om höjda räntesatser för den särskilda avgiften vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgift
Proposition 1980/81:16
Prop. 1980/81:16 Regeringens proposition
1980/81:16
om höjda räntesatser för den särskilda avgiften vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgift;
beslutad den II september 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga del förslag som h;ir upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
KARIN SÖDER
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås höjda räntesatser för den särskilda iivgift som tas ut vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgifter. På kvarstående avgift skall arbetsgivaren f,n. betala särskild avgift med 6 % om avgiften uppgår lill högst 5 000 kr. oeh i annat fall med 8 %. Särskild avgift påförs dock inte oin den understiger 100 kr. Förslaget innebär att arbetsgivaren på kvarstående avgift skall betala särskild avgift med 10 % för belopp som uppgår till högst 5 000 kr,, 12 % för belopp som överstiger 5 000 kr. men ej 30 000 kr. och 15% för belopp som överstiger 30 000 kr. Inkomsterna av den särskilda avgiften, vid oförändrad volym kvarstående arbetsgivaravgifter, beräknas till följd av höjningen öka med ea 100 milj.kr, per år.
Den nya regeln föreslås Iräda i krafl den 1 januari 1981 och lillämpas forsla gånijen i fråiza om arbetscivaravgift som hänför sig till uluiftsåret 1980.
1 Riksdagen 1980/8/. / siiml. Nr /6
Prop. 1980/81:16 2
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.
Härigenom föreskrivs all 24 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m,m.' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande /yde/se
Föreslagen lydelse
|
24 S |
|
Kvarstående avgift skall erläggas med lika belopp senast den 18 i vardera av månaderna februari och april under andra året efler utgiflsåret, dock att belopp, som skall erläggas i februari, avrundas till närmast lägre hela antal kronor, varvid återstoden erlägges i april, samt att kvarstående avgift om högst femhundra kronor skall erläggas i februari. Kvarstående avgift under ljugofem kronor ullages icke. |
På kvarstående avgift skall arbetsgivaren erlägga särskild avgift med sex procent om den kvarstående avgiften uppgår till högst femtusen kronor och i annat fall med åtta procent. Särskild avgift påföres dock ej om den understiger etthundra kronor.
På den kvarstående avgiften skall arbetsgivaren erlägga särskild avgift med tio procent om den kvarstående avgiften uppgår till högst femtusen kronor, tolv procent om den kvarstående avgiften överstiger feiiilusen kronor men ej trettionisen kronor och femton procent om den kvarstående avgiften överstiger Irettiolusen kronor. Den särskilda avgiften påförs dock ej om den understiger etthundra kronor.
Vid beslämmande om och ined vilket belopp särskild avgift skall utgå, skall i den preliminära avgiften icke inräknas preliminär avgift som avses i 19 § sista stycket oeh som eriagts efter den 30 april året näst efter utgiftsåret.
Del belopp, vara särskild avgift skall beräknas, avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och lillämpas första gången i fråga om arbetsgivaravgift som hänför sig lill utgiftsåret 1980,
'Lagen omlryckl I974:WS,
Senasle Ivdelse av laaens rubrik 1974:9.'!S.
Prop. 1980/81:16
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssainmanlräde 1980-09-11
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo. Mogård. Dahlgren, Åsling. Söder, Krönmark, Burenslam Linder. Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Söder
Proposition om höjda räntesatser för den särskilda avgiften vid uppbörd av kvarstående arbetsgivaravgift
1 Gällande bestämmelser
Arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringarna m.fl. ändamål debiteras oeh uppbärs enligt bestämmelser i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m, (AVGL).
Avgifterna beräknas oeh uppbärs av riksförsäkringsverket. Under del år som avgifterna avser, det s.k. utgiftsåret, skall en arbetsgivare betala preliminära avgifter vid sex betalningstillfällen. Den preliminära avgiften för ett visst år uppgår i princip till samma belopp som den slutliga avgift som arbetsgivaren debiterades året före utgiflsåret. Den preliminära avgiften för utgiftsåret 1980 motsvarar således lill storleken den slutliga avgiften för utgiftsåret I97S. När den preliminära avgiften bestäms, skall dock hänsvn las till ändringar i de procentsatser som avgifterna utgår med och andra ändringar av betydelse i avgiftsbeslämmelserna. Efler regeringens förordnande skall hänsyn även las till mer belydande ändringar av avgiftsunderlaget som kan antas komma att ske till följd av den alliiiånna löneutvecklingen. Sådana generella förordnanden meddelas varje år. För att uppnå en bättre överensstämmelse med den beräknade slutliga avgiften kan den preliminära avgiften under vissa förutsättningar såväl sänkas som höjas genoni särskilda beslut om jämkning i enskilda fall.
Om arbetsgivaren inte tidigare har påförts någon slutlig avgift, skall den preliminära avgiften fastställas särskilt. Därvid gäller att den preliminära avgiften skall beräknas så att den så nära som möjligt kominer att motsvara den slutliga avgiften.
Före utgången av januari månad året efter utgiflsåret skall arbetsgivaren
Prop. 1980/81:16 4
utan anmaning lämna arbetsgivaruppgift till ledning för beräkning av avgiftsunderlaget. För att undvika särskild avgift kan arbetsgivaren senast den 30 april samma år göra fyllnadsinbetalningar av preliminiir avgift.
Riksförsäkringsverket skall lillstålla arbetsgivaren räkning på slutlig avgift senast den 15 januari andra året efter utgiftsåret. Räkningen skall i föiekomniande fall även innehålla krav på kvarstående avgift, dvs, del avgiftsbelopp som återstår att betala sedan preliminär avgift avräknats från slutlig avgift. Kvarstående avgift skall erläggas vid två belalningslillfållen under andra året efter utgiftsåret. För utgiflsåret 1980 skall alliså kvarstående avgift betalas under 1982. Av administrativa skäl skall kvarstående avgift om högst 500 kr, erläggas vid ett enda belalningstillfälle. Kvarstående avgift under 25 kr. tas inte ul.
På den kvarstående avgiften skall arbetsgivaien betala särskild avgift. Sådan avgift, som inte är avdragsgill vid inkonistiaNeringen för arbetsgivaren. påfcHs med 6 % om den kvarstående avgiften uppgår lill högst 5 000 kr, och i annat fall med 8 %. Om synnerliga skäl föreligger, kan den särskilda avgiften nedsättas lill 3 % av kvarstående avgift.
Överstiger erlagda preliminära avgifter den slutliga avgiften, betalas det överskjutande beloppet, oin det uppgår lill minst 25 kr,. tillbaka lill arbetsgivaren. På överskjutande belopp utgår ränta, som årligen fastställs så att den skall motsvara den högsta inlåningsräntan i bank, i förekommande fall avrundad till närmast högre hel eller halv procentenhet.
Influtna särskilda avgifter fördelas mellan staten, allmänna pensionsfonden och övriga berörda fonder på samma sätt som de kvarstående avgifterna. Motsvarande gäller kostnaderna för räntor på överskjutande preliminära avgifter,
2 Överväganden och förslag
Det nuvarande debiterings- och uppbördssystemet har kritiserats bl,a, för att uttaget av preliminära avgifter är lägre än de slutligt påförda avgifterna. Det har framhållits att den omständigheten att den preliminära avgiften debiteras på ett två år gammalt avgiftsunderlag leder till att avgiften tas ut med ett belopp som är mycket för lågt. De årliga uppräkningarna av avgiftsunderlaget har inte helt kunnat kompensera detta. På grund av att uppräkningsfaktorn är gemensam för hela arbetsgivarkollektivel får expansiva sektorer alltför låga avgifter. Följande sammanställning visar storleken av debiterade preliminiira avgifter, fyllnadsinbetalningar, debiterade kvarstående avgifter och debiterade överskjutande avgifter. Den omfattar hela avsiifisområdet.
Prop. 1980/81:16
Miljarder kr. (sifTroriia är avrundade)
|
Ul- |
Debiterade |
Fyllnads- |
Debiterade |
Debiterade |
|
gilis- |
preliminära |
inbetal- |
kvarstående |
överskjutande |
|
ar |
avgifter |
ningar |
avgifter |
avgifter |
|
1975 |
23,3 |
3.2 |
1,6 |
0.5 |
|
1976 |
35,.3 |
3.0 |
2,6 |
0,6 |
|
1977 |
45,2 |
3.0 |
2.8 |
0,9 |
|
1978 |
49.0 |
3,1 |
2.0 |
1.2 |
|
1979 |
.'53.4 |
3,0 |
|
|
En bidragande orsak lill underuttaget av preliminära avgifter torde vara att ansökan om jämkning regelmässigt görs när avgiftsunderlaget minskar, medan någon motsvarande jämkning sällan begärs när avgiftsunderlaget ökar. En annan orsak till underultagei är alt nytillkommande arbetsgivare kan undandra sig alt betala arbetsgivaravgifter under de första verksamhetsåren genom att underlåta att göra anmälan till riksförsäkringsverket. Det bör dock framhållas att 1979/80 års riksdag har beslutat om ändringar i AVGL som kan förväntas medföra förbättringar av uppbörden. Det är lill en början numera möjligt för riksförsäkringsverket att fastställa den preliminära avgiften medelst uppskattning av avgiftsunderlaget i de fall då en arbetsgivare inte har lämnat av verkel begärda uppgifter (prop. 1979/80:29, SfU 9, rskr 102, SFS 1979:1126). Om vidare en företrädare för juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att betala in avgifter i rätt tid och ordning, är han solidariskt ansvarig med den juridiska personen för de obetalda avgifterna (prop. 1979/80:128, SfiJ 16, rskr 299, SFS 1980:314).
Systemet med uppbörd av arbetsgivaravgifter innebär alltså att betydande belopp betalas in med upp till två års eftersläpning. Härigenom gör staten -även om hänsyn tas lill den särskilda avgiften - ränteförluster. Eftersläpningen innebär dessutom en form av kreditgivning vid sidan om den organiserade kreditmarknaden, som ökar likviditeten i ekonomin och som minskar kreditpolitikens effektivitet. Regeringen har i den reviderade finansplanen 1980 framhållit att den preliminära uppbörden av arbetsgivaravgifter på längre sikt bör kunna knytas till den lönesumma som redovisas i samband med källskatteredovisningen (prop. 1979/80:150 bilaga 1 s. 21), Därigenom skulle i princip nästan all eftersläpning kunna upphöra. En sådan omläggning kräver dock ytterligare utredning,
1 avvaktan på en omläggning av uppbördssysteniet anser jag att räntesatserna för den särskilda avgiften bör höjas. Syftet är att stimulera arbetsgivare som debiterats för låg preliminiir avgift lill fyllnadsinbetalning. Som tidigare nämnts kan arbetsgivare undvika påföring av särskild avgift genom att göra fyllnadsinbetalningar av preliminär avgift intill den 30 april året efter utgiftsåret. Räntesatserna för den särskilda avgiften är f.n, 6 % för belopp upp till 5 000 kr, oeh 8 % för större belopp. Dessa räntesatser
Prop. 1980/81:16 6
motsvarar en årsränta om 6.8 % resp. 9,1 %. Eftersom den särskilda avgiften inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen, är del för niånga arbetsgivare dyrt alt skaffa sig kredit genom att erlägga för låga preliminära avgifter. För arbetsgivare som inte betalar skatt på vinsten eller som betalar låg vinstskatl föreligger däremot ingen större stimulans till fyllnadsinbetalning. Detla gäller t.ex. företag med stora förlustavdrag, kommuner saml vissa kredit- och försäkringsinstitut.
Bestämmelsen om den särskilda avgiften tillkom i en situation då den allmänna räntenivån var väsentligt lägre än vad som nu är fallet. När riksdagen i december 1974 beslutade om införandet av den särskilda avgiften, uppgick riksbankens diskonto till 7 %. Diskontot har därefter höjts oeh uppgår f.n, lill 10%, Räntesatserna för den särskilda avgiften bör anpassas lill det höjda ränteläget så alt de motverkar en räntevinst vid underlåten fyllnadsinbetalning och ulgör en påtryckning sorn stimulerar lill sådan inbetalning. Därigenom kan eftersläpningen med inbetalningen av vissa arbetsgivaravgifter minska betydligt. Vidare kan statens ränteutgifter minska oeh allmänna pensionsfondens och övriga berörda fonders ränteinkomster öka.
Den särskilda avgiften på kvarstående avgift bör enligt min mening bestämmas till 10 % för belopp som uppgår lill högsl 5 000 kr., 12 % för belopp som överstiger 5 000 kr. men ej 30 000 kr. och 15 % för belopp som överstiger 30 000 kr. De föreslagna räntesatserna motsvarar en årsränta om 11,3%, 13,6% resp. 17.0%. I likhet med vad som f.n, gäller bör den särskilda avgiften, om synnerliga skäl föreligger, kunna sättas ned till 3 %. Reglerna om nedsättning bör utgöra ett skydd för en arbetsgivare mot att belastas med avgiften i fall då denne inte rimligen hade bort kunna förutse den kvarstående avgiften.
Jagvill påpeka att ändringen inte berör egna företagares m.fl. egenavgifter utan endast arbetsgivarnas avgifter, Egenavgifterna kommer alltjämt att uppbäras i samband med uppbörden av slutlig skatt oeh i dessa fall gäller reglerna om kvarskatteavgift resp. ranta på överskjutande skatt.
Den särskilda avgiften på kvarstående arbetsgivaravgifter gav för 1978, del senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga, en inkomst av omkring 140 milj, kr. Med ledning härav kan höjningen av avgiftssatserna, vid oförändrad volym kvarstående arbetsgivaravgifter, beräknas medföra en inkomstförstärkning för det allmänna i storleksordningen 100 milj, kr. Härav skulle på statsbudgeten falla 60 milj, kr., medan återstoden skulle komma allmänna pensionsfonden och andra fondertill godo. Syftet äremellertid inte primärt att öka inkomsterna av den särskilda avgiften ulan i stallet, som tidigare nämnts, att öka fyllnadsinbetalningarna av preliminära arbetsgivaravgifter. 1 den mån fyllnadsinbetalningarna ökar, uppnås emellertid besparingar och inkoinstförbättringar för det allmänna som motsvarar det samtidiga bortfallet av särskilda avgifter.
Prop. 1980/81:16 7
Den nya bestämmelsen bör träda i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången i fråga om arbetsgivaravgift som hänför sig till ulgiftsåret 1980, Detta innebär för 1980 års avgifter att arbetsgivare som debiterats för låg preliminär avgift kan undvika påföring av den höjda särskilda avgiften genom att göra fyllnadsinbetalningar med tillräckligt belopp senast den 30 april 1981,
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt antaga ett inom socialdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredragan
den har lagt fram. ,
GOTAB 67141 Stockholm 1980