om inlösen av villkorslån till Broströms Rederi AB

Proposition 1989/90:122

Ärendet är avslutat

Inlämnat av
Vänsterpartiet
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Bordläggning
1990-03-29
Inlämning
1990-03-29
Hänvisning
1990-03-30
Motionstid slutar
1990-04-17

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

 

Regeringens proposition 1989/90:122

om inlösen av villkorslån till Broströms

Rederi AB                                                      ProP-

1989/90:122

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 mars 1990.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Georg Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna ett avtal mellan staten och Broströms Rederi AB om ändrade villkor för återbetalning av ett villkorslån som staten beviljat rederiet. Överenskom­melsen innebär en förtida inlösen av villkorslånet med ett belopp av totalt 145 milj. kr.

1    Riksdagen 1989/90. I saml Nr 12


Kommunikationsdepartementet                Prop. 1989/90:122

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng­ström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lind­qvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet G. Andersson

Proposition om inlösen av villkorslån till Broströms Rederi AB

Inledning

Nedgången i sjöfartskonjunkturen under 1970-talet medförde stora påfrest­ningar för de svenska rederiernas finansiella ställning. För två rederier (Sa-léninvest AB och Broströms Rederi AB) blev den finansiella krisen akut under år 1978. Rederierna var vid sidan av masslasttransporter bl. a. enga­gerade i kyltransport resp. linjesjöfart vilka bedömdes vara utvecklingsbara i framtiden.

Önskan att slå vakt om dessa delar av sjöfarten föranledde riksdagen att hösten 1978 fatta beslut om ekonomiskt stöd till de båda rederierna (prop. 1978/79:35, TU 1978/79:9, rskr. 1979/80:101).

Stödet till Saléns omfattade ett villkorslån på högst 200 milj. kr. Stödet till Broströms omfattade ett bidrag i form av ett engångsbelopp på 80 milj. kr. samt ett villkorslån på 250 milj. kr. På grund av en snabb marknads­uppgång behövde Saléns sedermera inte utnyttja sitt villkorslån. Bro­ströms utnyttjade emellertid det statliga stödet för att förbättra sin finansi­ella ställning. Formerna för detta statliga stöd till Broströms reglerades i ett avtal som löpte ut vid utgången av år 1983.

Våren 1982 informerades staten om att Broströms övervägde ett omfat­tande investeringsprogram för sin Nordatlanttrafik och att dessa investe­ringar var beroende av att utformningen av avtalet och villkorslånet ändra­des. En särskild förhandlingsman tillsattes därför av regeringen för att se över avtalet mellan staten och Broströms.

Efter överläggningar presenterades hösten 1982 ett förslag till nytt avtal som riksdagen bemyndigade regeringen att godkänna (prop. 1982/83:32, TU 3, rskr. 37). Avtalet innebar i korthet att villkorslånet från år 1978 på 250 milj. kr. skulle sättas ned med 100 milj. kr. och vara ränte- och amorteringsfritt till utgången av år 1989 för att därefter återbetalas som ett 25-årigt annuitetslån efter en på marknadsmässiga grunder fastställd ränta.

Efter ytterligare överläggningar konstaterades emellertid att delar av den i 1982 års avtal förutsatta nedskrivningen av villkorslånet var opåkallad


 


med hänsyn till ändrade planer för fartygsbeställningar. Hösten 1983 lades därför fram ett förslag till förändrat avtal mellan staten och Broströms, varigenom villkorslånet från år 1978 skrevs ned med 37 milj. kr. till 213 milj. kr. med i övrigt samma villkor som 11982 års avtal. Riksdagen bemyndigade (prop. 1983/84:15, TU 4, rskr. 38) regeringen att godkänna detta avtal, vilket skedde den 15 december 1983.

Det nu gällande avtalet från år 1983 innebär att återbetalningen av lånet är villkorad av Broströms resultat och likviditet, samt att påtagliga föränd­ringar av rederiets verksamhet berättigar till omförhandling av avtalet.

Broströms påkallade i juli 1989 förhandling med staten med hänvisning till villkoren i 1983 års avtal. Som skäl åberopades dels att bolagets beräknade resultat för åren 1989 och 1990 utgjorde hinder för återbetal­ning enligt avtalet, dels att Broströms förändrade verksamhetsomfång är en sådan påtagligt förändrad fömtsättning som berättigar till omförhand­ling.

Mot denna bakgmnd uppdrog regeringen den 26 oktober 1989 åt rege­ringsrådet Bertil Voss att företräda staten i överläggningar med Broströms Rederi AB om en revidering a v 1983 års avtal. Den 30 januari 1990 har Bertil Voss lämnat ett förslag till överenskommelse och avtal för regeringens och riksdagens prövning.


Prop. 1989/90:122


Föredraganden

Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att godkänna ett avtal om förtida inlösen av ett villkorslån till Broströms Rederi AB. Avtalet innebär att Broströms till staten skall betala 145,0 milj. kr., varefter villkorslånet skall anses till fullo återbetalat.

Skälen för mitt förslag: Den svenska linjesjöfarten har genomgått stora förändringar under 1980-talet. Bl.a. träffades den 23 mars 1984 en över­enskommelse om åtgärder för rekonstmktion av Broströms och bildande av ett nytt svenskt linjerederi, som skulle vara dotterföretag till Rederi AB Transatlantic. Broströms linjeverksamhet skulle överföras till det nybildade bolaget. Denna utveckling innebär att verksamheten inom Broströms Rede­ri AB i dag är väsentligt förändrad och därmed också de förhållanden som rådde vid undertecknandet av avtalet mellan staten och Broströms år 1983.

Broströms barden 29 december 1989 återbetalat 85 milj. kr. av villkors­lånet.

Vid nu förda förhandlingar mellan staten och Broströms har rått enighet om att Broströms beräknade resultat för åren 1989 och 1990 får anses hindra återbetalning av villkorslånet i den ordning som föreskrivs i 1983 års avtal. Vidare har det rått enighet om att det för båda parter lämpligaste är att villkorslånet löses in i förtid med ett belopp som är anpassat till Broströms nu beräknade resultat och likviditet samt till utformningen av återbetal­ningsvillkoren i 1983 års avtal.


 


Förslaget till nytt avtal innebär att Broströms skall betala totalt 145 milj. Prop. 1989/90: 122 kr. till staten, varefter villkorslånet skall anses till fullo återbetalat. Från denna summa skall dras de 85 milj. kr. som Broströms i december 1989 har inbetalat till staten. Återstående 60 milj. kr. skall betalas in tre månader efter det att avtalet trätt i kraft. Vid försening betalas dröjsmålsränta enligt rän­telagen. Avtalet träder i kraft när såväl regeringen som Broströms styrelse godkänt avtalet. Broströms styrelse har meddelat att styrelsen godkänt av­talet den 21 februari 1990.

Enligt min mening bör det framlagda förslaget till avtal, på de skäl som redovisats av förhandlingsmannen, godkännas av staten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att godkänna det nya avtalet mellan sta­ten och Broströms Rederi AB.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1990


 

Förslagspunkter (2)

  • 1
    att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna det nya avtalet mellan staten och Broströms RederiAB.
    Behandlas i

    Betänkande 1989/90:TU29
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna det nya avtalet mellan staten och Broströms RederiAB.
    Behandlas i

Behandlas i betänkande (1)

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.