningslån till Algots Nord AB och AB Eiser enligt de riktiinjer som jag har förordat.

Regeringen ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1976/77: 58

Bilaga 1 1976-11-29 Statsrådet och chefen för industridepartementet

Undertecknad Rehnberg fick 1976-11-09 av statsrådet och chefen för industridepartementet uppdrag att förhandla med företrädare för AB Eiser och Algot Johansson AB om möjligheterna alt bevara sysselsättningen vid företagens norrlandsetableringar. Uppdraget är närmare preciserat på sidoma 3—4 i ett pressmeddelande från industridepartemenlet daterat 1976-11-10.

Jag har jämsides med överläggningama med företrädare för bolagen haft kontakter med företrädare för berörda kommuner, med beklädnadsarbetareförbundet genom dess ordförande samt med vissa av konfektionsindustrins större avnämare m. fl.

Målet för förhandlingama skulle enligt statsrådet ÅsUng vara att den nuvarande sysselsätlningsnivån vid norrlandsföretagen så långt möjligl bibehålls. Jag redovisar i det följande resultatet av överläggningarna med Algol Johansson AB beträffande de genom Algots Nord AB bedrivna fabrikerna i Skellefteå, Lycksele och Norsjö.

1, Algot Johansson AB och Algots Nord AB har ännu ej utfärdat
varsel om driftinskränkningar. Koncernledningen har emellertid tidigare
orienterat statsrådet Asling om att man på grund av den omfattande
importen från lågprisländer inte kan finna avsättning för sin produk
tion, vilken därför måste begränsas.

Vid mina överläggnmgar med koncemledningen har denna gjort gällande, att volymen av de inskränkningar som vore erforderliga för att trygga verksamhetens fortbestånd motsvarade produktionen vid fyra produktionsband med en direkt och indirekt sysselsättning av 800 anställda. Koncernledningen har vidare uttalat, att det från företagsekonomisk synpunkt vore påkallat med en koncentration av den kvarvarande driften, innebärande nedläggning av driften vid fabrikerna i Västerbottens län.

2,   I enlighet med statsrådets uttalande har jag i överläggningama hävdat, att den nuvarande sysselsättningen vid fabrikerna i Skellefteå, Lycksele och Norsjö så långt möjligt skall bibehållas. Jag har föreslagit, alt driftsinskränkningen inom koncemen begränsas till två produktionsband, varav elt i Skellefteå och ett i Borås. En sådan fördelning av driftsinskränkningen har även stöd i det ursprungliga avtalet mellan regeringen och Algot Johansson AB,

3,   Algot Johansson AB och Algots Nord AB har förklarat sig beredda att, om visst ytterligare stöd erhålls, under i första hand åren 1977 och 1978 upprätthålla produktionen vid etl band vardera vid fabrikema i Skellefteå, Lycksele och Norsjö. Det innebär ett i förhållande till dagsläget oförändrat antal anställda på de två sistnämnda orterna, med 138 resp. 125 anställda.

I Skellefteå skulle antalet anstäUda minska från nuvarande 460 tUl 240 1977-07-01, Samtidigt fömtsätts reduktion av antalet anställda i

Prop. 1976/77: 58                                                      8

Borås inle blir slörre än vad som svarar mol indragningen av etl produktionsband. Härtill kommer de minskningar som i övrigt kan aktualiseras i bolagets cenirala funktioner till följd av minskningen i produktionsvolymen samt minskningar lill följd av normal rationaUsering,

Det ovan sagda innebär, att tidigare åtagande att skapa 1 000 nya arbetslUlfällen vid Algots Nord AB:s anläggningar i Västerbotten inle kommer alt uppfyllas. Särskilt i Skellefteå kommer detla all medföra direkta påfrestningar. Jag finner det därför angeläget atl regeringen uppdrar åt den samarbelsgrupp som etablerats mellan industridepartementet och industriförbundet att med förtur ta upp frågan om lokalisering av annan verksamhet till denna ort.

Koncernledningen har uttalat alt produktiviteten har förbättrats betydligt vid fabrikerna i Västerbotten under de senaste året. Man är emellertid beredd att tillsammans med personalorganisationerna fortsätta åtgärderna för att ytterligare öka effektiviteten vid dessa fabriker.

4, Det omedelbara syftet med stödet är alt ge möjligheter till en
högre sysselsättning än som koncernen ursprungligen planerat. Vid be
räkningen av det erforderliga stödet har hänsyn även tagils liU att pro
duktionen skall upprätthållas på fler orter än vad som enligt kon
cernledningens bedömande är försvarligt från företagsekonomisk syn
punkt.

Jag föreslår, att Algots Nord AB för att kunna fortsätta produktionen i här angiven omfattning beviljas ett avskrivningslån på 15,2 milj, kr. Lånet skall vara ränle- och amorteringsfritt under kalenderåren 1977 och 1978 och under denna tid skrivas av i den mån som den angivna sysselsättningen upprätthålls i Västerbotten samt i Borås. Under denna förutsättning bör avskrivning ske med 50 % 1977-12-31 och med återstående 50 % 1978-12-31. Utbetalningen av ovan nämnda belopp förutsätts ske så snart Riksmötet har beslutat i ärendet.

Förslaget utgår från att Algots Nord AB får behålla hittills utbetalat ulbildningsslöd. Likaså föreslås, alt bolaget erhåller under kalenderåret 1976 intjänat sysselsätlningsstöd. För de därpå följande två kalenderåren förutsätts att sysselsättnings- och ulbildningsslöd ersätts av ovan föreslagna avskrivninglån,

5, För att underlätta finansieringen av den lagerökning som kan bli en
följd av företagets åtaganden föreslår jag att bolaget får tillstånd att
överföra i Algot Johansson AB i bokslut för 1975 redovisad investe
ringsfond för rörelse tUl lagerinvesteringskonto.

6.    I de avtal om hyra av fabrikslokalerna som Algots Nord AB har träffat med respektive kommuner i Västerbotten stipuleras, att fastigheterna i fråga under vissa förutsättningar skall föras över i bolagets ägo efter utgången av viss tid. I och med det särskilda stöd som nu krävs för driftens upprätthållande föreligger inte fömtsättningama för en sådan överföring, utan fastigheterna skall förbli i kommunemas ägo

7.    I anslutning till industriministerns uttalande alt en konkurrenskraftig verksamhet skall kunna uppnås vid respektive enheter inom 1—2 år har koncernens företrädare anfört:

Det är svårt att bedöma utvecklingen inom konfektionsinduslrin även på relativt kort sikt. Mycket talar emellertid för att läget för den svenska konfektionsindustrin inte kommer att förbättras under den tid som nu kan överblickas. Om nuvarande skUlnader i kostnadsläget mellan svensk produktion och importerade varor består, kommer frågan om de nu aktuella fabrikernas fortlevnad på nytt att aktualiseras. På

Prop. 1976/77: 58                                                      9

sikt bör därför frågan om alternativ sysselsättning i de berörda orterna i Västerbotten närmare utredas.

Solna 1976-11-29 BertU Rehnberg

Vi ansluter oss tUl innehållet i föreliggande skrivelse för Algot Johansson AB och Algots Nord AB.

Sten Sjöholm Olle Söderholm

Prop. 1976/77: 58                                                     10

1976-11-25 Bilaga 2

Statsrådet och chefen för industridepartementet

Undertecknad Rehnberg fick 1976-11-09 av statsrådet och chefen för indusiridepartementet uppdrag att förhandla med företrädare för AB Eiser och AB Algots om möjligheterna alt bevara sysselsättningen vid förelagens Norrlandsetableringar.' Uppdraget är närmare preciserat på sidorna 3—4 i ett pressmeddelande från industridepartementet daterat 1976-10-11.

Jag har jämsides med överläggningarna med företrädare för bolagen haft kontakter med företrädare för berörda kommuner, med beklädnadsarbetareförbundet genom dess ordförande samt med vissa av kon-fektionsinduslrins större avnämare m, fl.

En väsentlig utgångspunkt för förhandlingarna skulle enligt statsrådet Asling vara att den nuvarande sysselsätlningsnivån vid Norrlandsföretagen så långt möjligt borde bibehållas. Jag redovisar i det följande resultatet av överiäggningarna med AB Eiser.

1. Diskussionerna med AB Eiser har visat att det inte är möjligt att
upprätthålla sysselsättningen vid samtliga tre enheter i Norrland. Från
företagets sida har hävdats alt, oavsett hur extrakostnaderna kan komma
att täckas, det enda rimliga skulle vara att koncentrera återstående pro
duktion till en enhet, förslagsvis Sollefteå,

Med utgångspunkt i statsrådels uttalande i pressmeddelandet 1976-10-11 har jag hävdat att i vart fall produktionen vid enheterna i Kramfors och Sollefteå skulle vidmakthållas. Bolagets ståndpunkt att efler en övergångstid avveckla verksamheten i Gällivare har jag funnit väl motiverad,

2. För Gällivare-fabrikens del finns nu beställningar som ger underlag
för oförändrad sysselsättning fram till och med den 11 april 1977.
Bolaget anser sig sakna möjligheter att därefter lägga ut ytterligare
produktion till fabriken. Med anledning härav kommer AMS att verka
för att till fabriken i Gällivare förläggs vissa tidigarelagda militära be
ställningar i syfte att få rådrum för atl skaffa ny sysselsättning till AB
Eisers lokaler. AB Eiser har förklarat sig villigt att genom sitt dotter
bolag Brason AB mot kostnadstäckning handha denna tUlverkning.

Frågan om det framtida ägarskapel till lokalerna i Gällivare kommer att behandlas i det följande. Vissa diskussioner om altemativ verksamhet i bolagets lokaler i Gällivare har förts med bl. a. kommunen. Jag finner det emellertid angeläget att regeringen uppdrar åt den samarbetsgrupp som etablerats mellan industridepartementet och industriförbundet att med förtur ta upp frågan om lokalisering av annan verksamhet till dessa lokaler. Eiser Invest AB har förklarat sig villigt att fortsätta tidigare sökande efter alternaliv produktion som kan förläggas till Gällivare.

3. AB Eiser är berett att under i första hand åren 1977 och 1978
upprätthålla nuvarande antal anställda i Kramfors och Sollefteå dvs.
med 52 resp. 90 anställda om förelaget erhåller ett särskilt statligt stöd i
enlighet med följande förslag.

Vid beräkning av stödets storlek har hänsyn tagits tiU att produktionen skall ske såväl i Kramfors som i Sollefteå, Varje plagg belastas härigenom med onormalt höga fasta kostnader. Dessa är betingade av dels alt produktionen bedrivs i två anläggningar, dels att anläggningarna var för

Prop. 1976/77: 58                                                    11

sig är ofullständigt utnyttjade. Betydande hänsyn har vidare tagils lill att enheterna fortfarande belastas av inkörningskostnader samt till de ogynnsamma marknadsförutsättningarna för de i Kramfors och Sollefteå tillverkade produkterna,

AB Eiser förbinder sig all i samverkan med personalorganisationerna vidta åtgärder för all öka effektiviteten i de två fabrikerna i Kramfors och Sollefteå.

Jag föreslår, att AB Eiser för alt kunna fortsätta produktionen i här förutsatt omfattning beviljas etl avskrivningslån på 9,0 milj, kr., vilket är ränte- och amorieringsfriti under kalenderåren 1977 och 1978 och under denna tid avskrivs i den mån som företaget upprätthåller den angivna sysselsättningen. Under denna förutsättning bör avskrivning ske med 50 % 1977-12-31 och med återstående 50 % 1978-12-31, Utbetalningen av ovan nämnda belopp förutsätts ske så snart Riksmötet har beslutat i ärendet.

AB Eiser föreslås erhålla under kalenderåret 1976 intjänat sysselsättningsstöd enligt SFS 1976: 379 saml ulbUdningsstöd enligt regeringens beslut 1974-05-17 för utbildning som genomförts t, o, m. 1976-12-31, För de därpå följande två kalenderåren fömtsätts dock ifrågavarande sysselsättnings- och utbildningsstöd komma att ersättas av ovan föreslagna avskrivningslån,

4.    Som lokaliseringsstöd till de investeringar som AB Eiser och Brason AB har utfört i Gällivare, Sollefteå och Kramfors kan enligt regeringens beslut och av företagen hittills lämnade redovisningar utgå, för genomförda byggnadsinvesteringar 11 122 000 kr., för byggnadsinventarier 813 000 kr. och för maskininvesteringar i övrigi 2 680 000 kr,, sammanlagt 14 615 000 kr. Av detta belopp har i förskott betalats 9 666 000 kr. Jag föreslår, atl del återstående beloppet, 4 949 000 kr,, nu betalas tUl förelagen med den fördelning på bidrag, avskrivningslån och lån som framgår av regeringens beslut om lokaliseringsstöd lill företagen och av lokaliseringskungörelsens beslämmelser.

5.    Vad beträffar investeringama i Gällivare bör för det första iakttas, att den dag de av Brason AB genomförda investeringarna i produktionsmaskiner inte längre används för att bereda sysselsättning i Gällivare, skall, i den mån som stödet inte har avskrivils enligt lokaliseringskungörelsens regler, på dessa maskiner belöpande lokaliseringsstöd betalas åter till staten.

Vidare har parterna i de av mig ledda överläggningarna funnit det skäligt, att, vid en avyttring av Eisers fastighet i Gällivare, det på fastigheterna och fastighetsinventarierna löpande lokaliseringsstödet förs över till den nye ägaren, AB Eiser förutsätts vid en sådan försäljning kunna få åter de medel minus skälig avskrivning varmed förelaget utöver lokaliseringsstödet har finansierat fastighetsinvesteringen.

Motsvarande principer förutsätts gälla vid en eventueU framlida avyttring av anläggningarna i Kramfors och Sollefteå.

6. I anslutning lill förhandlingsuppdragel uttalade statsrådet Asling,
alt statens som hälftendelägare av AB Eiser givelvis var beredd att la
sin del av aklieägaransvaret i den nu aktueUa situationen och att det
samma fömtsattes gälla även för Eiser Invest AB i dess egenskap av den
andra hälftendelägaren. Även denna fråga har i enlighet med förhand
lingsuppdraget berörts i överläggningarna med de representanter för
AB Eiser som tillhör styrelsen för Eiser Invest AB, Dessa representanter
har, med understrykande av atl frågan dock inle behandlats av Eiser

Prop. 1976/77: 58                                                     12

Invests styrelse, framhållit att man i den föreliggande situationen inte kunde räkna med något som helst ytterligare kapitaltillskott från Eiser Invest AB till AB Eiser.

Jag vill till della lägga, atl som en förutsättning för statens köp år 1973 av halva aktieposten i AB Eiser ingick, att viss sysselsättning under i köpeavtalet angivna betingelser skulle skapas i norrlandsföretagen, I den mån som denna förutsättning inte uppfylls finns således enligl min uppfattning grund för krav från statens sida på återgång av i varje fall en del av köpeskillingen för aktierna. Om Eiser Invest står fast vid att inte ge något ytterligare kapilallillskoti tUl AB Eiser syns därför naturligt att staten tar upp förhandlingar med Eiser Invest om en sådan återbetalning. Dessa medel skulle givetvis användas för att bidra till finansieringen av de i det föregående föreslagna åtgärderna. Om förhandlingarna inte leder till överenskommelse skall enligt det år 1973 ingångna avtalet mellan Eiser Invest och staten frågan hänskjutas till skiljemän enligt gällande lag om skiljemän.

7. I anslutning till det föregående har från AB Eisers sida gjorts, följande uttalande

Avsikten med den minskning av konfektionskapaciteten, som AB Eisers styrelse och personalorganisationer enhälligt beslutat genomföra, har varit all anpassa denna kapacitet till vad som är möjligt att sälja till de priser som erfordras att läcka svenskt kostnadsläge. Härvid har strävan även varit alt genom koncentration lill färre produktions-ställen tillverka varorna tUl lägsta möjliga kostnad. Genom det nu föreslagna utökade statliga stödel för Eisers fabriker i Ådalen skapas möjlighet dels alt under kommande två år få upp produktiviteten närmare i företaget i övrigt gällande nivå, dels att under mellantiden producera till en kostnad som möjliggör att försälja här producerade varor till i jämförelse med utlandel mera konkurrenskraftiga priser.

Med nuvarande svenska kostnadsläge skulle det inte vara möjligt att sälja de kvantiteter del här är fråga om även om produktiviteten under perioden kunde höjas lill normal nivå. Skulle därför nuvarande skillnader mellan Sverige och världen i övrigt bestå även efter den 31 december 1978, kommer frågan om Ädalsfabrikernas fortbestånd som konfektionsfabriker atl då på nytt aktualiseras. AB Eiser hemställer därför att regeringen i sin bedömning av sannolik utveckling inrymmer möjligheten till fortsatt stöd även efter den 31 december 1978, altemativt använder åren 1977 och 1978 för att till Kramfors och Sollefteå lokalisera annan industri med större möjligheter att arbeta under då rådande kostnadsskUlnader mellan Sverige och världen i övrigi.

Eiser Invest AB har förklarat sig berett att vid en aktualisering av det sist anförda alternativet om möjligt medverka tiU etablermg av annan, lönsam verksamhet i de båda anläggningarna.

Härmed anser jag mitt uppdrag i fråga om AB Eiser fullgjort.

Solna 1976-11-25 BertU Rehnberg

Ovanstående förslag godkänns för AB Eisers räkning

Tore Browaldh Sven Engblom

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1977 740718