om kassettskatten
Proposition 1985/86:57
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Regeringens proposition 1985/86: 57
om kassettskatten
Prop.
1985/86:57
Regeringen föreslår riksdagen all anta del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 31 oktober 1985.
På regeringens vägnar OlofPalme
Kjell-Olof Feldt
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föresläs vissa förenklingar i fråga om kassettskatten. Den föreslås las ut med ett fast belopp per band, oavsett speltid. Skatten föresläs bli 15 kr. per videokassetlband och 1 kr. 50 öre per oinspelat ljudkassettband. Gränsen för skatteplikt, 30 minuters speltid, föreslås slopad. I övrigt föresläs ändringar beträffande definitionen av kassettband så att även byggsatser till kassettband klart blir skattepliktiga samt ändringar av registreringsbestämmelserna. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1986.
1 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 57
Prop. 1985/86:57 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:691) om skall pä vissa kassettband'
dels att 3 § skall upphöra att gälla,
dels att 2, 4, 5, 9 och 11 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Med videokassettband avses ett magnetband som är inbyggt i en kassett och som kan användas för upptagning av bilder avsedda att återges genom en teknik som i något skede utnyttjar elektriska signaler.
Med Ijudkassetlband avses etl magnetband som är inbyggt i en kassett och som endasl kan uppta ljud.
Med oinspelade Ijudkassetlband jämställs inspelade ljudkassettband som med hänsyn lill bandens eller kassetternas utförande, inspelningarnas art eller andra särskilda omständigheter uppenbarligen är avsedda att användas på samma sätt som oinspelade Ijudkassetlband.
Med kassettband enligt första eller andra slyckel avses även etl magnetband på en spole som avpassats för all byggas in i en kassett.
4§
Kasseltskatt las ul för videokas- Kassellskalt
tas ut för videokas-
setlband med 25 öre per spelminui setlband med 15 kronor
per band
och för Ijudkassetlband med 2 öre och för Ijudkassetlband med / Pro
per spelminut. na 50 öre per band.
5§
Då ett skattepliktigt band införs Då
ett skattepliktigt band införs
till landet av någon som inte har till landet av någon som inte har
blivit registrerad enligt 9 §, skall blivit registrerad enligt 9 § andra
skatten erläggas lill lullmyndighe- stycket, skall skatten erläggas till
ten. I sådana fall gäller lullagen tullmyndigheten. I sådana fall gäller
(1973:670) i fråga om skatten. tullagen (1973:670) i fråga om skal-
Dessutom gäller 9 kap. 4 § lagen ten. Dessutom gäller 9 kap. 4 § la-
(1984:151) om punktskatter och gen (1984:151) om punktskatter
prisregleringsavgifter. och prisregleringsavgifter.
9§
Riksskatteverket skall efter ansö- Riksskatteverket skall efter ansö-
kan av den som avjer a//yrkesmäs- kan av den som
yrkesmässigt gör
sigt göra inspelningar eiler kopie- inspelningar eller kopieringar på
ringar på Ijudkassetlband registrera ljudkassettband registrera denna
denna som skallskyldig. som skaltskyldig.
Lagen omtryckt 1984: 161.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 57
Riksskatteverket fär efler ansö- Riksskatteverket får efter ansö
kan registrera som skaltskyldig kan
registrera som skaltskyldig den
även den som avser att yrkesmäs- som i
större omfattning
sigt i mer än ringa omfattning göra 1.
yrkesmässigt gör inspelningar
inspelningar eller kopieringar på vi- eller
kopieringar på videokassetl-
deokassettband. Delsamma gäller band,
den som avser alt införa skatteplik- 2. inför skattepliktiga
kassett-
tiga video- eller Ijudkassetlband lill band lill landet för yrkesmässig
landet för yrkesmässig ålerförsälj- äterförsäljning eller uihyrning.
ning eller uihyrning / mer än ringa
omfattning.
11 § I deklarationen får avdrag göras för skatt pä sädana band
1. som har förts ut ur landet eller förts lill svensk frihamn för annat ändamål än all användas där,
2. för vilka skattskyldighet lidi- 2. som har ålertagits i samband gare enligt denna lag har inträtt, med återgång av köp,
3. som har ålertagits i samband 3. för vilka i andra fall än som
med återgång av köp, avses i 1 eller 2
skattskyldighet en
ligt denna lag tidigare har inträn,
4. som har sålts med föriust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig lill bristande betalning frän köparen,
5. för vilka sådan avgift som avses i ett den 2 mars 1982 träffat avtal mellan staten samt Sveriges Biografägareförbund, Folkels Husföreningarnas Riksorganisation, Föreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareför-ening u. p. a.. Föreningen Sveriges Filmproducenter och föreningen IFPI-VIDEO har eriagts till stiftelsen Svenska Filminstitutet.
Avdrag enligt första slyckel 4 fär göras med belopp som svarar mol så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av bandens försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på de band som betalningen avser.
Avdrag som avses i första styckel 5 får göras även om avgiften har eriagts efter redovisningsperiodens utgång men före den tidpunkt dä deklarationen skall ha kommit in lill beskatlningsmyndighelen.
I deklarationen skall även uppges I deklarationen skall även uppges
det antal skattepliktiga ljudkassett- del
antal skattepliktiga ljudkassett-
band, med angivande av deras band, som
den skaltskyldige har
spellid, som den skatlskyldige har använt
för sådan inspelning eller
använt för sådan inspelning eller kopiering
som sker yrkesmässigt,
kopiering som sker yrkesmässigt.
1. Denna lag träder i kraft den I januari 1986.
2. Den som är registrerad vid utgången av år 1985 skall senast den 27 januari 1986 lämna uppgift till riksskatteverket om sitt lager av kassettband vid ulgången av år 1985.
11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 57
Prop. 1985/86:57 Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1985
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Göransson, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om kassettskatten 1 Inledning
Enligt lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband tas skatt ut på inspelade eller oinspelade videokassetlband och oinspelade ljudkassettband. Skallen infördes den 1 september 1982. Skatteutskottet uttalade därvid (SkU 1981/82:66) alt skatten måste betraktas som ett provisorium och att del var viktigt att den redan från början följdes upp. Så snart tillräcklig erfarenhet vunnits av skatten borde den enligt utskottet bli föremål för en allsidig utvärdering. Därvid borde bl. a. skatteulfallel och kostnaderna för uppbörd, administration och kontroll m.m. belysas och även alternativa skatleformer på delta område bedömas.
Riksskatteverket, RSV, har i en skrivelse till regeringen anfört alt förutsättningar nu föreligger för prövning av huruvida skäl finns för en fortsatt kassettbandsbeskattning. RSV förordar i skrivelsen att skallen avskaffas. I andra hand har RSV föreslagit vissa förenklingar av lagen. Skrivelsen har remissbehandlats.
Jag lar i det följande upp de av RSV väckta frågorna om kassetlskalten.
2 Gällande bestämmelser
Kassetlskall skall betalas vid omsättning eller uihyrning inom landet eller vid införsel till landet av inspelade eller oinspelade videokassettband och oinspelade Ijudkassetlband (1 §). Skatten beräknas efter bandens möjliga spellid (4 §). Band med en spekid om högst 30 minuter är dock undantagna frän beskattningen (3 §).
Skallen är för videokassetlband 25 öre per spelminui och för ljudkassettband 2 öre per spelminut (4 §).
Skatten tas bara ul för magnetband. En ytterligare förutsättning är att bandet är inbyggt i en kassett (2 §). Detta innebär bl. a. alt någon skatt inte tas ut på magnetband på öppna spolar, rullband.
Skallskyldig Ull kassetlskall är den som yrkesmässigt inom landet till- Prop. 1985/86:57 verkar kassettband (6 § 1). En sådan tillverkare skall vara registrerad hos RSV som skattskyldig (8 §). Efler ansökan kan även den som yrkesmässigt avser att göra inspelningar eller kopieringar pä video- eller Ijudkassetlband registreras som skattskyldig (9 § första stycket). För att sådan registrering skall kunna ske ifråga om videokassettband ställs kravet att verksamheten skall vara av mer än ringa omfattning. Slutligen kan den som i mer än ringa omfattning avser att införa skattepliktiga video- eller Ijudkassetlband till landet för yrkesmässig äterförsäljning eller uihyrning registreras (9 § andra slyckel).
Den som är registrerad till kasseltskatt kan importera eller annars förvärva band utan atl dä erlägga skatten. Skattskyldigheten för sädana band inträder först när banden levereras lill en köpare som inte är registrerad eller när banden första gängen hyrs ul eller tas ut ur rörelsen (7 §). Om skattepliktiga band införs till landet av någon som inte är registrerad eriäggs skallen lill tullmyndigheten (5 §). Den som är registrerad betalar in skatten lill RSV enligt deklaration, som skall avse tvämånadersperioder (I0§).
För den som är registrerad gäller särskilda regler om rätt till avdrag i deklarationen. Dessa är i huvudsak av samma slag som inom punktskal-leområdel i övrigt (11 § första slyckel 1-4): En särskild avdragsbestämmelse (11 § första styckel 5) gäller emellertid för band för vilka särskild avgift eriagts till stiftelsen Svenska Filminstitutet enligt ett avtal som den 2 mars 1982 träffats mellan staten och företrädare för film- och videobranschen. Enligt avtalet, 1982 års film- och videoavtal, skall videogramulhy-rare erlägga avgift till filminstitutet med 40 kr. för långfilm och med 24 kr. för kortfilm. Avtalet finns intaget i prop. 1981/82:111. Den särskilda avdragsmöjligheten innebär all kassetlskall inte behöver erläggas för band som avgiflsbelagts. Om avgift enligt film- och videoavtalel har betalats av någon som inte är skaltskyldig, och som således inte kan göra avdrag i deklaration för kassetlskall, utgår särskild kompensation som utbetalas av RSV efter ansökan (13-18 §§).
3 Riksskatteverkets skrivelse
Enligt RSV:s skrivelse har inkomsterna av kassettskatlen för budgetåret 1982/83 (10 månader) varit 15 mkr. och för budgetåret 1983/84 32,5 mkr. Antalet hos RSV registrerade skallskyldiga är 120. RSV:s kostnader för administrationen av skatten uppgår lill 600000 kr per är. RSV:s erfarenheter av kassettskatlen uppges i väsentliga hänseenden vara negativa. Skatten är svårhanterlig och utsätts vidare för kvalificerade skatteundandragande åtgärder som i sin tur medför konkurrenssnedvridningar inom branschen.
Prop. 1985/86:57 Administrativa problem med kassettskatten
Enligt skrivelsen har utvecklingen inom kassellområdet såväl beträffande apparaterna för in- och avspelning som själva kassetlbanden lett till att det blivit alltmer komplicerat alt beräkna skatten. Ett exempel på svårigheterna är alt videosystemen utvecklats så atl olika spelhastigheter kan användas för samma band. Det förekommer således att band med en normal spelfid om 130 minuter, som i vanliga fall skulle beskallas med 32 kr. 50 öre i kassettskatt, har en speltid om endast 20 minuter i vissa bandspelare. Bandet har då deklarerats som ett band med högst 30 minuters speltid och därigenom helt undgått beskattning. Även bortsett från dessa problem ger principen att räkna skatten efter spelminuler upphov lill tillämpningssvärigheter. Bl. a. är del vid import tids- och arbetskrävande för tullmyndigheterna att få fram uppgifter om bandtyp och speltid. 30-minulersregeln har utnyttjats i skatteundandragande syfte sä att även band med normala speltider vid import angetts vara 30-minutersband och därigenom undgått beskattning. Att uppgifter om speltid anges riktigt kan endast stickprovsvis kontrolleras. Även för de skattskyldiga innebär kravet atl ange antalet spelminuter för banden en avsevärd administrativ omgång.
Administrativt betungande är enligt RSV bl. a. också den särskilda möjligheten att i deklaration göra avdrag för eller få kompensation för skatt på band för vilka avgift eriagts lill Svenska Filminsututet. Cirka 35 skattskyldiga är hos RSV registrerade som kopierare på videokassetlband. De sammanlagt yrkade avdragen var för dessa 9,5 mkr under budgetåret 1983/84. Kontrollen av de skattskyldiga erbjuder enligt RSV särskilda svårigheter eftersom redovisningen ofta är bristfällig. Även ärendena om kompensation lill icke skattskyldiga som erlagt avgift är enligt RSV myckel resurskrävande.
När det gäller registreringsbestämmelserna har RSV framhållit följande. Den som yrkesmässigt gör inspelningar eller kopieringar på ljudkassett-band har rätt alt vara registrerad oavsett verksamhetens omfattning. Den som gör samma sak med videokassettband måste göra del i mer än ringa omfattning för alt få vara registrerad. Detsamma gäller den som inför skattepliktiga video- eller ljudkassettband för yrkesmässig äterförsäljning eller uthyrning. Uttrycket ringa omfattning lillämpas, i enlighet med uttalande i förarbetena, så att det skall vara fråga om mer än 100000 oinspelade Ijudkassetlband eller 25000 videokassetlband. Dessa gränser motsvarar enligt RSV en skatt om ca 150000 kr. resp. 1 milj.kr. I fråga om andra punktskatter har RSV funnit all gränsen för registrering bör dras så all den skatt som skall betalas uppgår till minst 150000 kr.
Skatteundandragande
Enligt skrivelsen tillämpas flera sätt för all undgå beskattningen. Del vanligaste sättet torde vara smuggling. Främst rör det sig därvid om videokassetlband, som pä grund av skattens storlek är ett lönande smug-gelobjekl. Skatteundandragande sker bl. a. också, som nämnts tidigare, genom att felaktiga uppgifter om bandens speltid lämnas vid importen.
Under hösten 1984 har i handeln utbjudits videoband lill så låga priser att Prop. 1985/86: 57 det enligt RSV framstår som osannolikt att någon kassettskatt har eriagts för dem. RSV bedömer alt en del av dessa band kan komma från lager som inköpts före kassettskatlens införande, men atl större delen dock måste misstänkas vara band för vilka skatt rätteligen bort redovisas.
I skrivelsen återges vidare uppgifter från Svenska Magnetbandinstitutet, som beräknat all under 1984 endasl en tredjedel av de försålda videobanden beskattats. Av övriga band beräknas en tredjedel vara band som importerats av tillfälliga grossister före skallens ikraftträdande och den återstående tredjedelen insmugglade band. Antalet insmugglade band skulle enligt denna bedömning vara 600000 för år 1984. Enligt RSV ger dessa siffror sannolikt en i stort sett riktig bild av de mycket besvärliga förhållanden som råder inom videobranschen.
RSV:s förslag
Mot bakgrund av den förhållandevis ringa skalteuppbörden och de avsevärda svårigheterna alt kontrollera kassetlskalten föreslår RSV alt den avskaffas. Om skallen skall behållas måste enligt RSV bestämmelserna förenklas och utformas sä att skatten inte blir att betrakta väsentligen som en form av frivillig avgift. RSV föreslår, om skatten behålls, att följande ändringar görs:
1. en styckeskatt införs med en enhetlig skattesats för videoband resp. ljudband och skattesatserna bestäms till sådana belopp alt skälen för skatteundandragande avsevärt försvagas,
2. beskattning skall ske även om banden har en spellid om 30 minuter eller kortare,
3. även inspelade Ijudkassetlband beskattas,
4. definitionen av kassettband justeras så all även byggsatser till sådana band kan beskattas,
5 enhetliga regler införs i fråga om förutsättningarna för registrering som skattskyldig,
6. avdragsbestämmelserna ändras så alt skatteundandragande inte kan ske genom att skallskyldig exporterar och därefter ånyo importerar samma band, och
7. rätten att göra avdrag eller erhålla kompensation för skatt på band för vilka avgift eriagts till Svenska Filminstitutet slopas.
4 Remissinstanserna
Remissyttranden över RSV:s skrivelse haravgetls av generaltullstyrelsen. Föreningen IFPI-Video, Grammofonleveranlörernas förening. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbelsnämnd (KLYS), statens kulturråd, STIM, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI), Svenska Filminstitutet, Svenska Magnetbandinstitutet och Svenska Musikerförbundet.
Prop. 1985/86:57 De flesta av remissinstanserna tillstyrker alt kassettskatlen avskaffas.
Generaltullstyrelsen anför att en mycket stor del av de band som nu säljs är obeskattade, alt skatten pä grund av sin konstruktion och varans karaktär är mycket svårkontrollerad och alt man måste räkna med atl smugglings-benägenheten kommer att kvarstå. Det är generaltullslyrelsens bestämda uppfattning all skatten bör avskaffas. Svenska Magnetbandinstitutet anför alt skatten medfört stora skador för magnelbandbranschen och främjat kriminell verksamhet. Institutet förordar atl skatten avskaffas så snart som möjligt.
Föreningen IFPI-Video, Grammofonleveranlörernas förening, KLYS, STIM, SAMI och Svenska Musikerförbundet anser också all kassetlskalten bör avskaffas, men all detta bör kopplas lill all en upphovsrällslig avgift enligt ett förslag av upphovsrättsutredningen (SOU 1983; 63) genomförs. Statens kulturråd anser atl behovet av kompensation för hemkopieringen kvarstår och framhåller all någon proposition pä grundval av upp-hovsrältsutredningens förslag ännu inte lämnats. Svenska Filminsiiiuiet hänvisar till att 1982 års film- och videoavtal kan sägas upp om skatten avskaffas, atl de avgifter som utgår till följd av avtalet ger filminstitutet 17-20 milj. kr. per år och att del frän ett kullurpolitiskl perspektiv är viktigt att videokassetlskalten behälls och att inkomsterna från denna överförs lill kulturområdet. Filminstitutet anser att det inte finns tillräckliga skäl för alt avskaffa skallen på videokassettband.
5 Föredraganden
Den särskilda skatten på ljud- och videokassetlband infördes den I september 1982. Bakgrunden till skatten var den kraftigt ökade användningen av kassettbandspelare och videobandspelare och den ökning av privalko-pieringen av band som följde av denna expansion. Privatkopieringen ansågs medföra förfång för rättighelshavare av olika slag genom atl deras verk och prestationer utnyttjades på ett sätt som inte varit avsett. Följderna av kopieringen bedömdes också kunna bli en minskning av utbudet av musik på fonogram eller av film- och videoproduktion. Särskilt kunde detta gälla inspelningar som var osäkra från försäljningssynpunkt men kullurpoliliskt angelägna. Utvecklingen ansågs också negativt kunna inverka pä antalet arbetsfillfällen för musiker och arti.ster, bl.a. genom minskad efterfrågan på skivor och inspelade kassetter samt direkta framföranden.
Skallen avsåg alt bereda ekonomiskt utrymme för en kompensation av dessa negativa verkningar av hemkopieringen. Kompensationen genomfördes dels genom direkt ekonomisk ersättning lill grupper av rätlighetsin-nehavare, dels insatser av annat slag på bl. a. musik- och filmområdena.
I övrigt motiverades skatten av statsfinansiella skäl. Skatten beräknades för helt år ge intäkter om ca 35 milj. kr. för Ijudkassetlbanden och ca 100 milj. kr. för videokassellbanden. Dessa beräkningar gjordes dock med utgångspunkt bl. a. i en högre skattesats såvitt avser ljudkassettbanden.
Enligt min mening är del uppenbart att kassettskatlen sådan den nu är Prop. 1985/86: 57 utformad inte fungerar väl. Inkomsterna från skatten är betydligt mindre än vad som beräknades när den infördes. För budgetåret 1984/85 var RSV:s uppbörd av kassettskatt 42,6 milj. kr. Tullverkels uppbörd var för samma period 7,0 milj. kr. Den låga uppbörden kan numera endast till ringa del förklaras av all särskilt videokassetter hamstrades innan lagstiftningen trädde i kraft. Det förefaller i stället, mol bakgrund av de uppgifter som tidigare redovisats, vara klart all här föreligger ett betydande skatteundandragande. Detta gäller dock i huvudsak videobanden. Skatteundandragandet leder enligt min mening till oacceptabla förhållanden. Inte minst är det allvarligt att den seriösa handeln drabbas av en omöjlig konkurrenssituation. Enligt min mening föreligger dock inte tillräckliga skäl för att helt slopa skatten. Däremot är del i hög grad angeläget att skatten snarast förenklas. Detta bör enligt min mening ske genom att skallenivån för videokassettbanden sänks och genom att skatten görs oberoende av speltiden.
En enhetlig skattesats oavsett speltid undanröjer vissa praktiska tillämpnings- och kontrollproblem. I samband därmed och i samma syfle bör gränsen för skatteplikten, 30 minuters speltid, slopas.
När det gäller skaltenivån kan konstateras alt skallen på ljudkassettband i förhållande till varans värde är väsentligt lägre än skatten på videokassettband. Några särskilda svårigheter med skatten på Ijudkassetlband har inte angetts föreligga. Den nuvarande skattenivån för dessa bör behållas. Däremot bör skattesatsen för videokassellbanden sänkas väsentligt för atl marknaden skall kunna fungera. Enligt min mening är del lämpligt att sänka skatten på videokassettbanden till 15 kr. per band. Skatten är f. n. 30 kr. för ett Ivålimmarsband och 45 kr. för etl Iretimmarsband. Den enhetliga skattesatsen för Ijudkassetlbanden bör bestämmas lill 1 kr. 50 öre per band, vilket ungefär motsvarar genomsnittet av den nuvarande skatleri.
Jag delar RSV:s uppfattning att registreringsbeslämmelserna behöver ses över. 9 § andra stycket bör ändras så all där anges som förutsättning för registrering all verksamheten bedrivs i större omfattning, vilket överensstämmer med vad som gäller enligt andra punklskalteförfallningar. Det bör enligt min mening vara möjligt för RSV att fastställa ett skallebelopp som gräns för regislreringsmöjlighelen. Beloppet bör givelvis kunna justeras när penningvärdels förändringar motiverar del men f. n. torde det av RSV angivna beloppet 150000 kr. kunna tjäna som riktmärke.
Bestämmelserna
i 9 § första stycket innehåller speciella registrerings-
regler för dem som gör inspelningar eller kopieringar på Ijudkassetlband.
Registrering kan i dessa fall ske oavsett verksamhetens omfattning, under
förutsättning att den bedrivs yrkesmässigt. Bestämmelsen tillämpas också
i praktiken enbart när verksamheten är av liten omfattning, eftersom de
större inspelarna eller kopierarna inte köper in lomma kassettband utan i
stället annat bandmaterial. Regeln bör behållas, men ordalydelsen bör
anpassas efter vad som föreslås i fråga om 9 § andra stycket. För de
verksamheter det här är fråga om saknas del också skäl atl tillåta att
kassettband importeras utan all skatt på banden eriäggs till tullmyndighet.
Jag föreslär därför atl 5 § ändras så atl möjligheten att la in kassettband 9
Prop. 1985/86:57 utan all betala skatt til! tullen inskränks till alt avse dem som registreras enligt 9 § andra slyckel.
I enlighet med RSV:s förslag bör definitionen av kassettband ändras så att den entydigt omfattar också byggsatser. Likaså bör förslagel om ändring av avdragsbestämmelserna genomföras så all dessa inte skall kunna leda till skaltefrihet för band som exporteras och därefter importeras. De nuvarande bestämmelserna skulle nämligen kunna tolkas sä alt skallefrihet uppnås om banden efler importen tillfälligt sänds ul ur landet igen.
Jag är inte beredd atl föreslå ett genomförande av RSV:s förslag om skall också pä inspelade ljudkassetter och om slopad avdragsrält för band för vilka avgift eriagts lill Svenska Filminstitutet.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1986. Den som är registrerad vid ulgången av år 1985 bör senast den 27 januari 1986 lämna uppgift lill RSV om sitt lager av kassettband vid utgången av år 1985.
6 Lagrådets hörande
Med hänsyn lill att erforderiiga lagstiftningsåtgärder är av enkel beskaffenhet anser jag atl lagrådets yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt anta etl inom finansdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1982:691) om skall på vissa kassettband.
Ärendet bör, med hänsyn lill del föreslagna ikraftträdandet, behandlas under innevarande höst.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.