om ökning av aktiekapitalet i Post- och Kreditbanken, PKbanken

Proposition 1983/84:70

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:70

Regeringens proposition

1983/84: 70

om ökning av aktiekapitalet i Post- och Kreditbanken, PKTbanken;

beslutad den 10 november 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoli.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att staten avstår från sin företrädesrätt såsom aktieägare att teckna nya aktier vid en av Post- och Kreditbanken, PK­banken, planerad nyemission.

I    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 70


 


Prop. 1983/84:70                                                                     2

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-10

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och stalsråden 1. Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Anders­son, Rainer. Boström. Bodslröm, Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ökning av aktiekapitalet i Post- och Kreditbanken, PK-banken

1    Inledning

I 57 § lagen (1955: 183) om bankrörelse (ändrad senast 1979: 1050) finns bestämmelser om att ett bankaktiebolag till insättarnas skydd skall ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detta bestäms i förhållande till bankbolagets tillgångar och till garantiförbindelser som banken har ingått (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i fyra riskgrader. Den lägsta riskgraden omfattar placeringar med ingen eller ringa föriust-risk. Dessa placeringar är helt fria fi"ån täckningskrav. För placeringarna i övriga riskgrader gäller olika krav på täckning med eget kapital. Det samlade kravet på eget kapital erhålls genom addering av kapitalkraven i dessa riskgrader. Bestämmelserna innebär att storleken på bankbolagets eget kapital får en direkt betydelse för bankverksamhetens omfattning och inriktning.

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd vinstbalans. Vidare får med eget kapital likställas dels viss del av bankens obeskattade reserver, nämligen 40% av ett belopp som svarar mot reserverna för ufiäning, garantiförbindelser, utländska valutor samt för obligationer, dels det nominella värdet av föriagsbevis, utfärdade av banken. Med det egna kapitalet får dock reserver etc. likstäl­las endast inlill ett belopp som motsvar-ar detta kapital. Från det egna kapitalet skall avräkning ske för vissa speciella placeringar.

Den 1 juli 1974 bildades Post- och Kreditbanken, PK-banken, genom en sammanslagning av Postbanken och Sveriges Kreditbank. Sammanslag­ningen skedde så atl Sveriges Kreditbank i sin helhet uppgick i den nya statliga affärsbanken samtidigt som den nya banken övertog den rörelse Postbanken dittills bedrivit med undantag av postgirot. PK-banken beräk­nades vid tillkomsten få ett egel kapital om ca 620 milj.kr., varav 316,8


 


Prop. 1983/84: 70                                                                    3

milj. kr. i aktiekapital. Inför samgåendet hade aktiekapitalet i Sveriges Kreditbank fördubblats.

Ar 1975 ökades PK-bankens aktiekapital genom nyemission frän 316.8 milj. kr. till 633,6 milj. kr. Riksdagen anvisade för detta ändamål ett investeringsanslag av 316, 8 milj. kr. (prop. 1975/76:26. NU 4. rskr 60). Staten äger 99,96% av aktierna.

2    Skrivelse från PK-banken

PK-bankens styrelse har i en skrivelse till regeringen hemställt att staten vid en planerad nyemission avstår fi-ån sin företrädesrätt till teckning av aktier och att regeringen vidtar de åtgärder som fordras för elt sådant avstående. Styrelsen framhåller i huvudsak följande.

Efter år 1975 har banken inte tillförts eget kapital från ägarna. Bankens rörelse har expanderat kraftigt. Banken har bl. a.'ökat sina marknadsande­lar påtagligt inom näringslivssektorn. Balansomslutningen har fyrdubblats under de gångna nio åren. En fortgående expansion av rörelsen kräver en successiv ökning av det egna kapitalet. Banken har under de senaste åren kunnat uppfylla det kapitalkrav som gäller enligt banklagens kapitaltäck-ningsbestämmelser framför alll genom emission av förlagslän. Kapitalkra­vet har i övrigt kunnat täckas genom reservering av beskattade och obe­skattade vinstmedel. Banken kan nu endast emittera ytterligare ca 120 milj. kr. i förlagslån. Avsikten är att det sålunda återstående föriagslåne-utrymmet skall utnyttjas fullt ut under hösten 1983. Mot detta skall ställas en förväntad ökning av kapilaltäckningskravet på minst 450 milj. kr. årli­gen. Banken har därmed möjlighet att uppfylla kapitaltäckningskravet endast fram till en lidpunkt i början av år 1984. Senast då måsle banken öka sitt aktiekapital för att en fortsatt expansion av rörelsen skall kunna tryggas. En ökning av aktiekapitalet är därför ofrånkomlig.

Vid bedömningen av storleken på det nödvändiga tillskottet av aktieka­pital bör beaktas dels den väntade ökningen av bankens balansomslutning under de närmast följande åren, dels det förhållandet alt PK-bankens soliditet år svagare än huvudkonkurrenternas.

Styrelsen föreslår att kapitalökningen sker genom en nyemission vid Stockholms fondbörs. Formellt sett innebär detta att staten avstår från sin företrädesrätt till teckning av nya aktier men att någon utförsäljning av statens nuvarande aktieinnehav inte sker. Kapitaltillskottet kommer alltså med denna lösning inte att belasta statsbudgeten.

Styrelsens förslag innebär att det nominella aktiekapitalet ökar från f. n. 633,6 milj. kr. till 750 milj. kr. Statens ägarandel minskar därmed frän 99,96% till ca 85%. Banken räknar med att emissionen skall genomföras till en betydande överkurs, ca 300-400%, vilket innebär att kapitaltillskot­tet blir 350-450 milj. kr. Det exakta emissionspriset får'fastställas mot


 


Prop. 1983/84:70                                                                     4

bakgrund av det marknadsläge som råder vid emissionstidpunkleh. I an­slutning lill emissionen avses ske en uppdelning av aktiens nominella värde från 100 kr. till 25 kr. genom en s.k. split 4: I. Banken avser alt hos regeringen anhålla om stadfäslelse av eri"orderliga ändringar i bolagsord­ningen sedan beslut om ändringarna fatt-ats av bolagsstämmah.

3    Föredraganden

PK-banken har varit verksam scdaii den I juli 1974. Under denna tid har bankens rörelse expanderat kraffigt och har efter hand fått en struktur som liknar övriga större affärsbankers struktur. Detta innebär bl. a. att banken konkurrerar med övriga banker i fråga om kr-editgivning och andra banktjänster på näringslivets område. Det kan sålunda konstaleras att den slalliga affärsbanken hävdar sin ställning på kredilmarknaden pä det sätt som avsågs med sammanslagningen av Postbanken och Sveriges Kredit­bank. Syftet rned sammanslag.iingen var nämligen alt samla den statliga banksektorns resurser för att göra det möjligt all på ett mera effektivt sätt än tidigare konkurrera med de stora privata affärsbankerna.

Banklagens kapitaltäckningsbestämmelser medför att ökningen av ban­kens omslutning leder till ett ökat krav på eget kapital eller därmed jäm­ställt täckningskapital. Att bankens aktiekapital inte behövt ökas sedan år 1975 beror bl. a. på all bestämmelserna för några år sedan liberaliserades i viss utsträckning. Bankens utveckling är beroende av en ökning av det egna kapitalet. Det framstår som ofrånkomligt atl ökningen sker genom en nyemission av aktier. Bankstyrelsens förslag innebär att emissionen sker till ett nominellt belopp av 116,4 milj. kr., att staten, som äger 99,96% av aktierna, avstår frän sin nyteckningsrätl och alt hela emissionen i stället säljs över Stockholms fondböt"s.

Bankstyrelsens förslag ger förutsättningar för én fortsatt expansion av bankens rörelse ulan atl statsmedel behöver tas i anspråk. Med hänsyn till de ansträngda statsfinanserna är jag beredd atl ställa mig positiv till bacrkstyrelsens för"slag. Jag vill emellertid kraftigt stryka under att det inle kan komma i fråga att minska statens ägarandel i sådan grad att bankens karaktär av statlig affärsbank går förlorad. Staten bör givetvis även i fortsättningen vara majoritetsägare av banken och bör inte avyttra någon del av sitt nuvarande aktieinnehav. En så begränsad minskning av ägaran­delen som del här är fråga om ligger enligt min mening med bred marginal inom vad som kan accepteras. Jag förordar sålunda att PK-banken ges möjlighet alt genomföra en ökning av aktiekapitalet i enlighet med bank-styr"elsens förslag.

När det gäller utdelningspoliliken efler nyemissionen bör denna i princip inle skilja sig från andra affärsbankers. Jag räknar méd atl utdelningen, om resultatutvecklingen medger det, bör kunna höjas åtminstohe i takt med inflationen.


 


Prop. 1983/84:70                                                                 5

4    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har ahfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna den av mig förordade ordningen för en ökning av PK­bankens aktiekapital till 750 milj. kr,, innebärande att staten avstår från den företrädesrätt till teckning av nya aktier som tillkommer staten såsom aktieägare.

5    Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra­ganden lagt fram.

Norstedts Tr/ckeri, Stockholm 1983


 


 


 

 

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.