Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Prop.
1977/78: 43
Regeringens proposition
1977/78: 43
om
överlåtelse av viss staten tillhörig fast egendom m. m.
beslutad
den 27 oktober 1977.
Regeringen
föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsproiokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
BO
TURESSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås all riksdagen bemyndigar regeringen alt godkänna atl
staten med tomträtt upplåter vissa fastigheter i Björkliden, Norrbotlens län
och i Hällevik, Blekinge län till Svenska Järnvägsmännens
Semester-hemsförening. Till faslighelerna hör vissa byggnader m. m. Dessa
föreslås få ingå i lomträltsupplåtelserna utan vederiag. Syflel härmed äratt
skapa bättre förutsättningar för föreningen att bedriva sin personalvårdande
verksamhet.
1 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 43
Prop.1977/78:43 2
Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-27
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullslen, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Turesson
Proposition om överlåtelse av viss staten tillhörig fast
egendom m. m.
Framställningar av statens järnvägar och domänverket
Svenska
Järnvägsmännens Semesterhemsförening (SJS) har enligt sina stadgar lill ändamål
alt "förvalla och driva semesterhem och semesterstugor avsedda till
rekreation och vila för föreningens medlemmar". Rätl lill medlemskap i
föreningen har i huvudsak anställda vid siatens järnvägar (SJ) och enskilda
järnvägar saml dotterföretag till dessa,
SJS
driver rekreationsanläggningar på sex platser i landet, däribland Hällevik i
Sölvesborgs kommun, Blekinge län och Björkliden i Kiruna kommun, Norrbottens
län. SJS äger alla de anläggningar de driver utom dem i Hällevik och Björkliden,
där också SJ äger en del byggnader. SJ upplåterdessa byggnader till SJS ulan
hyra mot alt föreningen svarar för underhållet. Några av SJ:s byggnader i Björkliden
slår på kronoöverloppsmark, vilken förvaltas av domänverket och arrenderas av
SJ som i sin tur har överlåtit arrendet till SJS, SJ:s övriga byggnader i Björkliden
och de i Hällevik slår på statlig mark som SJ förvaltar och som SJS disponerar
utan avgift.
SJ
har i skrivelse den 25 september 1974 hemställt om att få överiåta sin andel i
nämnda byggnaderoch anläggningar i Hällevik och Björkliden lill SJS utan
vederlag saml alt få skriva av dess återstående bokförda värde. Vidare anmälde
SJ att man tagit upp diskussioner med SJS om atl upplåta berörda markområden till
föreningen med tomträtt mot marknadsmässig avgäld.
Som
skäl för sin framställning har SJ anfört att SJS' verksamhet är av så slor belydelse
för SJ atl den bör uppmuntras och underlättas. Det blandade ägandeförhållandet vid
anläggningarna i Hällevik och Björkliden för emellertid med sig en rad problem
både för SJS och för SJ. Bl. a, är det inte rationellt att en organisation
skall ha hand om underhållet på anläggningar
Prop.1977/78:43 3
som
ägs av någon annan. Vidare blir SJS möjligheter att få önskvärda utbyggnader
eller moderniseringar av investeringskaraktär utförda beroende av hur de kan
prioriteras inom SJ:s investeringsram, SJ anser atl det är angeläget atl
problem av denna arl undanröjs genom att äganderätten till anläggningarna och
ansvaret för förvaltningen av dem överförs helt på SJS, För delta talar också
del förhållandel att SJ inte kan dra nytta av sin del av anläggningarna för
annat ändamål.
Sedan
erforderiiga fastighetsbildningar m. m. numera har gjorts och avtal slutits med
SJS, har SJ kompletterat sin lidigare framställning genom skrivelse den 29
april 1977 och där hemställt om regeringens godkännande av fyra tomträttsavial
som SJ har träffat med SJS. Vidare har domänverket, som förvaltare av en viss
del av berörda markområden i Björkliden, i skrivelse den 2 maj 1977 hemställt
om regeringens godkännande av två tomträtisavial som domänverket har träffat
med SJS. Avtalen, som är dagtecknade den 18 och den 26 april samt den 2 maj
1977, har ingåtts under förutsättning av regeringens godkännande. De innehåller
i huvudsak följande fastigheter och upplåtelsevillkor.
I
Hällevik upplåter SJ med tomträtt faslighelen Hörby 45:1 inom Mjällby regislerområde.
Faslighelen har en areal om 79 173 ml Till fastighelen hör bl, a. en
hotellbyggnad och tre semeslerstugor. Fastighetens taxeringsvärde uppgår lill
400 000 kr., varav 200 000 kr. ulgör markvärde. Den föreslagna tomträttsavgälden
är 12 000 kr. per år. SJS äger redan vissa angränsande fasligheter.
I Björkliden
upplåter SJ med lomlräll de nybildade fastigheterna Jukkas-järvi handel
1:15,1:18 och 1:19 inom Kirunajordregisierområde. Fastigheten 1:15 har en areal
om 3 500 m. Till faslighelen hör två bostadshus. Fastighetens taxeringsvärde
uppgår lill 106 000 kr., varav 6 000 kr. ulgör markvärde. Den föreslagna tomträttsavgälden
är 312 kr. per år. Fasligheten 1:18 har en areal om 1 680 ml Till fasligheten
hör två bostadshus. Taxeringsvärdet uppgår till 100 000 kr., varav 5 000 kr. ulgör
markvärde. Den föreslagna tomträttsavgälden är 150 kr. per år. Fasligheten 1:19
har en areal om 24 120 ml Till fastighelen hör en hotellanläggning med annex. Taxeringsvärdet
uppgår lill 260 000 kr., varav 15 000 kr. ulgör markvärde. Den föreslagna tomträttsavgälden
är 2 150 kr. per år.
1
Björkliden upplåter vidare domänverket med tomträtt de nybildade fastigheterna Jukkasjärvi
kronoöverloppsmark 1:11 och 1:12. Fastighelen 1:11 har en areal om 11 760 m.
Fasligheten är obebyggd och har inte åsatts någol särskilt taxeringsvärde. Den
föreslagna tomträttsavgälden är 1 050 kr. per år. Fastigheten 1:12 har en areal
om 21 870 ml Till fastighelen hör en hotellanläggning, vars taxeringsvärde uppår
till 1 500 000 kr. Marken är inte åsätt någol särskilt taxeringsvärde. Den
föreslagna tomträttsavgälden är 1 950 kr. per år.
Samtliga
fastigheter upplåts under en första period för en tid av 60 år, Därefier kan
upplåtelserna förlängas i perioder om 40 år, Avgälderna uigår
Prop.1977/78:43 4
med
oförändrade belopp i perioder om tio år, Arsavgälderna är beräknade lill sex
procent av markens uppskattade marknadsvärde. Fastigheterna upplåts för
hotellverksamhet och liknande.
Byggnadsstyrelsen
har i yttranden den 3 maj 1976, den 8juni 1976 saml den 21 mars 1977 sagt sig
inte ha något att erinra mol upplåtelserna.
Eftersom
fastigheterna i Björkliden är belägna i Norrbottens lappmark ovanför
odlingsgränsen, måsle rennäringslagen (1971:437, ändrad senasi 1977:698)
beaktas. I fråga om upplåtelse av tomträtt saknas särskilda regler i rennäringslagen.
Där regleras emeUertid bl. a. mindre omfattande nytljande-rättsupplåtelser på
renbetesmark ovanför odlingsgränsen (32 S). Vid sådan upplåtelse utgår i
allmänhet kompensation lill samerna med belopp som svarar mot avgiften för
upplåtelsen utan att någon värdering görs av eventuell skada eller olägenhet
för renskölseln i del .särskilda fallet, Förnyttjanderätts-upplåtelser av
större omfattning gäller särskilda regler om upphävande av renskötselrätt, som
i huvudsak motsvarar expropriationslagens regler (26 i;). Därvid gäller
expropriationslagens (1972:719, ändrad senast 1977:706) regler om expropriationsersättning.
Vidare ges i rennäringslagen förbud förden som äger eller brukar mark ovanför
odlingsgränsen där renskötsel bedrivs all ändra användningen av marken på sätt
som medför avsevärd olägenhel för renskötseln (30 ;j).
Domänverket
har till sin framställning fogat yttranden av kammarkollegiet,
lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnden i Norrbottens län.
Kammarkollegiet
har föreslagit att ärendet om lomträltsupplåtelserna i Björkliden överlämnas till
lantbruksnämnden för prövning och avgörande.
Lantbruksnämnden
i Norrbottens län har i yttranden den 12 mars och den 3 september 1976 samt den
6 april 1977 meddelat att nämnden inte har någol alt erinra mol upplåtelserna.
Nämnden anser att de av domänverket föreslagna tomlrättsavgälderna är skäliga
och rimliga.
Lantbruksstyrelsen
har anfört att man i likhet med lantbruksnämnden funnit att det inte föreligger
hinder för renskölseln att ifrågavarande fastigheter upplåts med tomträtt.
Styrelsen menar vidare atl eftersom även tomträtten är en nyttjanderätt, bör
rennäringslagens och rennäringskungörelsens (1971:438, ändrad senast 1975:138)
bestämmelser om upplåtelse av nyttjanderätl kunna tillämpas i fråga om tomlrältsupplåtelser.
En tomträtts-upplåtelse får dock i praktiken en sorts mellanställning mellan marköverlå-lelse
och nyitjanderätlsöverlåtelse. Därför bör enligt styrelsen sådana upplåtelser
underställas regeringens prövning på samma sätt som nu gäller för försäljning
av mark inom berörda områden.
Domänverket
framhåller i sin framställning att rennäringslagens bestämmelser om nyttjanderättsupplåtelse
principiellt inte bör tillämpas på loml-rättsupplåtelser. Tomträttsavtalen bör,
såsom vid försäljning, genomföras av verket och lomträttsavgälderna betraktas
på samma sätt som köpeskillingar och därför tillfalla verket. Av delta följer
vidare,enligt verket,att förordnande bör meddelas enligt 26 rennäringslagen om
upphävande av renskölselrällen på de aktuella fastigheterna. Eftersom fastigheterna
emellertid med hänsyn
Prop.1977/78:43 5
till
sitt läge måsle anses sakna praktisk betydelse för rättigheten, finns dock i della
fall enligt domänverket inte fog för all ge ut sådan skade- eller inlrångsersältning
som 28 !j rennäringslagen innehåller föreskrifier om.
Svenska
Samernas Riksförbund och Raulasvuoma sameby har i yttrande över domänverkels
framställning menat atl en lillämpning av lomlrätlsin-slitulel inte innebär atl
renskölselrällen skall upphävas. Belräffande den årliga tomträttsavgälden
framhåller förbundet och samebyn atl markupplåtelsen medför ell kommersiellt
utnyttjande av fastigheterna varför tomträttsavgälden bör uppgå lill minst 10
000 kr. Efiersom SJS har planer på all utnyttja ifrågavarande markområden för ulbyggnad
av sin verksamhei och efiersom en generalplan för Torneträskområdel nu håller
på all utarbetas, finner förbundet och samebyn all man f. n. inte kan la slullig
ställning i ärendet. Frågan om exploatering för turistisk verksamhet inom
området måsle bedömas i ett samlat sammanhang och åtminstone vara i enlighet
med kommunal planläggning.
Föredraganden
Enligt
min mening måsle den verksamhei som Svenska Järnvägsmännens Semesterhemsförening
(SJS) bedriver anses vara av sådan betydelse för slalens järnvägar (SJ) som
förelag all del finns all anledning atl uppmuntra och underiätta föreningens verksamhei.
Den reglering av ägande- och nylijanderällsförhållandena vad gäller siatens fastigheler
i Björkliden och Hällevik, som SJ och domänverket har föreslagit, anser jag
vara ägnad all underiätla driften av anläggningarna och ge bättre
förutsättningar för en utveckling av verksamhelen.
Enligt
de avlal som SJ och domänverket har träffat med SJS, upplåter staten i Björkliden
med tomträtt sammanlagt ca 62 930 m fördelat pä fem fastigheter. Fastigheternas
sammanlagda taxeringsvärde uppgår till 1 966 000 kr,, varav 26 000 kr, utgör
markvärde. De föreslagna lomträttsavgälderna uppgår till sammanlagt 5 612 kr.
per år.
I
Blekinge upplåter staten enligt det avlal som SJ har träffat med SJS med tomträtt
79 173 m. Fastighetens taxeringsvärde uppgår lill 400 000 kr., varav 200 000
kr. ulgör markvärde. Den föreslagna tomträttsavgälden uppgår lill 12 000 kr,
per år.
Enligt
riksdagens beslul skall försäljning av slalens fasta egendom ske under full
affärsmässighet. Om så inte är fallel krävs riksdagens medverkan. Vidare gäller
atl försäljning av egendom vars värde överstiger 2 milj. kr. skall underställas
riksdagens prövning. Beslämmelserna gäller även i fråga om upplåtelse av
tomträtt i statens egendom. Tomlrältsupplåtelse innefallar även överiåtelse på tomträttshavaren
av byggnad och annan egendom, som vid upplålelsen hör till faslighelen enligt
lag.
Jag
har för avsikl atl - under förutsättning alt riksdagen bemyndigar regeringen
alt vidtaga de ålgärder som jag förordar i del följande - senare
Prop.1977/78:43 6
föreslå
regeringen atl godkänna dessa tomträttsupplålelser. Jag vill dock efter samråd
med chefen för jordbruksdepartementet någol kommentera de frågor om
tillämpningen av rennäringslagen (1971:437, ändrad senasi 1977:698)som har
aktualiserats i delta ärende.
Frågan om nyttjanderättsupplåtelse
enligt 32 S rennäringslagen prövas av lantbruksnämnden. I rennäringslagen ges
också andra bestämmelser lill skydd för rennäringen. Av belydelse för
tillämpningen av lagen är frågan om omfattningen av en eventuell skada eller
olägenhet för renskötseln. Domänverket har hos regeringen hemställt all renskölselrällen
skall upphävas såviii avser faslighelerna Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:11
och 1:12. Framställningen bereds f n. i jordbruksdepartementet.
Svenska
Samernas Riksförbund och Raulasvuoma sameby menaratt man inte kan ta slullig
ställning lill frågan om exploatering för turism inom området, förrän den
generalplan för Torneträskområdel som f. n. utarbetas är faslslälld. För egen
del vill jag framhålla all en eventuell utbyggnad av anläggningarna i Björkliden
i varje fall måste föregås av prövning enligt byggnadslagstiftningen.
När
del gäller de byggnader och anläggningar som hör till de nämnda fastigheterna
och som SJ vill överlåta till SJS ulan vederlag vill jag anföra följande.
De aktuella byggnaderna och
anläggningarna har ell sammanlagt taxeringsvärde om 2 140 000 kr. Deras
bokförda nettovärde utgjorde 760 360 kr. perden30juni 1977. SJ har hemställt atl
fl skriva av della värde. Enligt 1 J; cirkuläret (1962:709, ändrad senast
1969:62) lill vederbörande statsmyndigheter angående disposition av
köpeskilling, som infiyter vid försäljning av viss staten tillhörig egendom, m.
m., skall sådan avskrivning täckas med verkets egna driftmedel.
Enligt
min mening är villkoren för överlåtelsen av byggnaderna och anläggningarna
motiverade mot bakgrund av dels att de kan sägas bara innebära elt stadfästande
av hittillsvarande praxis, dels atl SJ inte kan dra nytta av anläggningarna för
annat ändamål. Jag förordar därför atl byggnaderna och anläggningarna flr ingå
i lomlrällsupplåtelserna utan vederlag.
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen all bemyndiga regeringen all godkänna alt de fasligheter som jag har
anmält upplåts med lomlräll på i huvudsak de villkor som jag har förordat i det
föregående.
Beslut
Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.