om nytt kyrkofullmäktigval i vissa fall
Proposition 1985/86:88
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Regeringens proposition 1985/86: 88
om nytt kyrkofullmäktigval i vissa fall
Prop. 1985/86: 88
Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 23 januari 1986,
På regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt
Sten Wickbom
Propositionens huvudsakliga innehåll
Vid 1985 års kyrkofuUmäktigval kunde några fullmäktige inte utses i en församhng i Väslemortlands län eftersom samtiiga avlämnade valsedlar var ogiltiga, I propositionen föresläs en särskild lag för att ett val skall kunna göras om i denna skuation.
1 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr.
Förslag till Prop. 1985/86:88
Lag om nytt val av kyrkofullmäktige i vissa fall
Härigenom föreskrivs följande.
Har vid ett kyrkofullmäktigval mer än hälften av det föreskrivna antalet fullmäktige i församlingen inte blivit utsedda, skall valet i församlingen göras om. Det nya valet skall gälla samtliga platser i fullmäktige.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag dä lagen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och gäUer tiU utgången av år 1988, Lagen tillämpas också i fråga om 1985 års allmänna val.
Justitiedepartementet Prop. 1985/86:88
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 1986
Närvarande: statsråden Feldt, ordförande, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodslröm, Göransson, Gradin, R, Carlsson, Holmberg, HeUström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Wickbom
Proposition om nytt kyrkofullmäktigval i vissa fall
Val i hela landet av kyrkofullmäktige förtättades den 20 oktober 1985, När länsstyrelsen i Väslernortlands län avslutade den slulliga röstsammanräkningen i kyrkofullmäktigvalet i Sätlna församling, fann länsstyrelsen att samtliga avgivna 82 röster var ogiltiga, eftersom valsedlarna saknade partibeteckning. Några fuUmäktige för valperioden 1986-1988 kunde därför inte utses i församlingen. Länsstyrelsens beslut vann laga kraft,
Riksskatteverket har anmält det inträffade till regeringen i en skrivelse den 13 december 1985,
Den vallagstiftning som gäller i dag medger inte att ett val görs om i situationer av detta slag (lagen 1972:704 om kyrkofullmäktigval, omtryckt 1985:204, jämförd med vallagen 1972:620, omtryckt 1985:203), Sättna församling står alltså f. n. utan kyrkofullmäktige och därmed också utan kyrkoråd för åren 1986-1988. Orsaken är uppenbariigen alt man har glömt att sätta ut partibeteckning på de valsedlar som avlämnades i valet.
Att församlingen står ulan kyrkofullmäktige och kyrkoråd är inte förenligt med lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Enligt den lagen skall nämligen dessa organ finnas i församlingen och fullgöra vissa uppgifter. Bl, a, skall församlingens medel och övriga tillgångar förvaltas av kyrkorådet och budget fastställas av kyrkofullmäktige (5 kap, 2 § resp. 6 kap. 3 och 4 §§), Atl församhngen saknar kyrkofullmäktige medför också att val av elektorer till kyrkomötet inte kan ske (lagen 1982:943 om kyrkomötet).
Enligt min mening bör kyrkofullmäktigvalet i Sättna församling skyndsamt göras om. Jag förordar atl riksdagen beslutar föreskrifter som gör detta möjligt.
Naturligtvis bör man överväga om man i vallagen eller lagen om kyrkofullmäktigval bör införa en regel för situationer av detta slag. Jag har emeUertid ännu inte tillräckligt underlag för att lägga fram något förslag om en mera permanent lösning. Enligt vad jag har inhämtat avser riksskatteverket att återkomma till regeringen i denna fråga i samband med att verket redovisar erfarenheterna från 1985 års allmänna val. Jag kommer därför alt överväga frågan i del sammanhanget. Jag förordar nu i stället en provisorisk lösning där de behövliga föreskrifterna tas in i en särskild lag. Den bör bara gälla för valperioden 1986-1988 och alltså vara tidsbegränsad. Den
bör utformas så atl den får tillämpning inte bara i fråga om Sättna försam- Prop. 1985/86: 88
ling utan också för den händelse någon likartad situation skulle uppstå vid
de omval av kyrkofullmäktige som enligt beslut av valprövningsnämnden
skall ske på vissa andra orter i landet, Lagen bör fä den innebörden att ett
nytt val skall förtältas, om mer än hälften av antalet platser i fullmäktige
har blivit obesatta vid ell val. Det nya valet bör i så fall omfatta samtliga
platser.
Vid det nya val som skall ske i Sätlna församling enligt den av mig föreslagna lagen kommer lagen om kyrkofullmäktigval atl vara tillämplig. Det betyder bl. a. att det enhgt 3 § är länsstyrelsen som, efler samråd med riksskatteverket, bestämmer dag för del nya valet. Givetvis bör valet ske så snart som möjligt. Hänsyn bör också tas tiU de fördelar som det kan innebära att valet i Sätlna församhng samordnas med de omval av kommun- och kyrkofullmäktige som skall äga rum på andra orter. Med tanke på de förberedelser som krävs - röstkort skaU upprättas och sändas ut, poströstning skall ordnas osv. - räknar jag med att valet kan förrättas tidigast söndagen den 16 mars 1986.
Det ankommer sedan på de nyvalda fuUmäktige i församlingen att snarast förrätta val av ledamöter i kyrkorådet och elektorer för 1986 års val till kyrkomötet.
Statens kostnader för valet kan betalas från andra huvudtitelns anslag Allmänna val.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedeparlementet upprättats ett förslag till lag om nytt val av kyrkofuUmäktige i vissa fall.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.
Vidare hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att förkorta motionstiden tiU tre dagar.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.