om immunitet och privilegier för ministerrådsmöten och iimbetsmannakommittémöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

Proposition 1992/93:35

Regeringens proposition

1992/93:35

om immunitet och privilegier för ministerrådsmöten
och ämbetsmannakommittémöten inom Konfe-
rensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 september 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Ulf Dinkelspiel

Prop.

1992/93:35

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lagstiftning om immunitet och privile-
gier i samband med de ministerrådsmöten och ämbetsmannakommittémö-
ten som hålls inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)
under den tid Sverige innehar ordförandeskapet i konferensen. Förslaget in-
nebär bl.a. att främmande staters delegationer, delegationsmedlemmar, re-
presentanter för ESK:s institutioner och för internationella organisationer
samt medlemmarnas och representanternas familjer i samband med konfe-
rensen skall tillerkännas immunitet och privilegier i enlighet med 1961 års
Wienkonvention om diplomatiska förbindelser. Förslaget innebär vidare att
samtliga medlemmar av konferenssekretariatet skall vara befriade från
skattskyldighet för inkomst av denna anställning. Viss anställd personal vid
konferenssekretariatet skall också åtnjuta samma immunitet och privilegier
som tillkommer Förenta nationernas tjänstemän.

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 35

Förslag till

Lag om immunitet och privilegier för ministerråds-
möten och ämbetsmannakommittémöten inom Kon-
ferensen om säkerhet och samarbete i Europa
(ESK)

Härigenom föreslås följande.

1 § Denna lag är tillämplig på ministerrådsmöten och ämbetsmannakommit-
témöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) som
på svenska regeringens inbjudan hålls i Sverige. Den är också tillämplig på
främmande staters delegationer samt på representanter för ESK:s institutio-
ner och för inbjudna internationella organisationer som deltar i dessa möten.

Föreskrifterna i denna lag skall gälla utan hinder av bestämmelser i andra
författningar.

2 § Möteslokalerna samt handlingar och annan egendom som finns i dessa
lokaler är okränkbara under den tid som mötena förbereds, pågår och av-
vecklas.

Varor som införs för mötena för tjänstebruk skall vara befriade från tullar
samt skatter och avgifter som tas ut med anledning av införsel och procedu-
rer i samband härmed, med undantag av avgifter för lagring, forsling och
liknande tjänster.

3§ Främmande staters utrikesministrar åtnjuter i egenskap av chef för en
delegation den immunitet och de privilegier som enligt folkrätten och inter-
nationell sedvana tillkommer dem.

4§ Främmande staters delegationer, medlemmar av sådana delegationer
samt deras familjemedlemmar och betjäning åtnjuter samma immunitet och
privilegier som tillkommer beskickningar samt beskickningsmedlemmar
med motsvarande ställning och deras familjemedlemmar och betjäning en-
ligt den i Wien den 18 april 1961 avslutade konventionen om diplomatiska
förbindelser.

Utrikesdepartementet bestämmer hur delegationsmedlemmarna och de-
ras familjemedlemmar skall hänföras till konventionens olika kategorier när
det gäller immunitet och privilegier.

5 § Representanter för ESK:s institutioner och för internationella organisa-
tioner samt deras familjemedlemmar och betjäning åtnjuter samma immuni-
tet och privilegier som tillkommer beskickningsmedlemmar med motsva-
rande ställning och deras familjemedlemmar och betjäning enligt den i Wien
den 18 april 1961 avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser.

Utrikesdepartementet bestämmer hur representanterna och deras famil-
jemedlemmar skall hänföras till konventionens olika kategorier när det gäl-
ler immunitet och privilegier.

6 § Delegationernas och representanternas lokaler och den egendom som
finns där är okränkbara. Delegationernas och representanternas arkiv och
handlingar är okränkbara var de än finns.

Varor som införs för delegationernas och representanternas tjänstebruk
skall vara befriade från tullar samt skatter och avgifter som tas ut med anled-
ning av införsel och procedurer i samband härmed, med undantag av avgifter
för lagring, forsling och liknande tjänster.

7 § Delegationerna och representanterna har samma rätt som diplomatiska

Prop. 1992/93:35

beskickningar i Sverige att sända och ta emot uppgifter och meddelanden
samt att därvid använda alla lämpliga medel, inbegripet kurir samt kod- och
chiffermeddelanden. Delegationerna och representanterna har dock rätt att
använda radiosändare endast med behöriga myndigheters tillstånd.

8 § Medlemmar av konferenssekretariatet skall vara befriade från skattskyl-
dighet till stat och kommun för inkomst av sin anställning vid sekretariatet.

Utländska medborgare som är medlemmar av konferenssekretariatet skall
i fråga om verksamheten vid sekretariatet vara undantagna från skyldigheten
att ha arbetstillstånd.

Medlemmar av konferenssekretariatet, som inte är bosatta i Sverige, skall
åtnjuta samma immunitet och privilegier som tillkommer Förenta nationer-
nas tjänstemän enligt konventionen den 13 februari 1946 rörande Förenta
nationernas privilegier och immuniteter.

Medlemmar av konferenssekretariatet är inte skyldiga att betala avgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter för inkomst av sin anställning vid
sekretariatet.

Prop. 1992/93:35

Denna lag träder i kraft den 1 december 1992 och gäller till utgången av
år 1994.

1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 35

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1992

Prop. 1992/93:35

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thur-
din, Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Ask

Föredragande: statsrådet Dinkelspiel

Proposition om immunitet och privilegier för
ministerrådsmöten och ämbetsmanna-
kommittémöten inom Konferensen om säkerhet
och samarbete i Europa (ESK)

1 Inledning

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) avslutades den
1 augusti 1975 med att en slutakt, det s.k. Helsingforsdokumentet, under-
tecknades. Slutakten behandlar bl.a. frågor om politisk och militär säkerhet,
ekonomiskt samarbete samt respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Slut-
akten innehåller även bestämmelser om att ESK-staterna fortsättningsvis
skall anordna uppföljningsmöten för att dels granska efterlevnaden av slut-
aktens bestämmelser, dels studera hur de kan förbättra säkerheten och
främja samarbete och avspänning. Uppföljningsmöten har hållits i Belgrad
(1977 - 1978), Madrid (1980 - 1983), Wien (1986 - 1989) och Helsingfors
(1992). Vid uppföljningsmötet i Madrid bestämdes att en konferens skulle
hållas om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i
Europa. Konferensens första fas ägde rum i Stockholm (1984 - 1986).

Vid ESK:s möte på stats- och regeringschefsnivå i Paris i november 1990
inrättades ett ministerråd, bestående av de deltagande staternas utrikesmi-
nistrar. Rådet skulle sammanträda minst en gång per år. Ministerrådsmötena
skulle förberedas av en ämbetsmannakommitté som bl.a. skulle samman-
träda omedelbart före och i direkt anslutning till ministerrådets möten. Vid
ministerrådsmötet i Prag i januari 1992 antogs Sveriges inbjudan att hålla
nästa ordinarie ministerrådsmöte i Stockholm. Vid extra rådsmöte i Helsing-
fors i mars 1992 beslutades att rådsmötet i Stockholm skulle hållas den 14-15
december 1992. Med värdskapet följer ordförandeskapet för mötet liksom
ordförandeskapet för ämbetsmannakommitténs möten fram till nästa ordi-
narie ministerrådsmöte. När detta skall äga rum har ännu inte bestämts.

Värdskapet innebär för svenskt vidkommande bl.a. att åtgärder måste
vidtas för att ministerrådsmötet, ämbetsmannakommittémöten och ev. extra
rådsmöten under Sveriges ordförandeskap jämte mötenas deltagare ges så-
dana arbetsvillkor som följer av internationell praxis och är jämförbara med
de förhållanden som rått under tidigare ESK-möten.

2 Allmänt om konferensen

Prop. 1992/93:35

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) hålls dels på minis-
terrådsnivå, dels på ämbetsmannakommitténivå. Ämbetsmannakommittén
beräknas sammanträda den 11-13 december 1992. Ministerrådsmötet beräk-
nas pågå den 14-15 december 1992. Mötena kommer att äga rum i Stock-
holmsmässans lokaler i Älvsjö.

De i dag 52 ESK-staterna kan förväntas bli representerade av sammanlagt
ca 900 delegater. Representanter för de tre ESK-institutionerna i Prag, Wien
och Warszawa kommer att delta, liksom ordföranden i ESK:s parlamenta-
riska församling. Ett tiotal internationella organisationer kommer att inbju-
das att delta. Konferenssekretariatet kan komma att bestå av ett hundratal
medlemmar, dvs. tjänstemän, tolkar, översättare, språkpersonal och övrig
resurspersonal.

3 Immunitet och privilegier

3.1 Gällande svensk rätt och folkrätt

Enligt den internationella praxis som utvecklats beträffande konferenser
inom ramen för ESK åtnjuter de deltagande staternas företrädare de privile-
gier och den immunitet som de anses behöva för att obehindrat kunna full-
göra sina uppgifter. Enligt samma praxis åtnjuter den sekretariatspersonal
som anställs för att administrera konferensen anställningsförmåner enligt de
principer som tillämpas av Förenta nationernas organ.

Svensk rätt innehåller inte några bestämmelser om immunitet och privile-
gier som skulle ge förmåner av denna karaktär till konferensen eller till del-
tagarna i den. Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall av-
ser främmande stats beskickning och beskickningsmedlemmar, främmande
stats konsulat och konsulatsmedlemmar, dessa kategoriers familjer och be-
tjäning samt diplomatiska och konsulära kurirer. Denna lag innehåller även
bestämmelser om förmåner för vissa internationella organ och personer med
anknytning till sådana organ. Dessa bestämmelser avser således inte perso-
ner som av sin regering blivit utsända för att delta i en mellanstatlig konfe-
rens som hålls i Sverige.

Det finns inte heller någon internationell konvention som reglerar frågan
om immunitet och privilegier vid mellanstatliga konferenser.

Inom den allmänna folkrätten (sedvanerätten) har emellertid utvecklats
vissa regler som är av intresse i detta sammanhang. Sverige är, liksom övriga
länder, bundet av den allmänna folkrättens regler. Inom den allmänna folk-
rätten kan man återfinna regler om grundläggande immunitet och privilegier
för främmande statsöverhuvuden, regeringschefer och utrikesministrar som
medlemmar av delegationer vid internationella konferenser eller vid andra
mellanstatliga förhandlingar. Av intresse här är de förmåner som tillkommer
en stats utrikesminister. I den folkrättsliga doktrinen antas allmänt att en
stats utrikesminister, då vederbörande reser utrikes i tjänsteärende, intar
samma ställning som hos en stat ackrediterad ambassadör. Som motivering

har ofta anförts att utrikesministern som utrikesförvaltningens och beskick-
ningsväsendets chef inte bör ha en svagare immunitetsställning än en utrikes-
minister underställd ambassadör. Det finns emellertid inget stöd i folkrätten
för en privilegierad ställning för medlemmar av en utrikesministers familj.

3.2 Konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande
åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen)

Sverige stod under två år (1984 - 1986) som värdnation för konferensen om
förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa
(Stockholmskonferensen). Med anledning av att svensk rätt inte innehöll
några bestämmelser om immunitet och privilegier för personer som deltar i
en mellanstatlig konferens i Sverige antog riksdagen en särskild lag i ämnet.
Lagen (1983:1000) om immunitet och privilegier för konferensen om för-
troende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa
(prop. 1983/84:55, bet. 1983/84:JuUll, rskr. 1983/84:70) utformades som en
tillfällig lagstiftning just för Stockholmskonferensen. Med stöd av lagen ut-
färdade regeringen förordningen (1983:1120) med anledning av lagen
(1983:1000) om immunitet och privilegier för konferensen om förtroende-
och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa.

Det fördes i detta sammanhang en diskussion om man borde införa gene-
rella regler som skulle kunna tillämpas för framtiden på internationella kon-
ferenser av motsvarande slag. Bedömningen gjordes emellertid att det var
utomordentligt svårt att i en generell lagstiftning göra en tillfredsställande
avgränsning av det slag av internationella konferenser som bestämmelserna
skulle tillämpas på. Risken ansågs påtaglig att en sådan generell lagstiftning
skulle bli både oprecis och svår att tillämpa (prop. 1983/84:55 s. 10-11). Lag-
stiftningen kom därför att utformas som en speciallagstiftning. Lagen och
förordningen har upphävts (prop. 1990/91:104, bet. 1990/91:JuU38, rskr.
1990/91:301, SFS 1991:441 och 442).

Prop. 1992/93:35

4 Föredragandens överväganden

Mitt forslag: Den immunitet och de privilegier som skall gälla för mi-
nisterrådsmöten och ämbetsmannakommittémöten inom Konferen-
sen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) regleras i en särskild
lag.

Skälen för mitt förslag: Svensk lagstiftning innehåller inte några bestäm-
melser om immunitet och privilegier som ger förmåner för deltagare i en in-
ternationell konferens i Sverige och som kan jämföras med den internatio-
nella praxis som har utvecklats vid tidigare ESK-möten. För att Sverige som
värdnation skall kunna ge dessa förmåner krävs ny lagstiftning. Frågan upp-
kommer då hur denna lagstiftning skall utformas, dvs. om den nya lagstift-
ningen skall införlivas med reglerna i 1976 års lag eller utformas på annat

sätt. Mot bakgrund av den diskussion som fördes inför utformningen av den
lagstiftning som skulle reglera förmånerna för Stockholmskonferensen anser
jag att den lämpligaste lösningen är en speciallagstiftning för den nu ifråga-
varande situationen.

Enligt den internationella praxis som utvecklats beträffande konferenser
inom ramen för ESK åtnjuter de deltagande staternas företrädare de privile-
gier och den immunitet som de anses behöva för att på ett smidigt sätt kunna
fullgöra sina uppgifter. Såvitt gäller främmande staters utrikesministrar åt-
njuter de den immunitet och de privilegier som enligt folkrätten och interna-
tionell sedvana tillkommer dem. I likhet med den lösning som valdes inför
Stockholmskonferensen anser jag att de förmåner som ges i 1961 års Wien-
konvention om diplomatiska förbindelser bör tillgodose det behov av immu-
nitet och privilegier för främmande staters delegationsmedlemmar, som del-
tar i mötena samt medlemmarnas familjer och ev. betjäning. 1961 års Wien-
konvention om diplomatiska förbindelser har, såvitt gäller dess bestämmel-
ser om immunitet och privilegier, införlivats med svensk rätt genom lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Den ifrågavarande lag-
stiftningen skulle därför kunna utformas på så sätt att Wienkonventionens
bestämmelser skall tillämpas i dessa delar.

Det är naturligt att de representanter från ESK:s institutioner och från in-
ternationella organisationer som deltar i konferensen kommer i åtnjutande
av privilegier och immunitet som ligger i nivå med delegationsmedlemmar-
nas. Lagstiftningen skulle därför även i denna del kunna utformas på så sätt
att Wienkonventionens bestämmelser skall tillämpas i relevanta delar.

Den personal som tillhör konferenssekretariatet och som inte är bosatt i
värdlandet åtnjuter enligt den internationella praxis som utvecklats den im-
munitet och de privilegier som tillkommer Förenta nationernas tjänstemän.
Konventionen rörande Förenta nationernas privilegier och immunitet från
år 1946 har även den inkorporerats med svensk rätt genom 1976 års immuni-
tets- och privilegielag, varför en hänvisning i den nu ifrågavarande lagstift-
ningen till denna konvention är till fyllest.

Vissa kompletterande bestämmelser krävs. Medlemmar av konferenssek-
retariatet bör i enlighet med den internationella praxis som utbildats inom
Förenta nationerna och som tillämpas inom ESK medges skattefrihet för in-
komst av denna sin anställning. Varor som är för tjänstebruk och som införs
för ministerrådsmötena och ämbetsmannakommittémötena bör dessutom i
enlighet med internationell praxis vara befriade från tullar. Samma befrielse
bör gälla för de varor som delegationerna och representanterna inför för
tjänstebruk.

Eftersom ministerrådsmötet äger rum redan under mitten av december är
det angeläget att riksdagen behandlar ärendet skyndsamt. Mot den bakgrun-
den anser jag att det föreligger synnerliga skäl att riksdagen beslutar om för-
kortad motionstid.

Prop. 1992/93:35

5 Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom Utrikesdepartementet upprättats ett
förslag till lag om immunitet och privilegier för ministerrådsmöten och äm-

betsmannakommittémöten inom Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK).

Jag har i ärendet samrått med statsrådet Lundgren och chefen för Kultur-
departementet.

Med hänsyn till att lagen är av tillfällig och tidsbegränsad natur och rör en
begränsad personkrets bör - i likhet med vad som var fallet förra gången
Sverige stod som värdnation (jfr prop. 1983/84:55 s. 15) - inte något lagråds-
yttrande inhämtas i förevarande ärende.

6 Specialmotivering

i§

Av första stycket framgår att lagen är tillämplig på ministerrådsmöten och
ämbetsmannakommittémöten som hålls inom ramen för ESK i Sverige. La-
gen är också tillämplig på främmande staters delegationer samt på represen-
tanter för ESK:s tre institutioner i Prag, Wien och Warszawa. Ett tiotal inter-
nationella organisationer kommer att inbjudas till konferensen. Lagen till-
lämpas även på de representanter som deltar i konferensen för dessa organi-
sationers räkning.

Av andra stycket framgår att bestämmelserna i lagen gäller utan hinder av
bestämmelser i andra författningar. Det kan nämligen inte komma i fråga att
på grund av denna tillfälliga lagstiftning gå igenom och ändra alla de bestäm-
melser i andra författningar som till äventyrs kan stå i strid med förmånerna
enligt förevarande lag.

2§

Bestämmelsen anger att lokalerna för ministerrådsmötena och ämbetsman-
nakommittémötena samt handlingar och annan egendom som finns i loka-
lerna skall vara okränkbara under den tid som mötena förbereds, pågår och
avvecklas.

3§

1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser innehåller inte nå-
gon bestämmelse om förmåner som en utrikesminister bör omfattas av. Reg-
ler av denna art återfinns i den allmänna folkrätten. Eftersom främmande
staters utrikesministrar kommer att leda sina staters delegationer har i
nämnda paragraf tagits in en erinran om att immunitet och privilegier till-
kommer dem enligt folkrätten och internationell sedvana.

4—5§§

Paragraferna anger att bl.a. delegationsmedlemmar och representanter för
de tre ESK-institutionerna i Prag, Wien och Warszawa samt representanter
för internationella organisationer som deltar i mötena skall komma i åtnju-
tande av diplomatiska privilegier och immunitet.

6-7§§

I paragraferna föreskrivs okränkbarhet för delegationernas och representan-
ternas lokaler och deras rätt till kommunikation i överensstämmelse med
vad som gäller för beskickningar enligt 1961 års Wienkonvention.

Prop. 1992/93:35

8§

I paragrafens/örsta stycke slås fast att samtliga medlemmar av konferenssek-
retariatet (oavsett medborgarskap) är befriade från skattskyldighet till stat
och kommun för inkomst av sin anställning vid sekretariatet. Med inkomst
av anställning avses inkomst som uppbärs på grund av anställningsavtal med
sekretariatets direktör. Skattefriheten överensstämmer med den internatio-
nella praxis som utbildats av Förenta nationerna och tillämpas inom ESK.
Konferenssekretariatet kommer att bestå av tjänstemän, tolkar, översättare,
språkpersonal och övrig resurspersonal. I fråga om de svenska statsanställda
som ingår i sekretariatet gäller att de avseende lön som uppbärs på grund av
sin ordinarie anställning givetvis skall vara skattskyldiga. Endast ersättning
som uppbärs på grund av särskilt avtal med sekretariatets direktör kan bli
föremål för skattebefrielsen.

Det måste anses rimligt att utländska medborgare skall befrias från skyl-
digheten att ha arbetstillstånd. En bestämmelse med detta innehåll har där-
för tagits in i andra stycket.

I tredje stycket anges att konferenssekretariatets medlemmar, med undan-
tag av dem som är bosatta i Sverige, skall åtnjuta den immunitet och de privi-
legier som tillkommer Förenta nationernas tjänstemän enligt 1946 års FN-
konvention om privilegier och immunitet. Enligt denna konvention åtnjuter
FN:s tjänstemän t.ex. immunitet i fråga om rättsliga åtgärder beträffande
deras i egenskap av tjänstemän gjorda muntliga eller skriftliga uttalanden.
De åtnjuter också immunitet för åtgärder som de vidtagit i tjänsten, skatte-
frihet för löner och vissa privilegier i valutahänseende. Denna bestämmelse
står i överensstämmelse med den internationella praxis som utvecklats inom
ramen för ESK.

Verkställighetsföreskrifter

Vissa närmare föreskrifter om verkställigheten av tillämpningen av lagen,
t.ex. såvitt avser befrielse från tull och andra införselavgifter, torde bli nöd-
vändiga.

Ikraftträdande

Lagen bör träda i kraft den 1 december 1992. Med hänsyn till att beredskap
måste finnas för att under tiden för det svenska ordförandeskapet ordna yt-
terligare möten bör lagen gälla under hela denna tid. Därefter bör den upp-
höra (jfr prop. 1990/91:104, bet. 1990/91:JuU38, rskr. 1990/91:301, SFS
1991:441). Upphörandet bör ske med utgången av år 1994.

Prop. 1992/93:35

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-
slår riksdagen

att anta förslaget till lag om immunitet och privilegier för minister-
rådsmöten och ämbetsmannakommittémöten inom Konferensen om
säkerhet och samarbete i Europa (ESK).

Med hänsyn till tidpunkten för konferensen bör regeringen vidare
föreslå riksdagen att besluta att motionstiden förkortas till sex dagar.

8 Beslut

Prop. 1992/93:35

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

10

gotab 42040, Stockholm 1992