om medel till utvidgat datorstöd vid bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna

Proposition 1984/85:136

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:136

Regeringens proposition

1984/85:136

om medel till utvidgat datorstöd vid bostadsstyrelsen och länsbo­stadsnämnderna;

beslutad den 28 februari 1985.

Regeringen föreslär riksdagen att anta det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regcringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

HANS GUSTAFSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att för budgetåret 1985/86 8876000 kr. anvisas för bostadsstyrelsens projekt rörande utvidgat datorstöd - UDS - vid bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Riksdagen 1984185. I siiml. Nr 136


 


Prop. 1984/85:136                                                    2

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-02-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Boström, Bodström, Gö­ransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom.

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Proposition om medel till utvidgat datorstöd vid bostadsstyrelsen och läns­bostadsnämnderna

Inledning

Jag har i årets budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 13 s. 26) anmält att frågan om medel till utvidgat datorstöd vid bostadsstyrelsen och läns­bostadsnämnderna för budgetåret 1985/86 kommer att behandlas i ett sär­skilt sammanhang. Jag tar nu upp denna fråga.

Bostadsverket förvaltar ca 1,1 milj. län. Bostadsstyrelsen administrerar lånen med hjälp av ett centralt datasystem som infördes år 1968 och som nu alltså är 17 är gammalt. Systemet har sådana brister i såväl funktion som säkerhet att det snarast måste bytas ut. Länsbostadsnämnderna sköter f. n. all sin länehantering och låneförvaltning helt manuellt.

Sedan år 1978 bedriver bostadsstyrelsen ett arbete i syfte att förbättra och utvidga datorstödet till verksamheten vid styrelsen och att införa datorstöd vid länsbostadsnämnderna, det s. k. UDS-projektet. Särskilda medel har anvisats för det utredningsarbete som hittills har bedrivits.

I skrivelser till regeringen har bostadsstyrelsen redogjort för den närma­re utformningen av det framtida datorstödet och för hur arbetet skall bedrivas fram till dess att systemet är i full drift. I en av skrivelserna finns också en beräkning av kostnaderna för detta arbete och en lönsamhetskal­kyl över systemet. Systemet kommer enligt kalkylen att bli lönsamt fr. o. m. budgetåret 1992/93. Styrelsen har även begärt medel för det utred­ningsarbete som skall bedrivas under budgetåret 1985/86.


 


Prop. 1984/85:136                                                                  3

Beskrivning av det framtida systemet

Det framtida systemet kommer att bestå av en central och en regional del. Den centrala delen avses i stort motsvara det nuvarande centrala lånehanteringssystemet, medan den regionala delen skall vara ett stöd för verksamheten vid länsbostadsnämnderna. För det regionala systemet kommer en dator att placeras på vae nämnd, inklusive länsstyrelsen i Gotlands län. Till varje dator kommer ett antal terminaler att kopplas. Kommunikation mellan den centrala och de regionala datorerna skall ske genom teleöverföring vid vissa tillfällen vaije vecka.

Det nya centrala systemet skiljer sig från dagens system i huvudsak genom en modernare lagringsteknik med förbättrade åtkomstmöjligheter och högre flexibilitet. Det centrala systemet skall utnyttjas för avisering av lånekostnader och registrering av inbetalda lånekostnader. Uppgifter av detta slag förs sedan över via telenätet till det regionala systemet. Det nya centrala systemet beräknas vara klart i slutet av är 1986. Det kommer att köras parallellt med det gamla under en övergångstid. Jag finner det mycket angeläget att arbetet med konstruktionen av det centrala systemet prioriteras och att den uppgjorda tidsplanen kan hällas.

Det regionala systemets uppgift är att underiätta registreringen och ärendehandläggningen vid länsbostadsnämnderna. Handläggningen av ett ärende kommer att ges datorstöd från det att ärendet kommer in till länsbostadsnämnden tiMs ärendet avslutas genom att lånet betalas ut. Under förvaltiiingsskedet ges datorstöd i det regionala systemet genom registerhållning av olika slag av information som efterfrågas av låntagare, kreditinstitut, mäklare m.fl.

Den regionala utbyggnaden skall ske etappvis med början vid tre läns­bostadsnämnder. 1 den första etappen ingår länsbostadsnämnderna i Älvs­borgs, Gävleborgs och Västernorriands län. Därefter skall en utvärdering göras innan ytterligare införande sker. Alla länsbostadsnämnder avses få datorstöd före utgången av år 1987.

I utbyggnaden av det regionala systemet kommer särskilt att uppmärk­sammas att systemet ges ett sä flexibelt utförande att samordningen med den kommunala lånehanteringen underlättas.

Effektbedömningar och kalkyl

Det centrala systemet innebär att säkerheten ökar. Dessutom kommer ett nytt centralt system att göra det möjligt att löpande få uppgifter om lånestocken, aviseringar, utbetalning av räntebidrag m. m. Därutöver ökas möjligheten att göra speciella uttag av uppgifter för att tillgodose tillfälliga behov.

Det regionala systemet leder till minskad arbetsbelastning vid länsbo­stadsnämnderna. Tillgång till terminaler kommer att öka allmänhetens


 


Prop. 1984/85:136                                                    4

möjligheter att med hjälp av personalen fä utdrag ur registren enklare och snabbare jämfört med idag. Aviseringen av lånen skall i det nya systemet innehålla mer information till låntagarna som därmed får större möjlighet att kontrollera de aviserade uppgifterna.

Den bedömning av de båda systemens kostnader och intäkter som bostadsstyrelsen har gjort visar att systemen fullt utbyggda kommer att innebära en betydande rationalisering av arbetet och leda till att de löpande kostnaderna för länsbostadsnämnderna kommer att kunna begränsas. Framför allt kommer effektiviseringar att kunna medföra personalbespa­ringar. Regeringen har därför uppdragit åt bostadsstyrelsen att i samråd med statskontoret senast den 30 april 1985 till regeringen redovisa ett förslag om när och hur effektiviseringen kan realiseras. Utgångspunkten är att omkring 60 tjänster skall kunna avvecklas före 1991 års utgång.

I följande tablå redovisas vilka medel som bostadsstyrelsen hittills har erhållit för projektet och vilka medelsbelopp som enligt styrelsens bedöm­ning kommer att erfordras för budgetåren 1985/86 och 1986/87.

 

Budgetår

Kr.

1977/78

150000

1981/82

450000

1982/83

1 040000

1983/84

1850000

1984/85

4000000

1985/86

8876000

1986/87

3246000

1 årets budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 13) har regeringen föreslagit riksdagen att till bostadsstyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 49094000 kr. Beloppet innefattar inte medel för UDS-projektet.

Bostadsstyrelsen föreslår att ytterligare 8876000 kr. anvisas för utred­ningsarbete rörande UDS-projektet under hudgetåret 1985/86. Jag biträder styrelsens förslag. Jag vill emellertid samtidigt framhålla att det är av stor vikt att bostadsstyrelsen kan anpassa ambitionsnivån i arbetet till de re­surser som står till styrelsens förfogande. Jag vill även informera om att bostadsstyrelsen för ändamålet har begärt ytteriigare 948000 kr. för inne­varande budgetår. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att dessa medel anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.


 


Prop. 1984/85:136                                                             5

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsstyrelsen för budgetåret I98.V86 utöver vad som har föreslagits i prop. 1984/85: 100 bil 13 under elfte huvudtiteln anvi­sa 8 876 000 kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra­ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985


 


 


 

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.