Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Prop.
1978/79:30
Regeringens proposition
1978/79:30
om
inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i
Göteborg m. fl.;
beslutad
den 21 december 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga del
förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Stiftelsen för
produklutvecklingscentrum i Göteborg, Bokbranschens Finansieringsinstitut AB,
SlS-Standardiserings-kommissionen i Sverige samt de regionala
utvecklingsfonder, som ersätter företagareföreningarna, befrias från
skattskyldighet för inkomst och förmögenhet med undantag för skyldigheten att
betala kommunal inkomstskau för fastighetsinkomst.
Den inskränkta skattskyldigheten föreslås gälla fr.
o. m. 1978 års taxering för Stiftelsen för produklutvecklingscentrum i Göteborg
och fr. o. m. 1979 års taxering i de övriga fallen.
1 Ri/csdagen / 978/79. 1 sam/. Nr 30
Prop. 1978/79:30 2
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs alt 53 § 1
mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
53 § I 1 mom. Skyldighet att
eriägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag
eller I särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller
beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:
a) fysisk person:
för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som av honom här I
riket eller å utländsk ort förvärvats; samt
för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;
för avlöning eller annan därmed
jämföriig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;
för avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annal uppdrag, i den
mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;
för pension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 4 500 kronor och för
annan ersättning enligt nämnda lag;
för pension på grund av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
för belopp, som utgår på grund av
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen
meddelats i här I riket bedriven försäkringsrörelse;
för ersättning enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt
enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller
olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som
avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän;
för dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och
kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt
studiestödslagen (1973:349);
' Senaste lydelse 1978:925.
Prop. 1978/79:30
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
|
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här
I riket förvärvad inkomst av tjänst;
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av
fastighet eller rörelse här I riket eller tillbehör till sådan fastighet
eller rörelse; saml
för
belopp varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter,
samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt I den
omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;
b) staten:
för
inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller
vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt
för
inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller
av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av
industriell verksamhet, som huvudsakligen avser aU tillgodose statens egna
behov;
c) landsting, kommuner och andra menigheter
ävensom hushållningssäll
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:
för
inkomst av fastighet och av rörelse;
d) akademier,
Nobelstiftelsen d) akademier, Nobelstiftelsen
samt stiftelsen Dag Hammarskjölds samt stiftelsen Dag Hammarskjölds
|
Minnesfond,så ock allmänna
undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets
universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro
skyldiga alt vara medlemmar samt samarbelsorgan för sådana sammanslutningar med
ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna,
sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa,
företagareförening som erhåller statsbidrag, nortlandsfonden, statens utvecklingsfond,
Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m..
Svenska Bibelsällskapets bibelfond. Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen
Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norriand, Sveriges exportråd, Sveriges
turist-
Minnesfond, så ock
allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets
universitet och högskolor I vilka de studerande enligt gällande stadgar äro
skyldiga att vara medlemmar saml samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med
ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna,
sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa,
företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som
avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från
företagareförening lill regional utvecklingsfond, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond,
Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.
m.,Svenska Bibelsäll-
1* Ri/csdagen /978/79. / sam/. Nr 30
Prop. 1978/79:30
Nuvarande
/yde/se
råd,
järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas lill allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar utdelning ål sina delägare, aktiebolaget
tipsljänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna
sjukförsäkringsfonden, pensionsiitif-telser som avses i lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor,erkända
arbetslöshetskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid
arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal
mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål atl utgiva
avgångsersättning lill friställd arbetstagare eller främja åtgärder till
förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd
till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i
lagen om yrkesskadeförsäkring: för inkomst av fastighet;
e)
kyrkor,sjukvårdsinrättningar vi
Föreslagen
lydelse
skåpets
bibelfond. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland,
Stiftelsen för produklutvecklingscentrum i Göteborg, Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd, järnkontoret och SlS-Standardiserings-kommissionen i
Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel användas till
allmänt nyttiga ändamål och utdelning icke lämnas lill delägare eller
medlemmar, aktiebolaget tipstiänst, svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande
av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor,erkända arbetslöshetskassor,
understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid
arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal
mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva
avgångsersättning lill friställd arbetstagare eller främja åtgärder till
förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk atl bliva uppsagd
till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses I
lagen om yrkesskadeförsäkring: för inkomst av fastighet; Ikas verksamhet ej bedrives
i vinstsyfte.
Prop.
1978/79:30 5
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
barmhärtighetsinrättningar,
stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär
eller annan myndighet stärka rikets försvar eller au, utan begränsning till
viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran
av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning
eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna
angivna villkor:
för
inkomst av fastighet och av rörelse;
O svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt
särskild författning äro skyldiga aU avstå sin vinst, ekonomiska föreningar,
samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till
livförsäkring hänförilg verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska
juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning
eller på därmed jämföriigl sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om
samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser
marksamfällighet eller regleringssamfäUighet, samtliga här under O avsedda
bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under
punkterna d) och e):
för
all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
g)
utländska bolag:
för
inkomst av här belägen fastighet;
för
inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;
h)
allmänna pensionsfonden:
för all inkomst som härflyter av medel, som
förvallas av fjärde fondstyrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.
Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro,
efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt
ändamål alt främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller
förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag,
då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling, och tillämpas såvitt avser Stiftelsen för
produktulvecklingscentmm i Göteborg första gången vid 1978 års taxering, såvitt
avser regional utvecklingsfond. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag
och SlS-Slandardiseringskommis-sionen i Sverige första gången vid 1979 års
taxering och i övrigt fr. o. m. 1980 års taxering. Har Stiftelsen för produktutvecklingscentrum
i Göteborg vid 1978 års taxering beskattats i vidare omfattning än som följer
av denna lag får besvär anföras över taxeringen enligt 100 § taxeringslagen
(1956:623).
Prop.
1978/79:30 6
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-12-21
Närvarande:
statsminister Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,
Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Bondeslam
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Proposition
om inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i
Göteborg m. fl.
1
Inledning
Stiftelser är liksom flertalet andra juridiska
personer i regel oinskränkt skattskyldiga till statlig och kommunal
inkomstskatt. Vissa juridiska personer har emellertid ansetts vara av så
kvalificerat allmännyttig karaktär alt inskränkning i skattskyldigheten bedömts
motiverad. Regler om sådan inskränkt skattskyldighet finns i bl. a. 53 § 1 mom.
första stycket d) kommunalskatlelagen (1928:370), KL, 7 § första stycket e)
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 6 § 1 mom. första stycket b) lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Inskränkt skattskyldighet enligt dessa
lagrum föreligger för ett antal rättssubjekt som särskilt anges i 53 § 1 mom.
första stycket d) KL. Inskränkningen innebär att de uppräknade rättssubjekten
är helt befriade från statlig inkomstskatt och förmögenhetsskall och är skattskyldiga
till kommunal inkomstskatt bara såvitt avser inkomst av fastighet.
De rättssubjekt som räknas upp i 53 § 1 mom. första
stycket d) KL utgör inte någon enhetlig grupp. Flertalet bedriver verksamhet
som har nära anknytning till viktiga samhällsfunktioner, t. ex. utbildningen.
Sedan gammalt har sådana rättssubjekt varit helt eller delvis befriade från
skattskyldighet till stat och kommun. Senare har vissa andra institutioner med
allmännyttigt ändamål fått samma skatterätlsliga ställning, t. ex. företagareföreningar
som erhåller statsbidrag. Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre
Norriand, norriandsfonden, järnkontoret och Sveriges exportråd.
Stiftelsen
för produklutvecklingscentrum i Göteborg, Bokbranschens
Prop. 1978/79:30 7
Finansieringsinstitut
AB och SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige har anhållit alt deras
skattskyldighet skall inskränkas genom att de tas upp i 53 § 1 mom. första
stycket d) KL. Framställningarna har remissbehandlats. 1 det följande behandlas
framställningarna var för sig. Jag avser också att behandla frågan om
skattebefrielse för de regionala utvecklingsfonderna. Under hösten 1977
beslutade riksdagen atl företagareföreningarna-som f n. är inskränkt
skattskyldiga enligt 53 § 1 mom. första stycket d) KL - skall upplösas och
ombildas till stiftelser, som benämns regionala utvecklingsfonder och har stat
och landsting som stiftare och huvudmän. 1 prop. 1977/ 78:40, som låg till
grund för riksdagsbeslutet förordades att utvecklingsfonderna skulle tas upp i
53 § 1 mom. första stycket d) KL (prop. bil. 1 s. 176).
2
Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg
Stiftelsen för produklutvecklingscentrum i Göteborg
(PUC) bildades av landstingen i Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs,
Värmlands och Älvsborgs län samt Göteborgs kommun. PUC:s verksamhet regleras
genom etl avtal mellan stiftelsen och staten, företrädd av styrelsen för
teknisk utveckling (STU). Genom avtalet som gäller under liden 1 januari
1977-31 december 1981, åtar sig STU och stiftelsen att gemensamt finansiera
verksamhet med syfte att stödja produktutveckling inom främst den mindre och
medelstora industrin i Västsverige.
PUC
har i januari 1978 anhållit att stiftelsens skattskyldighet med verkan fr. o.
m. 1978 års taxering skall inskränkas genom atl stiftelsen tas upp bland de
juridiska personer som anges i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. I
framställningen har anförts bl. a. följande.
Enligt
stadgarna har PUC, vars verksamhetsområde främst är Hallands, Göteborgs och
Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län, till uppgift alt i samarbete
med Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet saml näringslivet låta
genomföra den verksamhet, som STU och stiftelsen har träffat avtal om.
Stiftelsen skall medverka till att idéer och förslag till nya eller förbättrade
produkter från såväl institutionsforskning som företag och uppfinnare utvecklas
och anpassas för industriell produktion och försäljning.
PUC:s
verksamhet finansieras av de medel STU och stiftarna har beslutat anvisa för
stiftelsens verksamhet samt av de medel som uppkommer i stiftelsens verksamhet.
Stiftelsen förvaltas av en styrelse som beslår av sex ordinarie ledamöter och
sex suppleanter. STU utser ordförande och två ordinarie ledamöter samt tre
suppleanter medan återstående ledamöter och suppleanter utses av landstingen
och Göteborgs kommun. Beslut om ändring av PUC:s stadgar fattas av styrelsen
efter hörande av stiflarna. Stiftelsen skall inte stå under länsstyrelsens
tillsyn. Om verksamheten upphör, skall stiftelsens förmögenhet användas på sätt
som stiftarna och STU kommer överens om efter förslag av styrelsen.
Prop.
1978/79:30 8
PUC är f n. oinskränkt skattskyldig. Enligt
stiftelsens mening bör stiftelsen på grund av sitt ändamål och sin inriktning
bli inskränkt skaltskyldig enligt 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Stiftelsen
Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norriand, som bedriver en med PUC
jämföriig verksamhet, har genom riksdagsbeslut beviljats inskränkt
skattskyldighet. Vid bifall till PUC:s framställning bör inskränkt
skattskyldighet gälla fr. o. m. 1978 års taxering.
Efter remiss har yttranden över framställningen
avgetts av riksskatteverket (RSV), STU, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Ålvsborgs, Skaraborgs och Värmlands läns landsting samt Göteborgs kommun.
Samtliga remissinstanser tillstyrker bifall till
framställningen. ÄSK framhåller bl. a. att PUC med hänsyn till finansiering,
syfte och verksamhet får anses fullfölja allmännyttiga ändamål i samma grad som
andra organ vars skattskyldighet har inskränkts, t. ex. Stiftelsen Industriellt
Utvecklingscentrum i övre Norriand. STU anför liknande synpunkter.
För
egen del vill jag anföra följande. Som PUC och remissinstanserna har påpekat
har Stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norriand tagits in i 53 §
1 mom. första stycket d) KL (prop. 1977/78:26, SkU 1977/78:12, rskr 1977/78:30,
SFS 1977:989). Åtgärden motiverades av stiftelsens ändamål och dess nära
anknytning till den statliga näringspolitiken på regional nivå. Med hänsyn till
de stora likheter som råder mellan denna stiftelses och PUC:s verksamhet bör de
få samma skattemässiga behandling. Jäg föreslår därför all också PUC las med
bland de rättssubjekt som räknas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Detta
medför att PUC blir frikallad från skyldighet att betala statiig inkomstskatt
och förmögenhetsskatt och blir skattskyldig för kommunal inkomstskatt bara
såvitt avser inkomst av fastighet.
3
Bokbranschens Finansieringsinstitut AB
Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI)
bildades år 1974. Samtliga aktier i bolaget ägs av Svenska
bokföriäggareföreningen. I bolagels styrelse skall ingå minst en representant
från Svenska bokhandlareföreningen. Bolagets uppgift är att genom direkt
utlåning eller borgensgarantier stödja svensk bokhandel. Genom beslut av
statsmakterna under våren 1977 handlägger bolaget frågor om kreditslöd enligt
förordningen (1977:395) om försöksverksamhet med statligt kreditstöd till
bokhandel.
BFI
har anhållit att dess skattskyldighet skall inskränkas genom alt del tas upp i
53 § 1 mom. första stycket d) KL. I framställningen anförs bl. a. följande.
För
BFI:s verksamhet har bokföriagen tillskjutit ett grundkapital på 1 milj. kr.
saml reverser på sammantaget 2 milj. kr. Verksamheten är subventionerad av
bokförläggareföreningens medlemmar genom adminis-irationsbidrag och gynnsamma
kreditvillkor. Genom kompletteringen med det statliga kreditstödet har
institutet nu fått karaktären av förelagareför-
Prop. 1978/79:30 9
ening.
En skattebefrielse skulle vara av synneriigen stor betydelse för BFI som
därigenom kunde lå möjlighet atl fondera bidrag från intressenter i syfte att
bl. a. förstärka institutets lånekapacitet.
Efter remiss har yttranden över framställningen
avgetts av RSV, Svenska bokförläggareföreningen och Bok-, Pappers- och
Kontorsvaruförbundet.
De
sistnämnda två remissinstanserna finner det från allmän och kulturell synpunkt
angeläget atl BFI befrias från skattskyldighet. De framhåller bl. a. att del
kreditslöd som BFI lämnat har visat sig särskilt konstruktivt när det gäller
atl stimulera boklådor på mindre och medelstora orter att upprätthålla ett
fullgott litteralumtbud. Ä5F avstyrker däremot bifall till framställningen.
Betydande skillnader föreligger enligt RSV mellan BFI och företagareföreningarna,
bl. a. därigenom att samhället har majoritet i föreningarnas styrelser. Det
statliga kreditstöd som BFI administrerar skall endast utgå under en försöksperiod.
RSV anser att man inte kan bortse från att stödet till bokhandeln i viss mån
måste anses vara av ekonomiskt intresse för bokföriäggarna. RSV påpekar också
att BFI enligt gällande bolagsordning kan driva bokhandel och att en
skattelindring därför kan få inte önskade konkurrenseffekler.
Föregen
del vill jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet anföra
följande. Enligt BFI:s uppfattning är kreditstödel till bokhandeln inte av
ekonomiskt intresse för bokförläggarna. Utan bokhandelsslöd skulle man enligt
BFI lå en snabbare strukturell omvandling i riktning mot storboklådor vilka
från kommersiell synpunkt är betydligt fördelaktigare för förtagen än ett stort
antal småboklådor. Jag anser atl denna bedömning är riktig. Bokförlagens
engagemang i BFI lär därför i första hand ses som ett stöd för den av
statsmakterna beslutade kulturpolitik som går ul på att bevara största möjliga
spridning av boklådor i landet. BFI:s verksamhet, bl. a. som organ för
förmedling av det statliga kreditstödet till bokhandeln, har enligt min mening
ett sådant samhällsintresse att del är motiverat alt institutet får en gynnsam
skattemässig ställning. Jag förordar därför alt även BFI tas upp i 53 § 1 mom.
första stycket d) KL, vilket innebär atl skattekonsekvenserna blir desamma som
jag tidigare har beskrivit i fråga om PUC. Jag vill i detta sammanhang också
nämna att BFI har förklarat det möjligt alt genom en ändring i bolagsordningen
förhindra att institutet kommer att driva bokhandel. Jag anser inle atl en
sådan åtgärd är nödvändig. Däremot bör statsmakterna självfallet ha sin
uppmärksamhet riktad på konkurrenssituationen inom bokhandeln och vid behov
ompröva villkoren för skattebefrielsen.
4 SlS-Standardiseringskommissionen i Sverige
SlS-Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS),
tidigare Sveriges Standardiseringskommission, bildades år 1922. SIS uppgifter
är bl. a. att företräda svensk slandardiseringsverksamhet i internationellt
samarbete på området, att utarbeta och främja utarbetande av svensk standard
samt att fastställa och
Prop.
1978/79:30 10
utge
svensk standard och att i övrigt vidta lämpliga åtgärder för att främja
standardiseringsverksamheten i Sverige. Under verksamhetsåret 1976/77 var 31 av
näringslivets organisationer medlemmar i SIS.
Kommissionen har anhållit om inskränkning i
skattskyldigheten genom att kommissionen tas upp i 53 § 1 mom. första stycket
d) KL. I framställningen har anförts bl. a. följande.
SIS har från början av 1950-talet t.o.m. år 1976
beskattats endast för inkomst av fastighet. SIS har således inle beskattats för
t. ex. inkomst av kapital. För taxeringsåret 1977 har taxeringsmyndigheterna
emellertid beslutat att inle längre godta atl SIS undantas från beskattning. 1
stället har gjorts gällande alt SIS skall beskattas inte bara för inkomst av
faslighet ulan också för inkomst av kapital saml för förmögenhet. Enligt SIS
uppfattning bör dock organisationer av samma karaktär och med likartad
finansiering och målsättning beskattas på samma sätt. SIS hemställer därför om
atl, i likhet med Ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges exportråd,
järnkontoret m. fi., bli upptagen i 53 § 1 mom. första stycket d) KL.
SIS
framhåller vidare att kommissionen beträffande finansieringssätt är atl jämföra
med Ingenjörs vetenskapsakademien, som finansieras dels genom näringslivsbidrag
som är avdragsgilla för bidragsgivarna, dels genom statsbidrag. SIS verksamhet
är, liksom exportrådets och järnkontorets, inle vinstgivande men syftar ändå
till ekonomisk vinning för intressenterna i den meningen alt SIS främjar ett
från företagsekonomisk och samhällsekonomisk synpunkt allmännyttigt ändamål
genom att söka förenkla och förbilliga produktionen av varor och tiänster. SIS
påpekar också alt del inte existerar några ägarintressen i SIS och inte heller
förekommer någon form av utdelning.
Efter remiss har yttranden över framställningen
avgetls av RSV, STU, statens industriverk och länsstyrelsen i Stockholms län.
STU, statens industriverk och länsstyrelsen i
Stockholms län tillstyrker bifall lill SIS framställning. Ä5F anför i huvudsak
följande. Verket har i och för sig inte anledning alt ifrågasätta atl SIS
verksamhet har betydande samhälleligt intresse. Även åtskilliga andra subjekt
torde dock i stort sett ha samma karaktär som SIS vad gäller organisation,
finansiering och inriktning. Framställningar av delta slag bör bedömas med
restriktivitet. Risken är annars atl begränsad skattskyldighet enligt 53 § 1
mom. första stycket d) KL på längre sikt kommer att åtnjutas av ett så stort
antal rättssubjekt att principerna bakom Iagmmmet urholkas. Mot den bakgrunden
avstyrker RSV framställningen. Verket påpekar slutligen att SIS stadgar saknar
bestämmelser om såväl utdelning och vinstinriktning i verksamheten som disposition
av tillgångar vid organisationens upplösning. Om en lagändring i enlighet med
framställningen anses böra komma i fråga, bör enligt RSV:s uppfattning i varje
fall fordras att stadgarna kompletteras i dessa hänseenden.
Länsstyrelsen
i Stockholms län berör också frågan om utformningen av 53 §
Prop. 1978/79:30 11
1
mom. första stycket d) KL. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör en omarbetning
ske av detta lagrum så att officiella nämnder och andra liknande organ med
kvalificerat allmännyttigt ändamål medges rätt till begränsning av
skattskyldigheten utan att vara särskilt angivna.
För egen del anser jag i likhet med RSV att urvalet
av de rättssubjekt som skall få inskränkt skattskyldighet måste göras
restriktivt. Prövningen måste göras med hänsyn lill ändamålet i varjeenskilt
fall. 1 likhet med RSV anser jag vidare att det inte finns anledning att
ifrågasätta samhällsnyttan av kommissionens verksamhet. Enligt min mening är
verksamheten så pass särpräglad att man inte behöver befara att en förmånlig
skattemässig behandling av SIS skulle ge upphov till motsvarande krav frän
andra organisationer. Till detta kommer att SIS under lång tid, nämligen från
början av 1950-talet t. o. m. 1976 års taxering, rent faktiskt har beskattats
som om kommissionen hade varit upptagen i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Del
faktum atl förmånen har åtnjutits under så lång tid utgör redan i sig ett motiv
för att bifalla framställningen (jfr prop. 1942:134 s. 65). Vad slutligen
gäller SIS möjligheter att förfoga över eventuellt överskott anser jag att
RSV:s invändningar på denna punkt kan beaktas på så sätt alt bestämmelsen om
inskränkt skattskyldighet för SIS får samma utformning som i fråga om
järnkontoret. Detta innebär atl SIS bör las upp i 53 § 1 mom. första stycket d)
KL men att inskränkningen i skattskyldigheten bara gäller så länge kommissionen
använder sina vinstmedel lill allmännyttiga ändamål och inte lämnar utdelning
åt medlemmarna.
5 Regionala
utvecklingsfonder
I varje län finns numera en regional
utvecklingsfond med uppgift att enligt riktlinjer som riksdagen har godkänt
främja näringslivets utveckling inom länet. Fonderna, som utgör stiftelser med
stat och landsting som stiftare och huvudmän, har fr. o. m. den 1 juli 1978
ersatt företagareföreningarna. Sådana föreningar har varit inskränkt
skattskyldiga enligt 53 § 1 mom. första stycket d) KLom de uppbär statsbidrag.
Som tidigare nämnts förordades i prop. 1977/ 78:40 att fonderna skulle få samma
skattemässiga ställning som företagareföreningarna. Jag föreslår därför alt
fonderna tas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. Med hänsyn till att
företagareföreningar i några fall under en övergångstid kan komma alt finnas
kvar vid sidan av fonderna bör nuvarande regler om inskränkt skattskyldighet
för företagareföreningar behållas tills vidare.
6 Ikraftträdande
De nya reglerna om inskränkt skattskyldighet bör
såvitt avser BFI, SIS och de regionala utvecklingsfonderna tillämpas första
gången vid 1979 års taxering. Med hänsyn till alt PUC började sin verksamhet
under 1977 bör inskränkningen i skattskyldigheten för PUC:s del bli tillämplig
fr. o.m. 1978
Prop. 1978/79:30 12
års
taxering. Har stiftelsen vid 1978 års taxering blivit taxerad i vidare
omfattning än som följer av de nya bestämmelserna, bör stiftelsen få rätt atl
anföra besvär I särskild ordning enligt 100 § taxeringslagen (1956:623).
Riksdagen har nyligen beslutat om vissa ändringar i
53 § 1 mom. KL(prop. 1978/79:21 och 58, SkU 15, rskr 84, SFS 1978:925). De nya
reglerna skall tillämpas fr. o. m. 1980 års taxering. Vid utformningen av
övergångsbestämmelserna till den nu föreslagna författningsändringen har detta
beaktats.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom
budgetdepartementel upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).
8 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
det förslag som föredraganden har lagt fram.
GOTAB 58970 Smckholm 1979