om medelstillskott till Datasaab AB

Proposition 1979/80:156

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:156 Regeringens proposition

1979/80:156

om medelstillskott tiil Datasaab AB

beslutad den 27 mars 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G. ÅSLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås atl ett anslag av 37 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret l979/80förau finansiellt rekonstruera Datasaab AB.

I    Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 156

Prop. 1979/80:156

Uidrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET                     PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-03-27

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om medelstillskott till Datasaab AB

1    Inledning

Riksdagen fattade i december 1977 beslut (prop. 1977/78: 17, NU 1977/ 78: 31, rskr 1977/78:98) om de ekonomiska förpliktelser som staten iklädde sig genom ett mellan staten och Saab-Scania AB den 21 september 1977 ingånget huvudavtal om samarbete på datorområdet. Samarbetet avsåg att Datasaabdivisionen i Saab-Scania AB (Saab-Scania) och Stansaab Elektronik AB (Stansaab) skulle gå samman i elt av staten och Saab-Scania gemensaml ägl bolag. Det nya bolaget, med namnet Datasaab AB (Datasaab), startade sin verksamhel vid årsskiftet 1977-1978.

Huvudavialet innebär bl. a. atl staten och Saab-Scania under åren 1978-1981 var för sig årligen skall skjuta till 37,5 milj. kr. till Datasaab samt att förluster som inte täcks av tillskollen skall ersättas av parterna lill lika stora delar. Enligt avtalet skall siaten under samma period dessutom årligen skjuta lill 32,5 milj. kr. för datatekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Bokslutet för Datasaabs verksamhel under år 1978 visade en kvarstående förlust på 123,6 milj. kr. efter avlalet ägartillskott. Ägarna tillsköt 57 milj. kr. vardera för att täcka föriuslen (prop. 1978/79: 189, NU 1978/ 79; 53, rskr 1978/79:446).

Det preliminära bokslutet för år 1979 visar att bolagels föriusl inte heller detta år täcks av de årliga avtalade medelstillskotten frän ägarna. Det ankommer därvid enligt huvudavtalet på staten och Saab-Scania atl till lika delar ersätta den kvarstående föriuslen.

Prop. 1979/80:156 3

2 Föredragandens överväganden

2.1       Datasaabs organisation och verksamhet

Dalasaabkoncernen består i dag av moderbolaget Datasaab med de inhemska dotterbolagen Datasaab Sverige AB, vilket arbetar som försäljningsbolag i Sverige, och Närdala AB, som tillhandahåller datatjänster, samt försäljningsbolag i ytterligare 11 länder.

Koncernen har tolall 3 320 personer anställda varav 930 är sysselsatta vid dollerbolag i utlandet. I Sverige är verksamhelen lokaliserad så, att del vid moderbolaget finns I 140 arbetstillfällen i Järfälla och Vällingby och 810 i Linköping. Datasaab Sverige AB (försäljningsbolaget) sysselsätter totalt ca 360 personer på etl flertal platser i landet. Närdata har ca 80 anslällda.

Moderbolaget är uppdelat i fyra produktorienlerade divisioner. Division Affärssystem utvecklar och marknadsför minidalorbaserade affärssystem och dataterminalen Alfaskop. Division Banksystem ulvecklar bankterminaler, som med framgång har sålts till banker i Norden, övriga Europa och Förenta staterna. Division Interaktiva datasystem utvecklar datorstyrda flyglrafikledningssystem för civila och militära tillämpningar. Division Nya områden arbetar med idéer till nya bärkraftiga områden för framtida verksamhet. Divisionen arbetar med all upprätthålla den unika kompetens som har byggts upp inom sjukvärdsdataområdet, ett område som har visat sig vara mycket besvärligt frän marknadssynpunkt, men där det bedöms finnas intressanta tillämpningsmöjligheter. F. n. studeras inom denna division också datasystem för förebyggande hälsovård.

2.2       Ekonomiska förhållanden

Förlusterna under år 1978 översteg vad som förutsågs vid bildandet av Dalasaab. 1 enlighel med avlalet lämnade Saab-Scania och staten därför ett extra bidrag på sammanlagt 114 milj. kr. för alt täcka företagets förlusler för detta år. För är 1979 förutses, enligt ett preliminärt bokslut, en förlust av ca 73 milj. kr. sedan avtalat ägartillskott har frånräknals. De preliminära resultat- och balansräkningarna bör fogas till protokollet i detta ärende som hilaga.

Enligt vad jag har erfarit visar budgeten i Datasaab för år 1980 en beräknad förlust i moderbolaget av ca 120 milj. kr., vilket kan komma atl ställa krav på extra förlusttäckningsbidrag på ca 10 milj. kr. För är 1981 räknar företagsledningen med en förlust som understiger det avtalade bidraget. Vid beräkningen av återstående behov av förlusttäckningsbidrag, måste beaklas att någon balanserad förlust inte skall kvarslå för perioden 1978-1981.

Orsakerna till företagets dåliga resultat de första åren är flera. Bl. a. kan nämnas atl resultatet för Saab-Scanias Datasaab-division försämrades mer

Prop. 1979/80:156                                                     4

än beräknat vid överflyttning till det nya bolaget. De rationaliseringsmöjligheter som skapades i det nya bolaget kunde heller inte utnyttjas i den takt som hade förutsetts.

Stansaab har under tidigare år i storl sett visat nollresultat. Efter sammanslagningen ökades satsningen på forskning och utveckling inom dataterminalområdet vilket på kort sikt ledde till resultatförsämring. De nya Alfaskopsystemen bedöms vara företagets mest lovande produkler.

Den division inom företaget som tillverkar flygtrafikledningssystem expanderade kraftigt i samband med en stor order från Sovjetunionen. Efterfrågan på denna typ av utrustning har dock varit dämpad på andra marknader och fortsatt export till Sovjetunionen har försvårats på grund av skärpta embargobestämmelser.

Åtgärder har kontinuerligt vidtagits för att lösa förelagets olika problem. Företaget har bl.a. anlitat internationella konsulter för atl finna åtgärder som sä snabbt som möjligt kan leda till ökad konkurrenskraft och bättre ekonomiskt resultat. Företagets ledningsfunktioner har stärkts och företagel arbetar nu mer kundanpassat än det har gjort tidigare. Samarbetet mellan Linköpings- och Järfällafabrikerna har förbättrats.

2.3 Finansiell rekonstruktion

Somjag nyss har redovisat förutsäg ägarna vid bildandet av Datasaab att ekonomiska bidrag till företaget krävdes under de första fyra verksamhetsåren. Bidragen bestämdes till lika stora belopp under vart och ett av dessa år. Förlusterna under åren 1978 och 1979 har dock överskridit vad som kunde förutses vid bolagets bildande. Enligt huvudavtalet skall föriuster utöver vad som täcks av bidrag, täckas av ägarna till lika stora delar. Staten är därför enligt avtalet skyldig att för år 1979 lill Datasaab skjuta till ca 37 milj. kr. Saab-Scania har i sitt bokslut för år 1979 avsaU 37 milj. kr. för bidrag till Datasaab.

I min redogörelse i prop. 1977/78: 17 framhöll jag bl.a. med hänvisning till det internationella konkurrensläget att ett statligt ekonomiskt slöd under en övergångsperiod är nödvändigt för att skapa en svensk dataindustri som av egen kraft kan konkurrera pä 1980-talets marknad. Jag erinrade också om den allmänna industripolitiska betydelse en allsidigt utvecklad svensk dataindustri kan få som kunskapsbas och förmedlare av ny teknik till andra delar av industrin. Vad jag då framhöll är alltjämt aktuellt. Av skäl somjag nyss har redovisat har det emellertid tagit längre tid än vad som ursprungligen avsågs att komma till rätta med de problem som har funnits i Datasaab och förlusterna har blivit större än beräknat.

Jag bedömer att de åtgärder som har vidtagits av Datasaabs företagsledning och den plan som företaget nu arbetar efter är tillfredsställande och innebär en rimlig balans mellan kravet pä snabb lönsamhet och det långsiktiga målet a« bygga upp en livskraftig svensk dataindustri. Det står

Prop. 1979/80:156                                                                   5

samtidigt klart att om de ekonomiska resultaten framdeles inte avsevärt förbättras måste staten som delägare kräva att styrelse och bolagsledning vidtar nödvändiga åtgårder för alt undvika ytterligare förluster. Sädana åtgärder kan innebära att sysselsättningen i företagel minskar och verksamheten koncenlreras till områden där företaget är konkurrenskraftigt.

Mot bakgrund av vad jag nu har framfört förordar jag att ett anslag av 37 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget III för innevarande budgetår för att täcka statens del av den för är 1979 beräknade förlusten.

3   Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Medelstillskolt till Dalasaab AB på tilläggsbudget III till statsbudgeien för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudlileln anvisa ett reservalionsanslag av 37 000000 kr.

4    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1979/80:156

6 BUaga

Datasaab AB

Preliminär resultaträkning för år 1979 (i milj. kr.), moderbolaget

Fakturering samt övriga rörelseintäkler                            595,6

Kostnader för tillverkning, försäljning och

administration                                                                  -704,3

Rörelseresultat före avskrivningar —108,7

Avskrivningar enligt plan                                                   -19,0

Rörelseresultat efter avskrivningar — 127,7

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter från dotterbolag                                          5,3

Övriga ränteintäkter                                                          2,2

Räntekostnader                                                             -44,4

Övriga finansiella intäkter                                                  1,3

Resultat efter Hnansiella kostnader och intäkter —163,3

Extraordinära intäkter och kostnader

Rörelsebidrag                                                                107,5

Försäljning av fastighet                                                     7,8

Avveckling D 12 till Facit                                                 -17.3

Aklienedskrivning Datasaab Frankrike                             -7,2

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt —72,5

Bokslutsdispositioner

Återföring av avskrivning enligt plan                                O, I

Skalt                                                                                 -0,1

Årets nettoresultat —72,5

Datasaab AB

Preliminär balansräkning för år 1979 (i milj. kr.), moderbolaget

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Kassa och bank                                                                  2,9

Kundfordringar                                                                 66,6

Fordringar i dotterbolag                                                 379,2

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter                 7,0

Andra fordringar                                                              12,9

Lämnade förskott                                                            14,8

Varulager                                                                       351,6

Summa omsättningstillgångar

835,0

Prop. 1979/80:156                                                                   7

Anläggningstillgångar

Långfristiga fordringar i dotterbolag                                43,3

Övriga långfristiga fordringar                                             5,7

Aktier och andelar i dotterbolag                                       91,9

Aktier och andelar i andra bolag                                        2,8
Anläggningar

Anskaffningsvärden                                                   147,2

Ackumulerade avskrivningar enligt plan                     -56,6

Summa anläggningstillgångar 234,3

Summa tillgångar                                                           1 069,3

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Kortfristiga skulder

Skulder till banker                                                            80,7

Skulder till leverantörer                                                  121,5

Skulder till dotterbolag                                                     61,3

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter                53,0

Andra skulder                                                                 114,8

Förskotl frän kunder                                                         17,2

Summa kortfristiga skulder 448,7

Långfristiga skulder

Banklån                                                                          262,6

PRI                                                                                   47,2

Förskott frän kunder                                                        43,7

Övriga lån 0,1

Summa långfristiga skulder 353,6

Obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan                           0,2

Summa obeskattade reserver 0,2

Bundet egel kapital

Aktiekapital                                                                    360,0

Reservfond 1 q

Ansamlad förlust

Balanserad föriusl                                                           -21,7

Årets resultat                                                                  -72,5

Summa eget kapital 266,8

Summa skulder och pget kapital________________ 1 069,3

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980