om godkännande av protokoll mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall, m.m.
Proposition 1984/85:205
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Prop. 1984/85:205
Regeringens proposition
1984/85:205
om godkännande av protokoll mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall, m. m.;
beslutad den 25 april 1985.
Regeringen föreslär riksdagen alt anta de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall.
Protokollet innebär, all Sverige och Finland gemensamt ersätter kommuner inom det finska landskapet Åland för bortfall av kommunalskatt som dessa kommuner får vidkännas pä grund av bestämmelser i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge.
Sedan protokollet trätt i kraft avses dess bestämmelser bli tillämpliga första gången på skattebortfall för inkomståret 1984.
Protokollet ersätter ett tidigare protokoll i samma ämne från år 1977.
I propositionen föreslås vidare en ändring i lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Ändringen innebär att avtalet utvidgas lill alt omfatta landskapet Äland i fråga om den finska kommunalskatten. Ändringen grundar sig på en överenskommelse som träffats mellan de avtalsslulande staterna med stöd av artikel 30 punkt 1 i avtalet.
Utvidgningen gäller från den dag avtalet trädde i kraft, dvs. den 29 december 1983, och tillämpas beträffande inkomst som förvärvas den I januari 1984 eller senare.
1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 205
Prop. 1984/85:205
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknade den 22 mars 1983 skall tillsammans med det protokoll som är fogat lill avtalet och som ulgör en integrerande del av detta gälla för Sveriges del. Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
Avtalets bestämmelser i artikel 3 punkt I a om att uttrycket "Finland" inte inbegriper landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten skall inte gälla.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari 1984 eller senare och beträffande förmögenhet som laxeras år 1985 eller senare.
Prop. 1984/85:205
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1985-04-25
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson. Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson. Göransson, Gradin. R. Carlsson, Holmberg. Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om godkännande av protokoll mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall, m. m.
1 Inledning
1949 års dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Finland ersattes år 1973 av ett nytt avtal. Avtalet ändrades genom ett tilläggsavtal är 1976 (prop. 1973:179 och 1976/77: 29, SkU 1973: 73 och 1976/77:17, rskr 1973: 36 och 1976/77:108). Avtalet och tilläggsavtalet tillämpades första gången vid
1978 års taxering (SFS 1977: 812). Avtalet ändrades genom tilläggsavtal år
1979 (prop. 1979/80: 70, SkU 40, rskr 250). Även detla tilläggsavtal tillämpades första gången vid 1978 års taxering (SFS 1981:116).
Avtalets regler om beskattning av sjömän innebar, att inkomst som förvärvades av finska sjömän pä grund av arbete ombord på svenska handelsfartyg skulle beskattas endast i Sverige. Från åländsk sida menade man, att avtalsreglerna medförde ett väsentligt skattebortfall för de åländska kommunerna, eftersom vid denna tid ca 400 åländska sjömän arbetade ombord på svenska fartyg. Den svenska och den finska regeringen enades om att de båda staterna gemensamt skulle ersätta de åländska kommunerna för skattebortfallet. Överenskommelse härom träffades genom ett protokoll den 3 november 1977 mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall. Protokollet godkändes av riksdagen (prop. 1977/78:18, SkU 22, rskr 121) och tillämpades första gången på skattebortfall för inkomståret 1977 (SFS 1978: 698). Beträffande bakgrunden i övrigt till protokollet samt dess innehåll hänvisas till vad dåvarande departementschefen för budgeidepartemeniet anförde i prop. 1977/78:18 s. 2-5. 1 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 205
Prop. 1984/85:205 4
1973 års svensk-finska dubbelbeskattningsavtal har numera ersatts av ett multilateralt avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge (prop. 1983/84:19, SkU 6, rskr 16; SFS 1983:913). Avtalet tillämpas på inkomst som förvärvals den 1 januari 1984 eller senare (SFS 1983:1041).
Beträffande inkomst som förvärvas av finska sjömän på grund av arbele ombord på svenska handelsfartyg gäller även enligt del nya avtalet, att sådan inkomst beskattas endast i Sverige. Från åländsk sida har framhållits, att ett stort anlal åländska sjömän alltjämt arbetar ombord på svenska fartyg och all de skäl för kompensation lill de åländska kommunerna som föranledde tillkomsten av 1977 års protokoll fortfarande föreligger.
Efter förhandlingar mellan regeringarna i Sverige och Finland råder enighet om att de båda staterna gemensamt tills vidare skall ersätta de åländska kommunerna även för skaltebortfall som uppkommer på grund av bestämmelserna i det multilaterala avtalet. Eftersom 1977 års protokoll uttryckligen endast avsåg skattebortfall på grund av bestämmelserna i 1973 års dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Finland, vilket tillämpades sista gången på 1983 års inkomst, måste 1977 års protokoll ersättas av ett nytt. Överläggningar mellan den svenska och den finska regeringen har resulterat i ett förslag till nytt protokoll mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall. Förslaget är upprättat på svenska och finska. Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i delta ärende som bilaga.
Protokollet undertecknades den 25 januari 1985.
2 Protokollets innehåll
Protokollet överensstämmer i sak med 1977 års protokoll utom pä en väsentlig punkt. Enligl 3 § i 1977 års protokoll skulle 70% av ersättningen betalas av Sverige och 30% av Finland. Enligt 3 § i det nya protokollet skall ersättningen bäras av de båda staterna med hälften vardera.
Beträffande det nya protokollets innehåll i övrigt kan följande nämnas.
I 1 § slås fast, liksom i det tidigare protokollet, alt den grundläggande principen i dubbelbeskattningsavtal måste vara all skallebortfall på grund av bestämmelse i avtalet skall bäras av den stat, de kommuner eller de andra offentligrättsliga personer som enligl avtalet helt eller delvis skall avslå från sin beskattningsrätt.
De båda regeringarna är emellertid överens om att det skattebortfall som på grund av dubbelbeskattningsavtalets regler om beskattning av sjömän drabbar de åländska kommunerna alltjämt är så stort alt det inte rimligen bör bäras av dessa kommuner. Avsteg från den princip som slås fast i 1 § är därför fortfarande motiverad. Enligt 2 § i protokollet lillerkänns de åländska kommunerna ersättning av statsmedel med skäligt belopp.
Som jag nyss nämnde skall enligt 3 § i protokollet ersättningen bäras av de båda staterna med hälften vardera.
Prop. 1984/85:205 5
Enligt 4 § skall ersättningsbeloppet liksom hittills fastställas för ett år i sänder.
15 § anges grunderna för hur ersättningen skall beräknas. Bestämmelsen är identisk med 5 § i det tidigare protokollet.
6 J överensstämmer helt med 6 § i del tidigare protokollet. Gällande överenskommelse finns intagen som bilaga 2 i SFS 1978:698 (ändrad genom SFS 1979:991).
7 och 8 §§ innehåller ikraftträdande- och uppsägningsbestämmelser. Protokollet tillämpas första gången på skattebortfall som avser år 1984, dvs. det inkomstår då del multilaterala dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge tillämpades första gången. 1977 års protokoll, som enligt sin lydelse endast avsåg skattebortfall på grund av bestämmelserna i 1973 års svensk—finska dubbelbeskattningsavtal, tillämpas sista gången på skattebortfall för inkomståret 1983, då sistnämnda avtal tillämpades sista gången. Det nya protokollet kan sägas upp tidigast fem år efter dagen för ikraftträdandet av det multilaterala dubbel-beskattningsavialet, dvs. tidigast den 29 december 1988.
3 Föredragandens överväganden
Enligt 1977 års protokoll tillerkändes de åländska kommunerna viss årlig ersättning för skallebortfall på grund av reglerna om sjömansbeskatlning i 1973 års svensk-finska dubbelbeskattningsavtal. Sådan ersättning bör enligt min mening tills vidare utgå även för skattebortfall på grund av motsvarande skatteregler i 1983 års multilaterala dubbelbeskattningsavtal. Ersättningen bör enligt min mening utgå enligl de principer som gällt hittills och betalas av de båda staterna gemensamt. Jag anser del emellertid skäligt all ersättningen fortsättningsvis bärs av de båda staterna med hälften vardera, dvs. att Sveriges andel reduceras från nuvarande 70 % till 50%.
Sveriges åtagande enligl 1977 års ersätiningsprolokoll har reglerats över statsbudgetens inkomsttitel Skatt på inkomst och förmögenhet samt social-försäkringsavgifier m. m. Någon ändring häri behövs inte. Det bör liksom hittills ankomma på regeringen att fatta de beslut som behövs för att genomföra ersättningsåtagandena.
I detta sammanhang vill jag ta upp en annan fråga som också berör Åland. Enligt artikel 3 punkt 1 a i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge omfattar avtalet inte landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten. Anledningen härtill är att Åland inte önskade godkänna avtalet förrän frågan om ersättning till de åländska kommunerna för bortfall av sjömansskatt hade lösts. Jag hänvisar i denna fråga till vad jag anförde i prop. 1983/84:19 s. 141. Sedan ersättningsfrågan nu lösts i enlighet med vad jag tidigare anfört, har Åland
Prop. 1984/85:205 6
godkänt avtalet. Genom notväxling med stöd av artikel 30 punkt 1 i avtalet har detta därför nu utvidgats till att omfatta landskapet Åland i fräga om den finska kommunalskatten. Utvidgningen gäller fr. o. m. den dag avtalet trädde i kraft, dvs. den 29 december 1983. DeUa föranleder en ändring i 1 § lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Inom finansdepartementet har upprättats ett förslag till lag härom. Lagförslagets enkla beskaffenhet gör att lagrådels yttrande skulle sakna betydelse.
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
dels att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1983:913) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge.
dels att godkänna protokollet mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1984/85:205
Protokoll
mellan Sverige och Finland om ersättning
för bortfall av kommunalskatt i vissa fall
Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands regering,
som beaktar att enligl avtalet den 22 mars 1983 mellan Finland, Danmark. Island, Norge och Sverige för undvikande av dubbelbeskattning betriiffande skatter på inkomst och förmögenhet (skatteavtalet), inkomst av arbete som utförs ombord på finskt eller svenskt skepp beskallas endast i den avtalsslutande stat vars nationalitet skeppet har,
som vidare beaktar att avtalet den 27 juni 1973 mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skal-ter på inkomst och förmögenhet har upphört att gälla samtidigt som skatteavtalet trätt i kraft,
som önskar ersätta det till avtalet den 27 juni 1973 knutna protokollet den 3 november 1977 mellan Finland och Sverige om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall med ett nytt protokoll i samma ämne.
har kommit överens om följande:
/ §
Regeringarna är ense om alt skattebortfall som på grund av bestämmelserna i skatteavtalet uppkommer för en avtalsslutande stat, dess kommuner eller andra offentligrältsliga juridiska personer, vars skatter berörs av skatteavtalet, i princip skall i sin helhet bäras av denna stat, dessa kommuner eller dessa personer.
2 §
Enligt båda regeringarnas uppfattning har emellertid den regel i skatteavialel, enligt vilken inkomst av arbete som utförs ombord på finskt eller svenskt skepp beskattas endast i den avtalsslutande stat vars nationalitet skeppet har. medfört ett bortfall av kommunal-
Ruotsin ja Suomen välinen
Pöytäkirja
kunnallisveron saamatta jäämisen kor-
vaamisesta eräissä tapauksissa
Ruotsin kuningaskunnan ja Suomen lasa-vallan hallitus,
todeten, etta Suomen, Islannin, Noijan, Ruotsin ja Tanskan välillä tulo-ja varallisuus-veroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseslä 22 päivänä maaliskuuta 1983 tehdyn sopimuksen (verosopimus) mukaan sellaisesta työstä saadusla tulosta, joka teh-dään suomalaisessa tai ruotsalaisessa lai-vassa, verotetaan vain siinä sopimusval-tiossa, jonka kansallisuus laivalla on,
todelcn edelleen, etta Ruotsin kuningaskunnan ja Suomen lasavallan hallituksen välillä tulo-ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi 27 päivänä kesäkuuta 1973 tehty sopimus on lakan-nut olemasta voimassa samanaikaisesti, kun verosopimus on tullut voimaan,
halulen korvata 27 päivänä kesäkuuta 1973 tehtyyn sopimukseen liitlyvän, Suomen ja Ruotsin välillä kunnallisveron saamatta jäämisen korvaamisesta eräissä tapauksissa 3 päivänä marraskuula 1977 tehdyn pöytäkir-jan samaa asiaa koskevalla uudella pöytäkir-jalla,
övat sopineet seuraavasta:
/ 5
Hallitukset övat samaa mieltä siitä, etlä verosopimuksen määräysten perusteella so-pimusvalliolle, sen kunnitle tai muille julki-soikeudellisille oikeushenkilöille, joiden ve-roja verosopimus koskee, veron saamatta jäämisestä johtuva menetys on periaatleessa kokonaisuudessaan tämän valtion, näiden kuntien tai näiden henkilöiden kannettava.
2 §
Molempien hallitusten käsityksen mukaan verosopimuksessa oleva sääntö, jonka mukaan sellaisesta työstä saadusta tulosta, joka tehdään suomalaisessa tai ruotsalaisessa lai-vassa, verotetaan vain siinä sopimusval-tiossa, joka kansallisuus laivalla on, on kui-
Prop. 1984/85:205
8
skatt för kommuner inom landskapet Åland som väsentligen överstiger vad som kan anses rimligt till följd av beslämmel.serna i ett dubbelbeskattningsavtal. Regeringarna har därför funnit alt, med hänsyn till landskapet Ålands särställning, dessa kommuner som ell undantag från den princip som anges i 1 § bör tillerkännas ersättning av statsmedel för skaltebortfall med skäligt belopp.
3 §
Enligt båda regeringarnas uppfattning bygger skatteavialel helt på ömsesidiga åtaganden och utgör resultatet av en avvägning mellan de båda staternas fiskala och övriga intressen. Regeringarna är därför eniga om att den ersättning som enligl 2 § bör tillerkännas kommuner inom landskapet Åland skall bäras av de båda staterna med hälften vardera.
4 §
Ersättningsbeloppet fastställs av de båda regeringarna gemensamt för ett år i sänder.
5 §
Ersättningen skall beräknas med ledning av förhållandena under året närmast före del ersättningen avser och utgå med belopp, som motsvarar det skattebelopp som enligl finsk sjömansskattelagstiftning skulle ha utgått till kommuner inom landskapet Åland om arbetet utförts på finskt skepp eller på skepp som enligt skatteavtalet likställs med finskt skepp. Ersättningen skall avrundas lill närmast högre 100000-lal finska mark.
6 §
Finska finansministeriet och svenska finansdepartementet skall träffa särskild överenskommelse om tillämpningen av detta protokoll.
7 §
Detta protokoll träder i kraft trettio dagar efter den dag då båda regeringarna genom notväxling i Helsingfors meddelat varandra alt de åtgärder vidtagits som krävs för protokollets ikraftträdande.
tenkin aiheultanul Ahvenanmaan maakun-taan kuuluville kunnille kunnallisveron saamatta jäämisen, jonka olennaisesti yliltää sen, mitä voidaan pilää kohtuullisena kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi tehdyn sopimuksen seurauksena. Hallitukset övat tämän vuoksi kalsoneet, oltaen huomioon Ahvenanmaan maakunnan erityisaseman, etlä näille kunnille on poikkeuksena 1 §:ssä mainitusta periaatleesla myönnettävä veron saamatta jäämisestä kohluumääräinen kor-vaus valtion varoista.
3 §
Molempien hallitusten käsityksen mukaan verosopimus rakentuu kokonaan vaslavuo-roisille velvoitleille ja on molempien valtioi-den verotuksellisten ja muiden etujen yhteen-soviilamisen tulos. Hallitukset oval tämän vuoksi samaa mieltä siitä, etta korvauksesla, joka 2 §:n mukaan myönnelään Ahvenanmaan maakuntaan kuuluville kunnille, vas-laaval molemmal valtiol, kumpikin puoliksi.
4 §
Molemmal hallitukset vahvistavat yhtei-sesti korvausmäärän vuodeksi kerrallaan.
5 §
Korvaus arvioidaan sitä vuotta, jota kor-vaus koskee, lähinnä edellisen vuoden olo-suhteiden johdolla ja sitä makselaan määrä, joka vastaa veromäärää, joka Suomen meri-miesverolainsäädännön mukaan olisi mak-seltu Ahvenanmaan maakuntaan kuuluville kunnille, jos työ olisi tehty suomalaisessa lai-vassa tai laivassa, joka verosopimuksen mukaan rinnastetaan suomalaiseen laivaan. Korvaus pyörislelään ylöspäin lähimpään 100000 Suomen markan määrtään.
6 §
Suomen valliovarainminisleriö ja Ruotsin valtiovaraindepartementti sopival keskenän erikseen tämän pöytäkirjan soveltamisesta.
7 .?
Tämä pöytäkirja tulee voimaan kolmante-nakymmenentenä päivänä siitä päivästä, jona molemmal hallitukset övat noottien vaihdolla Helsingissä ilmoillaneet toisilleen pöytäkirjan voimaantulemiseksi vaadillavien toimen-pileiden suorillamisesla.
Prop. 1984/85:205
Sedan protokollet trätt i kraft tillämpas dess bestämmelser första gången på skattebortfall som avserår 1984.
8 §
Detta protokoll förblir i kraft lill dess det uppsägs av en av de avtalsslulande parterna. Vardera avtalsslulande parten kan - senast den 30 juni under ett kalenderår, dock inte tidigare än fem år efter dagen för skatteavia-lels ikraftträdande - pä diplomatisk väg skriftligen uppsäga protokollet hos den andra avtalsslulande parlen. 1 händelse av sådan uppsägning upphör protokollet alt gälla beträffande skattebortfall som avser kalenderår som följer efter del då uppsägningen skedde.
Som skedde i Stockholm den 25 januari 1985 i två exemplar på svenska och finska språken, vilka båda texter har lika vitsord.
För Konungariket Sveriges regering:
Pierre Schori
För Republiken Finlands regering: B O Alholm
Pöytäkirjan lullua voimaan sen määräyksiä sovelletaan ensimmäisen kerran vuotta 1984 koskevaan veron saamatta jäämiseen.
8 §
Tämä pöytäkirja on voimassa kunnes jom-pikumpi sopimuspuoli sen irtisanoo. Kumpikin sopimuspuoli voi — viimeislään kalenleri-vuoden kesäkuun 30 päivänä, ei kuitenkaan aikaisemmin kuin viiden vuoden kulullua verosopimuksen voimaanlulopäiväslä -diplomaatlista tietä kiijallisesti irtisanoa pöytäkirjan lekemällä loiselle sopimuspuolelle irlisanomisilmoituksen. Tässä lapauksessa pöytäkirja lakkaa olemasta voimassa irtisa-nomista seuraavia kalenterivuosia koskevien veron saamatta jäämislen osalla.
Tehty Tukholmassa 25 päivänä tammi-kuula 1985 kahlena ruotsin-ja suomenkieli-senä kappaieena, jolka molemmal teksil oval yhlä todistusvoimaiset.
Routsin kuningaskunnan hallituksen puo-
lesta:
Pierre Schori
Suomen lasavallan hallituksen puolesta: B O Alholm
Norstedts Trycken, Stockholm 1985
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.