om medel för en folk- och bostadsriäkning år 1990, m. m.

Proposition 1988/89:91

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1988/89:91

om medel för en folk- och bostadsräkning år

1990, m.m.                                          PoP-

1988/89:91

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 februari 1989 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Margot Wallström

Propositionens huvudsakliga innehåll

Under år 1990 skall enligt propositionen en allmän folk- och bostadsräkning (FoB 90) genomföras.

Uppgifterna till FoB 90 skall enligt propositionen samlas in dels genom en frågeblankett till allmänheten, dels genom ett utnyttjande av uppgifter som finns tillgängliga i register.

Arbetet med FoB 90 skall enligt propositionen ledas av statistiska centralbyrån. Kommunerna skall också medverka.

Statens och kommunernas sammanlagda kostnader för FoB 90 beräknas preliminärt uppgå till omkring 180 milj. kr.

Det föreslås i propositionen atl 28 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1989/90.

Avsikten är att ett förslag till särskild lag efter lagrådsbehandling skall föreläggas riksdagen senare under våren 1989.

1    Riksdagen 1988/89. I saml Nr 91

Civildepartementet                                 Prop. 1988/89:91

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989

Närvarande: statsråden Feldt, ordförande, S. Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet Wallström

Proposition om medel för en folk- och bostadsräkning år 1990, m.m.

1  Inledning

Den 19 mars 1987 gav regeringen genom tilläggsdirektiv (dir. 1987:20) statistikkommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning (landshövdingen Gösta Gunnarsson, ordförande, riksdagsledamöterna Elving Andersson, Marianne Carlström, Per Olof Håkansson, Gunnar Hökmark och Sture Thun samt generaldirektören Gunnar Danielsson, jur. kand. Hans Enrothoch fil. lic. Tomas Ohlin), kallad FoB-kommissionen (C 1985:01), i uppdrag att utreda frågan om behovet och utformningen av fortsatta folk-och bostadsräkningar.

FoB-kommissionen överlämnade den 6 september 1988 delbetänkandet (SOU 1988:43) Folk- och bostadsräkningar i framliden.

Delbetänkandet har remissbehandlats och remissvaren finns i en sammanställning som har publicerats av civildepartementet (Ds 1989:7).

Jag tar nu upp frågan om en folk- och bostadsräkning år 1990 och om medel för en sådan.

2 Föredraganden

2.1 Allmänna överväganden

Folk- och bostadsräkningar (FoB) har i Sverige sedan en lång tid tillbaka genomförts vart femte år.

Information av det slag som erhålls genom en FoB utgör ett väsentligt underlag för samhällsplanering, forskning och allmän information och därpå grundade ställningstaganden inom den offentliga sektorn och även inom den privata.

Sådan information kommer sannolikt att behövas under överskådlig framtid. För della talar även de internationella rekommendationerna i fråga om folk- och bostadsräkningar.

FoB-informationen är särskilt viktig i ett par avseenden. Den ger en regelbundet återkommande information om vissa samhällsförhållanden som är gemensamma för hela landet och medger härigenom för bl.a.

samhällsplanering och forskning betydelsefulla jämförelser mellan skilda     Prop. 1988/89:91 delar av landet och jämförelser i tiden. Den ger också information om förhållanden i fråga om hushåll, bostäder och yrken som för närvarande inte kan erhållas på annat sätt.

Regelbundenheten och de möjligheter till återkommande avstämning av berörda förhållanden som FoB-informationen innebär ger en allmän belysning av inträffade förändringar och utvecklingstendenser inom befolkningen och i samhället. Detta är av stor betydelse för såväl samhällsplaneringen, främst på regional och lokal nivå, som forskningen.

Min allmänna inställning är således att det är angeläget att skapa ett enhetligt underlag för främst den regionala och lokala samhällsplaneringen. Det ligger i medborgarnas intresse att de regionala och lokala organen kan fullgöra sina åligganden på ett rationellt sätt. Detta förutsätter tillgång till uppgifter om hela befolkningen avseende förutom ålder, kön och civilstånd jämväl sysselsättning, hushållssammansättning, bostäder, utbildning och yrke.

Vad gäller forskningsändamål används FoB-informationen främst för medicinsk — och då huvudsakligen yrkes-, arbetsmiljö- och socialmedicinsk forskning — samt för samhällsvetenskaplig forskning. Av betydande värde för forskningen är möjligheterna att på grundval av flera folk- oeh bostadsräkningar erhålla långa tidsserier för att kunna klarlägga förändringar och utvecklingstendenser. Forskningens användning av FoB-informationen företer härvid likheter med användningen i kommunemas planering.

Del är från bl. a. samhällsekonomiska synpunkter angeläget att man kan ta tillvara alla möjligheter för att undvika att en dubbelinsamling av uppgifter sker. Om de nu aktuella uppgifterna inte skulle samlas in i någon form av totalundersökning torde ett stort antal likartade undersökningar och statistiska bearbetningar behöva genomföras på regional och kommunal nivå samt inom forskningens ram, vilket enligt min mening skulle kunna bli betydligt mer kostnadskrävande.

Jag instämmer därför i FoB-kommissionens bedömning att en folk- och bostadsräkning bör genomföras år 1990 och atl uppgiftema till viss del skall samlas in genom en frågeblankett till allmänheten. Uppgifter kan också hämtas från sådana register som statistiska centralbyrån (SCB) redan har i dag eller som med.en viss komplettering kan användas.

Detta förfaringssätt stämmer i huvudsak överens med det som gällde för FoB 85.

Jag skall i det följande bl. a. behandla vilka uppgifter som bör ingå i FoB 90, vissa teknikfrågor, frågor om säkerhet, sekretess oeh integritet saml kostnadsfrågor.

Vissa frågor återstår alt behandla i en lagproposition som civilministern, enligt vad jag har erfarit, avser att föreslå regeringen att lägga fram senare under våren.

ti    Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 91

2.2 Uppgifter i FoB 90

Prop. 1988/89:91

Min bedömning: För år 1990 bör uppgifter om hushåll, lägenheter, färdsätt till arbetet, yrke, arbetad tid oeh utbildning samlas in genom en frågeblankett till allmänheten.

Uppgifter om sysselsättning häintas från SCB:s register för sysselsättningsstatistik.

FoB-kommissionen: Dess förslag överensstämmer, med undantag för uppgifter om utbildning, färdsätt och arbetad tid, med min bedömning.

Remissinstanserna: Övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker kommissionens förslag.

Vissa remissinstanser förordar dock alt fler uppgifter samlas in, t.ex. utbildning, arbetad tid och färdsätf lill arbetet.

Skälen för min bedömning: Uppgifter om hushåll och lägenheter är ett viktigt underlag för bostadsplanering, barnomsorgs- och befolkningsprognoser, m. m. Det finns i dag inget alternativt underlag som kan ge en liknande information. Enligt min mening kommer det i fortsättningen att vara mycket viktigt för samhällsplaneringen att ha sådan information.

Behovet av information om yrke är också mycket stort. De snabba förändringarna på arbetsmarknaden motiverar bl. a. en mer regelbunden insamling och presentation av uppgifter om yrke.

Uppgifter om utbildning har endast vid några få tillfällen ingått i tidigare folkräkningar, i blankettform senast år 1970. Riksdagens beslut om FoB 85 innebar att ett statistikregister över befolkningens utbildning skulle sammanställas på grundval av uppgifter från 1970 års folk- och bostadsräkning och av hos SCB befintliga register över genomgångna utbildningar. I likhet med flera remissinstanser anser jag att det äi- värdefullt att uppgifter om utbildning knyts till FoB 90. Uppgifter om utbildning är särskilt värdefulla i kombination med yrkesuppgifter för både arbetsmarknadsstatistiska och utbildningsstatistiska analyser.

Uppgifterna i utbildningsregistret bör om möjligt förtryckas på frågeblanketterna. SCB:s stalistikregister över utbildning kan på detta sätt rättas upp och kompletteras så att kvaliteten avsevärt kan förbättras. Om SCB efter genomförda provundersökningar finner att förtryckning är tekniskt genomförbar inom den ekonomiska ram som jag anvisat är jag beredd att föreslå detta förfarande.

Uppgifter om färdsätt till arbetet förekom senast i folkräkningen år 1975. Uppgifter av denna typ har mycket stor betydelse för trafikplaneringen, eftersom arbetsresorna ofta är dimensionerande för utformningen av trafikanläggningar. De stora investeringar i transportsektorns infrastmktur som för närvarande planeras och diskuteras ställer krav på underlag och prognoser a v god kvalitet på såväl nationell som regional nivå. Mot denna bakgrund anser jag atl det är viktigt att uppgifter om färdsätt till arbetet inkluderas i FoB 90.

Uppgifter om arbetad tid, vilka senast ingick i 1980 års folk- och bostadsräkning, är av värde såväl för analyser av omfattningen av sysselsätt-

ningen som för barnomsorgsplaneringen och pendlingsstudierna. Detta är väsentliga uppgifter för att på ett allsidigt sätt kunna göra analyser och prognoser över sysselsättningen på regional och lokal nivå. Uppgifter om arbetstid hämtas årligen genom skattade beräkningar via lämnade inkomstuppgifter. Detta förfarande har emellertid visat sig inte ge en rättvis bild av arbetstidens omfattning. Jag delar därför en del remissinstansers bedömning att uppgifter om arbetad lid bör ingå i FoB 90.

Uppgifter om sysselsättning i övrigt anser jag bör inhämtas från SCB:s register för sysselsältningsstatistik.

Jag har vidare övervägt om en uppgift om språklig.tillhörighet bör ingå i frågeblanketten till allmänheten. Jag har i detta fall erfarit att SCB redan nu kartlägger befolkningens språkliga tillhörighet i undersökningen om levnadsförhållandena (den s.k. ULF-undersökningen). Denna undersökning, som grundas på ett urval, visar hur stor del av befolkningen som har något annat modersmål eller något annat hemspråk än svenskan. Frågor om språkförhållanden bör i första hand tas upp inom ramen för denna undersökning eller i speciella undersökningar.

Mot denna bakgrund anser jag att det inte finns något direkt behov av att samla in en uppgift om språklig tillhörighet i FoB 90.

Prop. 1988/89:91

2.3 Huvudsaklig insamlingsteknik för FoB 90

Min bedömning: Insamlingen av uppgifter till FoB 90 bör göras genom en frågeblankett till allmänheten. Vissa befintliga register bör också utnyttjas.

FoB-kommissionen: Dess förslag överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna: Dessa tillstyrker i stort .kommissionens förslag.

Skälen för min bedömning: Jag förordar, som framgått tidigare, en insamling av uppgifter till FoB 90. med hjälp av en frågeblankett till allmänheten och ett utnyttjande av vissa befintliga register

Av följande uppställning framgår hur uppgiftema i FoB 90 kommer att samlas in.

Blankettinformation

-     Hushåll              ,             '       '                       '   '

-     Lägenheter '   ' .'■'■...■

-     Färdsätt till arbetet

-Yrke                                               ' '.'

-     Arbetad tid

-     Utbildning

Registerinformation

— SCB:s register över totalbefolkningen för inhämtande av grundläggande
befolkningsinformation         -

—SCB:s inkomst- och förmögenhetsregister för uppgifter om inkomster

—SCB:s utbildningsregister för uppgifter om utbildning

—SCB:s sysselsättningsregister för avgränsning av sysselsatta vid FoB-tidpunkten

—SCB:s centrala företags- och arbetsställeregister för klassificering av näringsgren oeh arbetsställets lokalisering för sysselsatta

—SCB:s fastighetstaxeringsregister för uppgifter om tätortstillhörighet

—SCB:s register över nyckelkodområden för uppgifter om omrädestillhö-righet

—registret vid centralnämnden för fastighetsdata över fastighetskoordi-nater

—SCB:s register från FoB 85 för att möjliggöra förtryckning av vissa uppgifter

Prop. 1988/89:91

2.4 Säkerhet, sekretess och integritet

Min bedömning: Frågan om en avidentifiering av FoB-registret bör övervägas ytterligare.

Allmänheten bör informeras om FoB-informationens insamling, karaktär och användning.

En parlamentarisk kommission bör bl. a. följa arbetet med FoB 90.

Av integritetsskäl bör uppgifter från FoB 90 inte användas för kontroll av folkbokföringen.

FoB-kommissionen: Dess förslag överensstämmer med min bedömning när det gäller informationen till allmänheten och att uppgifter från FoB 90 inte bör användas för att kontrollera folkbokföringen. Kommissionen har vidare föreslagit att det samlade FoB-registret skall avidentifieras, medan de skilda delregister ur vilka uppgifter hämtas för sammanställning av FoB-registret bör behållas med identifierbara uppgifter. Kommissionen har inte föreslagit någon ny parlamentarisk kommission.

Remissinstanserna: Datainspektionen, socialstyrelsen, riksarkivet, Stockholms universitet, medicinska forskningsrådet, arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmiljöinstitutet, statens institut för byggnadsforskning, SCB samt sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut anser att det samlade FoB-registret inte skall avidentifieras. Datainspektionen och riksarkivet förordar att registret överlämnas till riksarkivet för förvaring.

1 övrigt tillstyrks i stort kommissionens förslag.

Skälen för min bedömning: Skyddet för den personliga integriteten måste fortlöpande uppmärksammas.

Riskerna för otillbörliga integritetsintrång är, enligt min mening, små när det gäller statistik av det slag som FoB-informationen representerar. Detta hindrar inte att kvarstående faktiska risker för integritetsintrång oeh oro härför kan och måste sä långt som möjligt undanröjas.

En väsentlig källa till oro för integritetsintrång är det förhållandet att en

mängd uppgifter om en person samlas och hälls samlade pä ett ställe. Detta Prop. 1988/89:91 talar för att ett sammanhållet FoB-register med mer eller mindre identifierbara personuppgifter så långt som möjligt bör undvikas. FoB-kommissionen förordar mot den bakgrunden att det vid varje folk- och bostadsräkning upprättade FoB-registret skall avidentifieras, medan de utnyttjade källregistren bör behållas i identifierbar form för att möjliggöra återskapandet av FoB-registrets information för forskningsändamål.

Flera remissinstanser avstyrker kommissionens förslag i denna del. Eftersom ett av ändamålen med FoB-registret är att det skall användas för framtida forskning bör det, anser bl. a. datainspektionen, bevaras i identi-fierbart skick och överlämnas till riksarkivet så fort SCB avslutat den anslagsfinansierade bearbetningen, dvs. när personuppgifterna inte längre behövs hos SCB för registrets övriga ändamål. Om riksarkivet, enligt datainspektionen, sedan vill lämna ut ett FoB-register på medium för automatisk databehandling till t. ex. en forskare följer av bestämmelserna i datalagen (1973:289, omtryckt 1982:446, ändrad senast 1988:1485) att mottagaren blir skyldig att ha licens och tillstånd av datainspektionen.

Enligt datainspektionen innebär vidare kommissionens förslag inte någon avidentifiering, eftersom de olika delregistren kommer att bilda ett logiskt personregister enligt datalagen även om personregistret förs som delregister.

Mot denna bakgmnd är jag inte beredd att nu ta ställning i denna fråga. Hur FoB-registret bör behandlas bör i stället bli föremål för ytterligare överväganden, särskilt med hänsyn till forskningens krav.

Frågan om information om FoB 90 är av central betydelse. Liksom FoB-kommissionen och flera remissinstanser vill jag särskilt betona betydelsen av att allmänheten hälls informerad om FoB-informationens insamling, karaktär och användning. Enligt min mening kan det finnas en möjlighet att dämpa medborgamas oro för otillbörliga intrång i den personliga integriteten genom att förmedla kunskap om dels användningen av inhämtade uppgifter och därpå gmndad statistik, dels de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller och hur de tillämpas.

Den kanske viktigaste informationen att sprida är dock vilka rättigheter
den enskilde har. Det är därför nödvändigt att allmänheten erhåller en
fyllig information om rätten att fä registemtdrag och bereds tillfälle att få
rättelse till stånd i FoB-registret. Härigenom kan en nödvändig gmnd      '

skapas för allmänheten att hysa förtroende för folk- och bostadsräkningen.

På motsvarande sätt soni skett i saniband méd 1985 års folk- och        ■ bostadsräkning anser jag att en parlamentariskt säiiimansatt kommission bör tillsättas för att följa arbetet med FoB 90, med särskild uppgift att uppmärksamma sekretess-och integritetsfrågorna.

En sådan kommission bör inledningsvis kunna överväga bl. a. frågan om
FoB-registret skall avidentifieras. Detta bör kuiina ske i god tid innan FoB
90 genomförs, sä att de uppgiftsskyldiga hinner informeras om vad som skall
gälla i det avseendet innan de lämnar sina uppgifter.                        ;

Jag återkommer under avsnitt 2.7, vad gäller kommissionens uppgifter i
övrigt.                                                :                        ,     •     .. .

Det är också viktigt att av integritetsskäl skilja på register för ädmihi-     '     : i      .y

strativa ändamål och sädana register som skall användas endast för framställning av statistik. Således anser jag att uppgifter från folk- och bostadsräkningar inte bör användas för kontroll av folkbokföringen.

Prop.1988/89:91

2.5 Genomförande av FoB 90

Min bedömning: Reglerna om FoB.90 bör föras samman i en särskild lag.

Arbetet med FoB 90 bör ledas av SCB, under rmedverkan av
kommunerna.           ,        .                            ,

FoB-kommissionen: Dess förslag överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna: Dessa delar i stort kommissionens förslag.    .   ,

Skälen för min bedömning: I likhet med vad soni gjorts vid de senaste folk- och bostadsräkningarna bör reglerna för FoB 90 föras samman i en särskild lag. Civilministern avser, som nämnts, att senare föreslå regeringen att en lagproposition skall lämnas till riksdagen under våren 1989.

Arbetet med FoB 90 bör ledas av SCB, vilket avses bli reglerat i den särskilda lagen.

SCB bör få avgöra när under året FoB 90 skall genomföras. Civilministern
avser att återkomma till regeringen med ett förslag om att ge SCB ett sådant
uppdrag.                                                          ,

En kommunal granskningsorganisation bör inrättas, som vid FoB 85.

Behovet av att folk- och bostadsräkningar görs snabbare och billigare är stort. SCB har på uppdrag av FoB-kommissionen inventerat möjligheterna att åstadkomma detta. Enligt SCB finns det intressanta resultat från denna inventering, som bör kunna utvecklas vidare. Bl-a. kan,.enligt SCB, en decentralisering av datakraft och granskningsarbete till kommunerna pä kort sikt innebära en snabbare handläggning och på längre sikt en kostnadsbesparing. Vidare kan en förtryckning av vissa uppgifter pä frågeblanketten innebära mindre kostnader och snabbare hantering.

2.6 Kostnader och finansiering

Min bedömning: Totalkostnaden.för FoB 90 beräknas preliminärt lill omkring 180 milj. kr., varav för kommunerna omkring 76 rtiilj.

kr. .. :.   .    .     ■

FoB-kommissionen: Dess förslag om totalkostnaden överensstämmer i stort med min bedömning.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat siig i frågan delar, i
stort kommissionens förslag. I       ,                    .        . ■

Skälen för min bedömning: Med den uppläggning av FoB 90 som jag förordar kan totalkostnaden för staten och kommunerna beräknas prelimi-.

närt till omkring 180 milj. kr. i 1988 års kostnadsläge, varav för kommunerna omkring 76 milj. kr.

Kommunerna bör liksom vid tidigare folk- och bostadsräkningar själva svara för de kostnader som uppkommer inom den sektorn. Kommunemas möjligheter att utan kostnad ta del av resultaten av folk- och bostadsräkningen bör följa tidigare principer. Detta innebär att statistik som rör den egna kommunen tillställs kommunen utan kostnad. Övriga bearbetningar, som statistik avseende delar av en kommun, får ske genom uppdragsfinansiering.

De kommunala kostnaderna är naturligt nog särskilt svåra att beräkna. Även om kommunernas kostnader skulle något överstiga de nu beräknade 76 milj. kr. kan ändå samhällsekonomiska vinster göras genom att kostsamma urvalsundersökningar i kommunal regi kan undvaras.

Jag återkommer under avsnitt 2.8 till anslaget Folk- och bostadsräkningar under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1989/90.

Prop. 1988/89:91

2.7 Framtida folk- och bostadsräkningar

Min bedömning: Frågan i vad mån framtida folk- och bostadsräkningar skall vara helt registerbaserade bör övervägas ytterligare.

En övergång lill tioårsintervall bör också övervägas.

Varje folk- och bostadsräkning bör regleras i en särskild lag.

FoB-kommissionen: Dess förslag överensstämmer med min bedömning när det gäller att varje folk- och bostadsräkning bör regleras i en särskild lag. Kommissionen har föreslagit att framtida folk- och bostadsräkningar, om möjligt, skall vara helt registerbaserade och genomföras vart femte är.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker i stort kommissionens förslag. Användningen av helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar avstyrks av bl. a. Stockholms universitet och SAF.

Skälen för min bedömning: FoB-kommissionen föreslår att helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar bör kunna användas i framtiden, om administrativa register finns tillgängliga. Jag är dock inte nu beredd att förorda en sådan lösning. Med hänsyn till kraven på bl. a. integritet och kvalitet bör denna fråga bli föremål för ytterligare utvecklings- och utredningsarbete.

FoB-kommissionen föreslår vidare att folk- och bostadsräkningar bör genomföras vart femte år. I likhet med en av reservanterna i FoB-kommissionen anser jag att frekvensen av framtida folk- och bostadsräkningar inte behöver vara lika tät som i dag. Därför bör, enligt min mening, övervägas att övergå till ett tioårsintervall, vilket också överensstämmer med vissa inlernationella rekommendationer.

Folk- och bostadsräkningar bör i sä fall i framtiden kunna genomföras varje decennieskifte, vilket också följer de internationella rekommendationerna.

Utgångspunkten för en sådan ny ordning bör dock vara FoB 90, efter-

som tidsperioden fram till år 2000 i annat fall skulle komma att bli alltför lång.

Den tidigare föreslagna parlamentariska kommissionen bör, fömtom de uppgifter som redovisas under avsnitt 2.4, kunna fä i uppdrag att utreda förutsättningarna för en användning av helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar samt en övergäng till ett tioårsintervall, efter FoB 90. Civilministern avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

En folk- och bostadsräkning bör vidare regleras i en särskild lag vid varje tillfälle.

Prop. 1988/89:91

2.8 Anslag för budgetåret 1989/90

Mitt förslag: För budgetåret 1989/90 anvisas 28 milj. kr. till anslaget Folk- och bostadsräkningar.

Skälen för mitt förslag: Som jag redovisat tidigare beräknas preliminärt totalkostnaden för FoB 90 till omkring 180 milj. kr., varav omkring 76 milj. kr. avser kommunernas egna kostnader.

Jag beräknar medelsbehovet för FoB 90, vad avser budgetåret 1989/90,' till 28 milj. kr. I detta belopp ingår den del av ADB-investeringarna, som skall finansieras av staten.

En del av ADB-investeringarna, nämligen persondatorer för kommunikation mellan kommunerna och SCB, skall delfinansieras av kommunerna. ADB-utmstningen kommer dock att upphandlas av SCB. Därför bör en rörlig kredit på 15 milj. kr. tas upp under anslaget. Jag återkommer till regeringen i denna fräga.

Genom att uppgifterna till FoB 90 till en del skall samlas in via en frågeblankett kommer arbetsbelastningen hos SCB att följa tidigare mönster. SCB:s arbete kan dock komma att påverkas av att visst granskningsarbete kan komma att decentraliseras till kommunerna.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag här har anfört hemställer jag atl regeringen

1.   föreslär riksdagen all till anslaget Bil. Folk- och bostadsräkningar
under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1989/90 anvisa ett reserva
tionsanslag på 28400000 kr. (avsnitt 2.8),

2.   bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört under avsnitten
2.1-2.7.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden oeh beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

10

Innehåll                                                         Prop. 1988/89:91

Proposition.......................................................... .... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ....................... .... 1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989        2

1    Inledning....................................................... .... 2

2    Föredraganden............................................... .... 2

2.1    Allmänna överväganden............................... .... 2

2.2    Uppgifter i FoB 90....................................... .... 4

2.3    Huvudsaklig insamlingsteknik för FoB 90........... .... 5

2.4    Säkerhet, sekretess och integritet................. .... 6

2.5    Genomförandet av FoB 90............................ .... 8

2.6    Kostnader och finansiering............................ .... 8

2.7    Framtida folk- och bostadsräkningar............... .... 9

2.8    Anslag för budgetåret 1989/90...................... .. 10

3    Hemställan.....................................................    10

4    Beslut........................................................... .. 10

Norstedts Tryckeri, Slockholm 1989                                                                                                                       11