om godkännande av överenskommelse mellan staten och Broströms Rederi AB

Proposition 1982/83:32

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1982/83: 32

Regeringens proposition

1982/83:32

om godkännande av överenskommelse mellan staten och Broströms Rederi AB;

beslutad den 16 september 1982.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga del förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CLAES ELMSTEDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen föreslås all riksdagen bemyndigar regeringen atl godkänna vissa förändringar i etl mellan staten och Broströms Rederi AB är 1978 träffat avtal.

För alt bereda Broströms Rederi AB möjlighel alt utveckla och förnya strategiska delar av sin linjeverksamhet bör gällande villkor för ell av slaten lill Broströms Rederi AB beviljat villkorslän ändras i vissa hänseenden.

Förslagel innebär alt statens fordran enligl del villkorslån som Broströms erhållit sätts ned frän 250 till 150 milj. kr. och att lånet förräntas och amorteras först efter utgången av år 1989. För all underlätta en nyemission bereds Broströms Rederi AB möjlighel alt ge viss utdelning på sina aktier.

I    Riksdagen 1982/83. I .samt. Nr 32

Prop. 1982/83:32

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-09-16

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren. Åsling, Söder. Johansson, Wirtén. Andersson, Boo, Eliasson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Elmstedt

Proposition om godkännande av överenskommelse mellan staten och Broströms Rederi AB

1    Inledning

I samband med de kraftigt höjda oljepriserna hösten 1973 och den därpå följande genomsnittligt svaga tillväxten inom världsekonomin bröts en lång följd av år med slarki ökande sjötransporter. Särskill påfrestande blev nedgången för den svenska rederinäringen som mot slutet av 1960-talet och början av 1970-talel genomfört omfallande satsningar på storbärigt tank-och bulklonnage.

För alt underlätta en nödvändig omstrukturering av den svenska handelsflottan beslutade riksdagen (prop. 1976/77: 146. TU 1976/77:26. rskr 1976/77: 344) om ell temporärt statligt slöd i form av kreditgarantier inom en ram av 500 milj. kr. Slödel har sedermera förlängts senast våren 1980 (prop. 1979/80: 166. TU 1979/80:30, rskr 1979/80:412). Förde lån som har lagils upp för all finansiera fartygsköp vid svenska varv lämnades därtill omfattande amorteringsansländ.

Nedgången i sjöfartskonjunkturen medförde trots della stora påfrestningar på de svenska rederiernas finansiella slällning. Nägra rederier avvecklades helt. Andra minskade sin svenskflaggade flotta lill en nivå där verksamhetens kostnader och intäkter kunde balanseras.

För tvä rederier (Saléninvesl AB och Broströms Rederi AB) blev den finansiella krisen emellertid akut under år 1978. Rederierna var vid sidan av masslastlransporler bl.a. engagerade i kyltransport respektive linjesjö-farl vilka bedömdes vara utvecklingsbara i framtiden.

Önskan all slå vakt om dessa delar av sjöfarten föranledde riksdagen hösten 1978 all fatta beslul om ekonomiskt slöd lill de båda rederierna (prop. 1978/79: 35, TU 1978/79:9, rskr 1979/80: 101).

Prop. 1982/83:32                                                                     3

Stödet till Saléns omfattade ett villkorslån om högst 200 milj. kr. Stödet till Broströms omfattade elt bidrag i form av ell engångsbelopp om 80 milj. kr. saml ell villkorslån om 250 milj. kr. På grund av en snabb marknadsuppgång behövde Saléns sedermera inle utnyttja sill villkorslån. Broströms behövde emellertid utnyttja det statliga stödet för all förbättra sin finansiella ställning.

2    Nu gällande avtal mellan staten och Broströms

Nu gällande avtal mellan slaten och Broströms löper ut vid utgången av är 1983. Genom avtalet överlog staten betalningsansvaret för sammanlagt 250 milj. kr. av farlygslån om 455 milj. kr. Della skedde i' form av en villkorlig fordran pä Broströms. Härigenom kunde 250 milj. kr. registreras som skattepliktig intäkt i Broströms resultaträkning för är 1978. Amorteringar på länet blir därigenom kostnader då de betalas. Under avtalsperioden är länet ränte- och amorteringsfrill. Därefter skall statens fordran vara räntebärande. Den skall amorteras under de år då Broströms ger utdelning pä sitt aktiekapital och därvid med minsl del utdelade beloppet. Om resultatet så kräver kan räntekostnaden läggas till fordran. För resterande lån om 205 milj. kr. medverkade staten lill all amorteringsansländ beviljades.

Slaten medverkade vidare lill all två av staten garanterade lån om tillhopa 250 milj. kr. lades samman och atl del sammanlagda lånet blev amorteringsfrill under avtalsperioden och därefter skall avbetalas under 20 är i form av ett annuilelslån. Slutligen utgick etl särskilt kontantstöd i form av ell engångsbelopp om 80 milj. kr.

Om Broströms under avtalsperioden avvecklar en väsentlig del av sin svenskbaserade verksamhel skall del ovannämnda villkorslänet reduceras i motsvarande män. Sä länge statens villkorliga fordran kvarstår gäller, om inte staten medger annat, delta villkor även efter avtalsperiodens utgång.

Till följd av statens omfattande engagemang i Broströms har staten enligl avtalet rätt atl utse en företrädare med samma räll och möjlighel lill insyn i Broströms som tillkommer en revisor. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den 5 oktober 1981 direktören Karl-Erik Svedberg alt vara företrädare för staten i frågor som rör avtalet mellan staten och Broströms.

Till följd av vissa planer på elt omfallande moderniseringsprogram informerade Broströms våren 1982 statens företrädare om atl möjligheten all genomföra investeringsprogrammet var beroende av den framlida utformningen av avtalet och villkorslånet.

Regeringen uppdrog därtor den 5 augusti 1982 åt direktören Kari-Erik Svedberg all utöver sill uppdrag i anledning av avtalet mellan staten och

Prop. 1982/83:32                                                                     4

Broströms även överlägga med rederiet om avtalets och villkorslånets framtida utformning.

Efter diskussioner med företrädare för företagel överlämnade Svedberg lill regeringen den 15 september 1982 ett förslag fill nytt avtal mellan slaten och Broströms att ersätta nu gällande avtal. Broströms styrelse har godkänt avtalet under förutsättning atl regeringen lämnar sitt godkänhande före utgången av år 1982.

Då förslagel lill nytt avtal innefattar frågor som skall underställas riksdagen anhåller jag om atl nu få ta upp dessa frågor.

3   Föredragandens överväganden

Våren 1982 fattade riksdagen beslul om vissa sjöfartsfrågor (prop. 1981/82:217. TU 1981/82:37, rskr 1981/82:437). Beslutet innebär bl.a. elt tidsbegränsat ekonomiskt stöd lill rederier med fartyg under svensk flagg. Vidare har principbeslut fallals om vissa omläggningar av sjömansskatten som ger möjlighel lill nya och internationellt sett mer konkurrenskraftiga avtalskonstruktioner pä sjöarbelsmarknaden.

Riksdagens beslut medförde att etl flertal rederier omprövade sina investeringsplaner för all undersöka möjlighelerna lill lidigareläggningar i förhållande lill då gällande planer.

Broströms samarbetar med tvä svenska (Transallantic och Wallenius) saml tvä utländska rederier i trafik på Nordamerika inom den s. k. ATLANTIC CONTAINER LINE (ACL).

Nuvarande ACL-flotta byggdes upp åren 1967- 1969 och rederierna var först med all erbjuda roll on-roll off (roro) trafik mellan Europa och Nordamerika.

Trafiken över Nordatlanten sliter häri på fartygen och till della kommer stigande energipriser vilket sammantaget har medfört att ACL-flollan måste förnyas. Förnyelsen var för de svenska rederiernas del ursprungligen planerad till senare hälften av 1980-lalel. Till följd av den optimism som riksdagens sjöfartspoliliska beslut har resulterat i har emellertid de svenska rederierna redan nu efter förfrågningar hos olika varv slutit avtal om tre nya ro-ro fartyg för ACL-trafiken.

Broströms har emellertid lill staten och skeppsbyggnadsvarvel anmält atl investeringen för deras del är beroende av att avtalet mellan staten och Broströms ges en annoriunda utformning.

På regeringens uppdrag har direktör Karl-Erik Svedberg förhandlat med företrädare för Broströms och lämnal regeringen förslag lill nytt avtal mellan staten och Broströms i syfte all bereda rederiet möjlighel all della i nämnda investering i tre ro-rofarlyg.

Styrelsen i Broströms har för sin del godkänt avtalet. Etl villkor för avtalets giltighet är atl regeringen gör detsamma före 1982 ärs utgång.

Prop. 1982/83:32                                                                     5

Innan jag går in på förslaget lill avtal vill jag.först redovisa min syn på linjelrafikens betydelse för svensk industri och svensk sjöfartsnäring och min syn pä Broströms utveckling.

I prop. 1979/80: 166 om sjöfartspolitiken drog min företrädare upp riktlinjerna och angav målen för Sveriges sjölartspolilik. Etl av målen angavs bl.a. vara att skapa förutsättningar för atl landels utrikeshandel kan utföras på ell tillfredsställande säll lill lägsta samhällsekonomiska kostnader. Ambitionen atl trygga del svenska näringslivets behov av regelbundna och säkra transporter innebar alt de statliga insatserna främst borde inriktas mot olika typer av reguljär linjetrafik som svenska rederier upprätthåller pä svenska hamnar.

Föredraganden ansåg därför alt del var av slor betydelse alt en fortsatt hög svensk transportkapacitet kunde bibehållas inom f|ärrlinjetrafiken och atl en successiv förnyelse av tonnagel kommer lill sländ.

Riksdagen godtog denna bedömning (TU 1979/80:30, rskr 1979/80:412).

Riksdagen har inte funnit anledning alt ompröva denna principiella inriktning i samband med beslulel om vissa sjöfartsfrågor (prop. 1981/82:217, TU 1981/82:37, rskr 1981/82:437).

Målet för sjöfartspolitiken bör stå fast. Linjelrafik pä svenska hamnar i svensk regi är av betydelse för det svenska näringslivets långsikliga konkurrenskraft. Endasi en högkvalilaliv transportapparat kan punktligt leverera exportföretagens produkter på fjärran marknader. Jag anser del därför vara av slor vikt atl de svenska linjerederierna kan följa med i den tekniska utvecklingen och erbjuda sina kunder de mest avancerade iransporllös-ningarna. Bl.a. härigenom kan deras konkurrenskraft vidmakthållas.

Mol denna bakgrund är förnyelsen av ACL-lonnagel en viktig sjöfarts-politisk fräga. De speciella relationer som gäller mellan parterna i ACL gör det nödvändigt för Broströms alt investera nu varigenom intresset att betjäna den svenska industrin kan vidmakthållas.

Jag övergår nu lill atl behandla Broströms utveckling sedan del ursprungliga avtalet mellan staten och Broströms ingicks år 1978.

Den statliga insatsen år 1978 var ell viktigt bidrag till all Broströms kunde bibehålla sin karaklär som stort svenskt linjerederi med inriktning på svensk industris transportbehov. Del har vid överläggningarna mellan staten och Broströms varit ett gemensamt mäl atl företagets inriktning skall kunna bibehållas och alt Broströms skall kunna utvecklas.

Perioden 1978-1982 har i huvudsak ägnats åt alt konsolidera Broströms och koncentrera verksamheten mot de för den svenska exportindustrin väsentliga verksamheterna. Inriktningen av denna omstrukturering har skett i samförstånd mellan staten och företaget. Viss omstrukturering kvarstår att genomföra, men det sirikta inflytandet som staten har haft möjlighel alt utöva mol bolaget bör kunna minskas. Broströms bör nu kunna utvecklas med den inriktning som företaget har fält.

Broströms ekonomiska ställning har väsentligt förbättrats sedan år 1978,

Prop. 1982/83:32                                                                     6

men medger ännu inte alt större investeringsprogram påbörjas. Av bl.a. dessa skäl bör avtalet mellan slaten och Broströms omprövas.

Mol bakgrund av vad jag har redovisat har slaten överlagt med Broströms om den framlida utformningen av villkorslänel och avtalet.

Förslaget till nytt avtal med Broströms utgår ifrån att den inriktning av verksamheten som Broströms har uppnått genom omstrukturering sedan år 1978 skall fortsätta och alt företagel från nuvarande plattform skall kunna utvecklas. För delta krävs alt förelagels finansiella slällning förbättras snabbare än vad som kan förväntas utan statliga åtgärder.

Den finansiella förbättringen uppnås genom atl staten avstår frän 100 milj. kr. av villkorslånels 250 milj. kr. Resterande del av villkorslänel, 150 milj. kr., skall vara ränte- och amorieringsfritl intill utgången av är 1989.

För atl underlätta en nyemission skall nuvarande bindning mellan utdelning och amortering av villkorslänel under avtalsperioden ersättas av elt uldelningslak. För nyemitterade aktier skall dock inget uldelningslak föreligga. Syftet med detta är att underlätta en - ocksä frän allmän synpunkt -önskvärd kapitalökning hos Broströms. Den angivna konstruktionen innebär elt incitament för aktieägarna all della i nyemission av aktier i förelaget.

Efter utgången av är 1989 skall villkorslänel återbetalas som etl 25-årigt annuilelslån efter en på marknadsmässiga grunder fastställd ränla. Skulle Broströms resultat eller likviditet hindra en sådan återbetalning skall förhandlingar upptas om en förändring av villkoren. Länen kommer sålunda även i forlsällningen atl kunna redovisas som ansvarsförbindelse.

Under den lid lånet är ränte- och amorteringsfrill gäller alt om Broströms reducerar sin svenskbaserade rederivérksamhel inom linjedivisionen i snabbare takt än staten kan godta skall återbetalning av villkorslånet ske i motsvarande mån under det år reduceringen sker.

Så länge villkorslänet inle tillfullo är återbetalt har Broströms förbundit sig all bibehålla sin karaklär av svenskt linjerederiföretag med inriktning på svenskt induslritransportbehov.

Det är min uppfattning atl den träffade uppgörelsen ger utrymme för atl Broströms skall kunna vidareutvecklas som linjerederi och därigenom ge staten ett viktigt bidrag lill all de sjöfartspoliliska målen uppfylls. Jag vill ocksä erinra om all Broströms dominerande ställning i ACL-konsorliel medför all ulan Broströms investeringsbeslut blir hela förnyelsen av ACL-flottan skjulen på framtiden. Del är därför väsentligt även för de övriga svenska dellagarna i ACL-konsorliel alt Broströms kan investera.

I övrigt förlängs avtalet av år 1978.

Enligl min mening medför förslagel till avtal en rimlig avvägning mellan kostnader för slaten och positiva effekter för svensk linjesjöfarl. Broströms bereds möjligheter all investera öch utvecklas på mer marknadsmässiga villkor än f. n. Slaten får rimliga garantier för atl en väsentlig del av sjöfartsnäringen kan utvecklas genom del direkta sambandet mellan

Prop. 1982/83:32                                                      7

Broströms och övriga linjerederiers investeringsvilja som jag tidigare redogjort för.

4   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

alt bemyndiga regeringen all godkänna ell avtal mellan slaten och Broströms Rederi AB i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har anfört.

5    Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposilion föreslå riksdagen all anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982