om Iag om ändring i Iagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser
Proposition 1978/79:184
Prop.1978/79:184
Regeringens proposition
1978/79:184
om lag om ändring i lagen (1976:350) om styrelserepresentaiion för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser
beslutad den 22 mars 1979.
Regeringen föreslär riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoU.
Pä regeringens vägnar OLA ULLSTEN
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakUga innehill
Enhgt lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhäUet i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser har regeringen rätt att utse en statUg ledamot (offentlig styrelseledamot) och en suppleant i styrelsen för aktiebolag och ekonomiska föreningar som enUgt vissa kriterier har särskUd betydelse från allmän synpunkt. En motsvarande rätt tiU representation finns även i aUmännyttiga stiftelser med tiUgångar överstigande 5 milj. kr. Högst 60 aktiebolag eller ekonomiska föreningar och högst lio stiftelser får samtidigt omfattas av offentUg styrelserepresentation. Lagen gäUer under en treårig försöksperiod som löper ut med utgången av juni 1979.
I propositionen föreslås att lagens giltighetstid förlängs med ett år. Från lagens tillämpningsområde utesluts dock aktiebolag med egen produktion samt ekonomiska föreningar. I dessa typer av företag har inte rätten till styrelserepresentation utnyttjats. Enligt förslaget får i fortsättningen offentlig styrelserepresentation samtidigt förekomma i högst 30 aktiebolag eller stiftelser.
1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 184
Prop. 1978/79:184 2
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:3:50) om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser
Härigenom föreskrivs atl rubriken till lagen (1976:350) om styrelserepresentaiion för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, 1, 3, 5, 6, 10 och 11 §§ lagen saml ikrafllrädandebestämmelserna till lagen skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse Lagens: rubrik
Lag om styrelserepresentaiion för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser.
Lag om slyrelserepresenlalion för samhället i vissa aktiebolag och stiftelser.
1
Staten har rätl atl utse en ledamot (offentlig styrelseledamol) och en suppleant i styrelsen för aktiebolag eller ekonomisk förening, som har särskild betydelse från aUmän synpunkt, främst genom att företaget
1. har ett betydande antal anställda eller bedriver verksamhet på flera platser inom landet,
2. bedriver verksamhet i flera länder eller tUlhör företag som bedriver sådan verksamhet eller
3. har ägarinflytande i andra juri
diska personer.
Staien har rätt atl utse en ledamot (offentlig styrelseledamot) och en suppleant i styrelsen för aktiebolag, vars verksamhet huvudsakligen är inriktad på att äga eller förvalta fast eller lös egendom.
|
3§ |
Regeringen beslutar om styrelserepresentation enligt 1 eller 2 §. Högst sextio aktiebolag eller ekonomiska föreningar och tio stiftelser får samtidigt omfattas av sådan representation.
Regeringen beslutar om styrelse-representation enligt 1 eller 2 §. Högst trettio aktiebolag eller stiftelser får samtidigt omfattas av sådan representation.
Om ej annat följer av denna lag, äger bestämmelserna om styrelseledamot och styrelsesuppleant i aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpnmg på offentlig styrelseledamol och suppleanl för sådan ledamol.
Om ej annat följer av denna lag, tUlämpas bestämmelserna om styrelseledamot och styrelsesuppleant i aktiebolagslagen (1975:1385) på offentlig styrelseledamot och suppleanl försådan ledamot.
Prop.1978/79:184
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
Bestämmelserna i 2 kap. 4 § 6 aktiebolagslagen (1975:1385) samt 66 och 22 § andra stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller ej offenilig styrelseledamot eller suppleant för sådan ledamol.
6§
Beslämmelserna i 2 kap. 4 § 6 aktiebolagslagen (1975:1385) gäller ej offentlig styrelseledamot eller suppleant för sådan ledamol.
|
10§ |
Del åligger bolag, förening och stiftelse atl utge arvode och annan ersättning lill offenilig styrelseledamol och suppleanl för sädan ledamot.
Del åligger bolag och stiftelse att ulge arvode och annan ersättning till offentlig styrelseledamot och suppleanl för sådan ledamot.
Ulgår arvode till ledamol eller suppleant som har utsetts av företaget, har offentlig styrelseledamot eller suppleanl rätt till samma arvode. 1 annat fall besiämmer förelaget arvodel särskilt. Arvodel för år skall i båda fall för ledamot utgöra lägst 5 000 kronor och högsl 20 000 kronor saml för suppleanl lägsl 3 000 kronor och högst 15 000 kronor.
Offentlig styrelseledamol och suppleanl har rätt lill ersättning för nödvändiga kostnader för resa och uppehälle.
I anmälan om styrelsens sammansättning enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 37 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall anges om ledamol eller suppleant har utsetts enligt denna lag.
ll§
I anmälan om siyrelsens sammansättning enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall anges om ledamot eller suppleant har utsetts enligt denna lag.
|
I kraflträdandebestämmelser |
Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1976 och gäller till utgången av juni 1979. Hänvisning som i lagen görestill aktiebolagslagen (1975:1385) skall lill uigången av är 1976 avse molsvarande lagrum i lagen (1944: 705) om aktiebolag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976 och gäller till utgången av juni 1980. Hänvisning som i lagen görs till aktiebolagslagen (1975:1385) skall lill utgången av år 1976 avse motsvarande lagrum i lagen (1944:705) om aktiebolag.
Beslul varigenom ledamol eller suppleanl har ulsells enligi lagen (1972:827) om offentliga slyrelseledamöler i vissa akiiebolag och slifielser gäller till dess annal förordnas. 1 fråga om styrelserepresentaiion som nu har sagls gäller den nya lagen.
Denna lag iräder i kraft den I juli 1979.
Prop. 1978/79:184 4
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-22
Närvarande: statsministern UUsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Wirtén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars, Gabriel Romanus.
Föredragande: statsrådet Wirtén.
Proposition om lag om ändring i lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser
1 Inledning
Riksdagen antog år 1976 lagen (1976:350) om styrelserepresentarion för samhället i akUebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser (prop. 1975/76: 166, NU 1975/76:68, rskr 1975/76:402). Enligt lagen har staten rätt att utse en ledamot (offentlig styrelseledamot) och en suppleant i styrelsen för sådana aktiebolag och ekonomiska föreningar som enhgt vissa kriterier har särskild betydelse från aUmän synpunkt. En motsvarande rätt till representation finns även i allmännyttiga stiftelser med tUlgångar som överstiger 5 nulj. kr. Beslut om styrelserepresentation fattas av regeringen. Högst 60 aktiebolag eller ekonomiska föreningar och högst tio stiftelser får samtidigt omfattas av offentlig styrelserepresentation.
Lagen gäller under en försöksperiod om tre år från den 1 juU 1976. Försöksperioden slutar således vid utgången av juni 1979. Fråga uppkommer därmed om verksamheten skaU avslutas eller fortgå i någon form.
2 Föredragandens överväganden
Riksdagen antog är 1972 (prop. 1972:116, NU 1972:62, rskr 1972:340) lagen (1972:827) om offentUga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser. Genom lagen fick staten rätt att under en försöksperiod utse en ledamot och suppleant för denne i styrelsen för samtidigt högst 30 förvaltningsaktiebolag eller allmännyttiga stiftelser. För stiftelsernas del gällde som förutsättning att de hade tillgångar som översteg 5 milj. kr. Offentlig styrelseledamot och suppleant skuUe utses av regeringen. Med stöd av lagen utsåg regeringen under försöksperioden den 1 april 1973—den 30 juni 1976 styrelseledamöter och suppleanter i 22 förvaltningsbolag och åtta stiftelser.
Efter beslut av riksdagen år 1976 (prop. 1975/76:166, NU 1975/76:68, rskr 1975/76:402) förlängdes genom lagen (1976:350) om styrelserepresentaiion för samhäUet i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser systemet med offentUg styrelserepresentation för ytterUgare en försöksperiod under tiden den I juli 1976—den 30 juni 1979. Genom 1976 ärs lag utvidgades tUl-
Prop.1978/79:184 5
lämpningsområdet för offentUg styrelserepresentation tiU att avse även aktiebolag med egen produktion samt ekonomiska föreningar. Enligt lagen får offentlig styrelserepresentation samtidigt omfatta högst 60 aktiebolag eller föreningar och högst tio stiftelser.
EnUgt 1976 års lag omfattar rätten till styrelserepresentation aktiebolag eller ekonomisk förening, som har särskild betydelse frän allmän synpunkt främst genom att företaget (1) har ett betydande antal anställda eller bedriver verksamhet pä flera platser inom landet, (2) bedriver verksamhet i flera länder eller lillhör företag som bedriver sådan verksamhet eller (3) har ägarin-fiytande i andra juridiska personer. 1 fråga om stiftelser gäUer samma kriterier som enligt 1972 års lag, nämligen att stiftelsen skaU vara allmännyttig och ha tillgångar som överstiger 5 milj. kr. I förarbetena till 1976 ärs lag uttalades att den StatUga representationen i fortsättningen avsägs bli inriktad på företag av sådan betydelse att de kunde sägas vara av riksintresse.
I övrigt gäUer enligt 1976 års lag i huvudsak följande.
Regeringen beslutar om styrelserepresentation, som samtidigt får omfatta högst 60 aktiebolag eller ekonomiska föreningar och högst tio stiftelser (3§).
Offentlig styrelseledamot skall särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten (4§).
Om inte annat följer av 1976 ärs lag gäller för offentliga styrelseledamöter i aktiebolag och ekonomiska föreningar detsamma som enligt gällande lagstiftning om aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller för andra ledamöter i styrelsen (5§).
Bolagsordning och föreningsstadgar behöver inte ändras enbart av den arUedningen att offentlig styrelseledamot utses. Offentlig styrelseledamot i ekonomisk förerung behöver inte vara medlem i föreningen (6§).
Stiftelse som omfattas av lagen är skyldig att efter anmodan till regeringen överlämna avskrift av stiftelseurkund, stadgar och andra handlingar som bestänuner stiftelsens verksamhet eller visar dess ekonomiska ställning. Anmodan får förenas med vite (7§).
Offentlig styrelseledamot och suppleant utses för tid som regeringen bestämmer (8§).
Offentlig styrelseledamot har rätt att delta i arbetsutskott (9§).
OffentUg styrelseledamot och suppleant har rätt till arvode och annan ersättning frän bolaget, föreningen eUer stiftelsen där ledamoten är utsedd. Utgår arvode till andra ledamöter, har den offentlige ledamoten rätt till samma belopp. I annat fall bestämmer företaget arvodet särskilt. För ledamot skall i båda fall årsarvode utgöra lägst 5 000 och högst 20 000 kr. samt för suppleant lägst 3 000 och högst 15 000 kr. (10§).
Har offentlig styrelseledamot utsetts, skall detta anges, när aktiebolaget eller föreningen anmäler styrelsens sammansättning för registrering (11§).
1976 ärs lag innebar säledes att kretsen av företag som omfattades av lagstiftningen om offentUg styrelserepresentation väsentligt utvidgades. Det utvidgade tiUämpningsomrädet har emellertid inte utnyttjats i praktiken. Den
Prop. 1978/79:184 6
trepartiregering som tiUträdde efter 1976 ärs riksdagsval anmälde i sin regeringsförklaring atl den inle avsäg att placera statliga representanter i industriföretagens styrelser. Detta har i praktiken inneburil atl under den nya försöksperioden offentlig styrelserepresentaiion har behållits i de förvaltningsbolag och stiftelser där ledamöter utsetts tidigare, medan inga ytterligare företag omfattas av sådan representation.
De motiv som anfördes för offentlig styrelserepreseniation i 1972 och 1976 års lagstiftningsärenden var i huvudsak följande.
Systemet med offentlig styrelserepresentation avsågs ingå i en samlad reform som syftade till att dels förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan företagen och samhället, dels bereda de anslällda insyn och inflylande i föreiagen. Övriga delar av denna reform avsåg rätl lill slyrelserepresenlalion för de anställda och ett system för informationsutbyte mellan företag och samhället. 1 sistnämnda delar permanentades verksamheten år 1976 genom lagen (1976:351) om styrelserepresentaiion för de anställda i akiiebolag och ekonomiska föreningar och lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor.
Enligt uttalanden i förarbetena till lagarna om offentlig styrelserepresentaiion avsågs de offenlliga styrelserepresenlanlerna i första hand fungera som koniaki och opinionsförmedlare mellan företag och företagsledning å ena sidan och de allmänna samhällsintressena å den andra. Syftet var att tillgodose samhällets behov av samarbete och informationsutbyte med företagen pä central nivä. Den offentlige styrelseledamoten representerar dock inte staten på det sättet att regeringen eller någon annan får ge ledamolen bindande direktiv eller att ledamoten får inta ståndpunkter som motverkar företagets intressen. Offentlig styrelseledamot har i princip samma ställning, uppgifter och ansvar som övriga styrelseledamöter.
I 1976 ärs lagstiftningsärende redovisades en utvärdering av den tidigare försöksverksamheten. Förordnanden om offentlig styrelserepresentaiion hade meddelats i 22 förvaltningsbolag och älta stiftelser. Sammanlagt hade 52 personer utsetts att vara offentliga styrelseledamöter eller suppleanter. De flesla av dem var riksdagsledamöler, slalstjänsleman, fackliga funktionärer eller kommunala förtroendemän. Till grund för utvärderingen låg intervjuer med sju styrelseordförande och 20 offentliga styrelseledamöter eller suppleanter.
Giltighetstiden för 1976 års lag löper som nämnts ut med utgången av juni 1979. Lagen utgör grund för den offentliga styrelserepresentation som f.n. finns. Det är därför nödvändigt att nu ta ställning till om försöksverksamheten skall upphöra eller om systemet med offenilig styrelserepresentation skall fortgå i någon form.
Jag har nyss redogjort för syftei med offentlig styrelserepresentation. Jag delar uppfattningen att det finns behov av kontakter mellan staten och näringslivet. Nära samverkan och ömsesidig informaiion mellan slal, kommun och näringsliv är förutsättningar för en balanserad tillväxt som ökar människornas sociala välfärd.
Prop. 1978/79:184 '
Å andra sidan kan principiella invändningar resas mot all konlaklerna mellan siaten och näringslivet sker i former som innebär att ansvarsfördelningen mellan enskilda och offentliga intressen blir oklar och atl viktiga avgöranden riskerar atl undandras allmän insyn. Staten bör undvika att själv bygga in sig i företag som den skall slä fri all övervaka utifrån.
Det kan vidare framhållas alt, även om en offenilig styrelseledamot principielll har samma ställning som övriga ledamöter, det finns en risk att statliga Styrelseledamöter kan användas för diskret statlig maktutövning gentemot näringslivet. Jag vill underslryka all ingenting tyder på att något sådant hittills skulle ha förekommit. Vad jag nu säger riktar sig således pä intet sätt mot de personer som hittills fungeral som offenlliga slyrelseledamöler. Kriiiken gäller all offenilig slyrelserepresenlalion är ett instrument som inom sig bär risker för utveckling av okontrollerad maktutövning hos den centrala byråkratin.
De principiella invändningarna gäller i försia hand offenilig styrelserepresentaiion i industriföretagen.
Offentlig styrelserepresentaiion får som framgåti av del lidigare också förekomma i f.n. högst tio allmännyttiga stiftelser med tillgångar som överstiger 5 milj. kr. 1 prakiiken finns som nämnts offentlig styrelseledamot i åtta sådana stiftelser.
De allmännyttiga stiftelserna är priviligierade i skattehänseende. Sålunda Utgär inte någon arvs- eller gåvoskatt om medel avsätts till stiftelse som främjar försvarsändamål eller utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer verkar för uppfostrings- eller utbildningsändamål eUer utövar hjälpverksamhet bland behövande eller främjar vetenskaplig undervisning eller forskning. Sådana stiftelser är också i de fiesta fall helt eller delvis befriade från inkomst- och förmögenhetsskatt.
Genom att stiftelser av detta slag används som förvaltningsform kan förmögenheter skyddas mot beskattning och mot uppdelning mellan olika arvtagare i samband med generationsskiften. Koncerner och andra siörre enheter inom näringslivet kan på det saltet hällas samman. Förmögenhetsmassan kan ocksä pä sikt växa genomsnittligt snabbare än andra förmögenheier. Avkastningen går dock giveivis till det allmännyuiga ändamålei.
De allmännyttiga stiftelserna har stor betydelse ur samhällets synpunkt. En lång rad av de stora allmännyttiga stiftelserna har bl.a. till ändamäl att stödja forskning och utbildning. Ur samhällets synpunkt kan stiftelserna också ha stort värde för sammanhållningen av rationeUa företag och deras effektiva drift. De spelar emellertid å andra sidan en stor roll för ägarkon-ceniralionen inom näringslivet.
Mol bakgrund av de allmännylliga stiftelsernas speciella ställning i skattehänseende och den maktutövning som enskilda kan bedriva genom kontroU av sådana stiftelser finns enligt min mening starka skäl som talar för offentlig styrelserepresentation i de större stiftelsernas styrelser.
Den försöksverksamhet med offenilig slyrelserepresenlalion som har pågålt sedan år 1973 har hittills utvärderats endasl i myckel begränsad omfatt-
Prop. 1978/79:184 8
ning. Den utvärdering som gjordes i 1976 års lagstiftningsärende byggde på ett begränsal antal intervjuer och i lagstiftningsärendet gjordes knappast något försök atl väga fördelarna med offenilig styrelserepresentation mol de invändningar av principiell natur somi restes från flera håll. För egen del anser jag dessa invändningar ha stor tyngd. Någon ytterligare utvärdering har inte gjorts. Enligt min mening finns det med hänsyn härtill skäl alt utvärdera den hittillsvarande verksamheten, innan definitiv ställning tas till om och i sä fall på vilket sätl den bör fortsätta. Enligt vad jag har erfarit avser chefen för industridepartementet att inom kort föreslå regeringen atl en utredning tillkallas i detta syfte. I det sammanhanget finns också tillfälle att belysa frågan om syftet med representationen kan nås i andra former. Mot bakgrund av det principiella ställningstagande som gjordes av trepartiregeringen i frågan om industriföretagen anser jag dock atl akiiebolag med egen produktion och ekonomiska föreningar nu bör föras bort från lagens lillämpningsområde. Eftersom någon offenilig styrelserepresentation i praktiken inte har förekommit i dessa typer av företag, finns här heller ingenting att utvärdera. Liksom enligt 1972 års lag bör vidare högsl 30 bolag eller stiftelser samtidigt få omfattas av offentlig styrelserepresentation.
Det bör i sammanhanget beaktas att stiftelseutredningen (Ju 1975:01) f.n. arbetar med en genomgripande översyn av lagstiftningen om stiftelser. I dess direkliv ingär bl.a. att ta ställning tUl frågan om samhällets rätt till deltagande i stifteisens förvaltning. Jag vill här erinra om att trepartiregeringen i sin regeringsförklaring angav inriktningen att begränsa de stora skattefria stiftelsernas maktställning.
1 avvaktan på ytterligare underlag för att ta slutlig ställning till frågan om offentlig styrelserepresentaiion bör nu giltighetstiden för 1976 års lag förlängas med den förändring jag här har angivit. Jag förordar a» förlängning sker med ell år. I enlighet härmed har inom industridepartementet upprättats förslag tiU lag om ändring i lagen (1976:350) om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1976:350) om styrelserepresentaiion för samhället i akiiebolag, ekonomiska föreningar och sliftelser.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
NORSTEDTS TRYCKERI, STOCKHOLM 1979