om godkännande av ändring i EFTA-konventionen

Proposition 1975/76:115

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76:115

Regeringens proposition 1975/76:115

om godkännande av ändring i EFTA-konventionen

beslutad den 5 februari 1976.

Regeringen föreslår riksdagen atl aniaga del förslag som har upptagits bifogade uldrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

CARL LIDBOM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner atl bilaga G till EFTA-konventionen ändras så atl EFTA-rådet kan beslula all Portugal för enskilda varor får tillämpa föriängd lullavlrappning och införa tullar för att skydda nystartad industri (s. k. uppfoslringstullar).

1 Riksdagen 1975/76. I saml Nr 115

Prop. 1975/76:115

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET      PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-02-05

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,-Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Lidbom

Proposition om godkännande av ändring i EFTA-konventionen

Inledning

Vid niinislermöte med Europeiska frihandelssammanslulningen (EFTA) i oktober 1974 beslöt ministrarna atl pröva vad som kunde göras inom EFTAis ram för alt stödja Portugal. Från portugisisk sida framställdes därefter önskemål om bistånd från EFTA inom fyra huvudområdeni

-    förlängt avtrappningsschema för varor underkastade den långsammare tullavvecklingen enligt EFTA-konventionens bilaga G samt förnyad möjlighet att införa uppfoslringstullar

-    importlättnader i övriga EFTA-länder för portugisiska exportvaror inom trädgårds-, jordbruks- och livsmedelsindustriområdena

-    tekniskt bistånd

-    upprättandet av en industrialiseringsfond.

Vid EFTAis ministermöte i maj 1975 informerades ministrarna om de portugisiska önskemålen. De enades om atl EFTA skyndsamt och i positiv anda skulle studera de portugisiska förslagen.

Sedan de portugisiska önskemålen behandlats i de olika EFTA-länderna, beslöt ministrarna vid ministermöle den 6 november 1975 all tillmötesgå önskemålen om förlängd lullavlrappning och rätt atl införa uppfoslringstullar. Beslutet har formen av etl tillägg till bilaga G tiU EFTA-konventionen. Texten till det av EFTAis råd beslutade tillägget bör fogas till protokollet, i detta ärende som bilaga.

Tillägget ger EFTA-rådet ett allmänt bemyndigande att senare på portugisisk begäran fatta beslut om att tillåta Portugal att för enskilda varor tillämpa förlängd lullavlrappning och införa uppfoslringstullar. Rådet skall

Prop.1975/76:115                                                     3

besluta om den tidtabell, som skall gälla för avveckling före den 1 januari 1985 av de tullar som sålunda beviljas. Ändringen träder i kraft närsamtliga medlemsländer har ratificerat beslutet.

Portugisiska önskemål om ändring av bilaga G till EFTA-konventionen

Redan vid EFTAis bildande år 1960 medgavs Portugal en särställning i fråga om importtullar på vissa varor. Bestämmelsei" om detta togs in i bilaga G till konventionen.

Enligl moment 4 i närnnda bilaga tillämpar Portugal en långsammare tullavveckling än den normala i EFTA vid import äv varuslag som tillverkas i Portugal och som inte särskilt har undantagits - undantagna är bl. a. varor, av vilka minsl 15 % av produktionen exporteras. F. n. gäller att 30 % av den ursprungliga baslullen uttas, dén' 1 januari 1977 sänks tullen till 20 % av bastullen och den 1 januari 1980 skall lullavvecklingen vara helt genomförd.

Enligt moment 6 i bilaga G hade Portugal före den 1 juli 1972 möjlighet alt under vissa förutsättningar införa nya eller höjda'tullar för ätt skydda nystartad industri (s. k. uppfoslringstullar). Denna möjlighet har utnyttjats för elt trettiotal varor. Även dessa tullar skall våra avskaffade före den 1 januari 1980.

De portugisiska önskemålen innebär atl slutdatum för lullavvecklingen
för vissa varor som avses i bilaga G skjuts fram från den 1 januari 1980
lill den 1 januari 1985. Nästa tullsänkning, från 30 % lill 20 % av bastullen,
skulle äga rum först den 1 januari 1983 i stället för den 1 januari 1977.
Portugal föreslår också att möjligheten all införa uppfoslringstullar åter
upplivas.                                          '

Bakgrunden till de portugisiska önskemålen är att Portugal vill skydda sin industri under ell övergångsskede så atl den kan utvecklas och bli konkurrenskraftig. Man önskar också anpassa sill lullavvecklingsshema gentemot EFTA för alt uppnå samma övergångstid som mari har eller söker få lill stånd gentemot EG.

Utredning av kommerskollegium

Efter remiss har kommerskollegium i september 1975 avgetl yttrande över vad elt förverkligande av de portugisiska önskemålen om förlängd tullavveckling och uppfoslringstullar skulle betyda för svensk del. Kommerskollegium har inhämtat yttranden från Sveriges industriförbund. Sveriges kemiska indusirikonlor, Sveriges exportråd. Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen. Träindustrins branschorganisation. Svenska wåll-boardföreningen. Svenska sågverks- och trävaruexporlföreningen, Jernkontoret, Svenska glasbruksföreningen, Sveriges bilindustri- och bilgrossisiför-

Prop. 1975/76:115 4

ening, Texiilrådei/Konfektionsindusiriföreningen, Industrinslivsmedels-grupp. Betongelementföreningen, Sveriges mekanförbund och Svenska gar-veriidkarföreningen.

1 ftertalet av de remissvar som har inkommit till kommerskollegium från industrin motsätter man sig inte de portugisiska önskemålen. En genom- . gående synpunkt är att EFTA inte får komma all behandlas sämre än EG vid imporl till Portugal. Sveriges industriförbund och Sveriges exportråd understryker vidare att EFTA-länderna bör få behålla vissa förmåner i förhållande till EG och förordar därför en något kortare avirappningstid än. den av Portugal begärda. Kommerskollegium konstaterar all ell godkännande av del portugisiska förslaget om föriängd lullavlrappning endasl skulle beröra 5 96 av den portugisiska importen från Sverige. Kollegiet fmner det skäligt all förslaget tillstyrks, dock med förbehållet att även EG godkänner föriängd lullavlrappning i motsvarande ulslräckning.

Även önskemålet om möjlighet att införa nya uppfoslringstullar anser kollegiet böra godtas från svensk sida. Samtidigt bör emellertid enligl kollegiet i EFTA-konventionen införas samma regel som i Portugals frihandelsavtal med EG, nämligen au tullen inte får överstiga 20% och skall börja avlrappas efler ell år. Kollegiet framhåller vidare att Portugal inte bör beviljas räll atl införa tullar senare än den tidpunkt som gäller mol EG, dvs. den 31 december 1979. De av kollegiet hörda branschorganisationerna har understrukit vikten av prövning inom EFTA av varje särskilt fall som presenteras frän portugisiskt håll.

Föredraganden

Det portugisiska samhället möter stora svårigheter i sin anpassning tiU moderna förhållanden. Möjligheten atl få lill stånd en stabil politisk demokrati efler årtionden av diktatur beror bl. a. på om de ekonomiska och organisatoriska problemen i landet kan klaras upp. Jag finner det därför angeläget atl Sverige lillsammans med de andra medlemsländerna i EFTA vidtar åtgärder för att stödja den portugisiska ekonomin.

Portugal har i EFTA framslälU önskemål om föriängd lullavlrappning lill år 1985 för vissa varor som tas upp i bilaga G lill EFTA-konventionen saml om rätl atl införa uppfoslringstullar. EFTA-rådet här faltal beslul om ändring av bilaga G för atl kunna tillmötesgå dessa önskemål. Ändringen innebär att EFTA-rådet bemyndigas alt senare falla beslul för enskilda varor. Mol bakgrund av Sveriges strävan alt bistå Portugal och önskvärdheten av atl skapa gynnsamma villkor för portugisisk industri anser jag all del föreslagna tillägget lill EFTA-konventionens bilaga G bör godkännas.

Jag vill i delta sammanhang kort redovisa vad som görs i fråga om de övriga portugisiska förslagen till bistånd från EFTAis sida. Begäran om lättnader för den portugisiska jordbruksexporlendis;kuleras av de olika EFTA-länderna bilateralt med Portugal och resultaten kommerait anmälas i EFTA.

Prop.1975/76:115 5

Begäran om tekniskt bislånd tillgodoses på basis av bilaterala arrangemang mellan EFTA-länderna och Portugal. Diskussioner härom har börjat och för Sveriges del har biståndsverksamheten inletts. När del gäller förslagel om atl upprätta en industrialiseringsfond, beslöt ministrarna vid EFTAis ministermöte i november 1975 att en sådan fond skall bildas. Närmare beslämmelser för fonden håller på alt utarbetas. Del svenska bilaterala biståndel till Portugal har presenterats i årets budgetproposition (prop. 1975/76il00 bilaga 5 s. 56)., där regeringen också har begärt medel för svensk medverkan i induslrialiseringsfonden.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att godkänna ändringen av bilaga G lill EFTA-konventionen.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt antaga del förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop.1975/76:115

Bilaga

Lydelse i engelsk text och svensk översättning av tillägg till bilaga G till EFTA-konventionen enligt EFTAis rådsbeslut nr 8/1975i

Annex G lo the Convention shall be amended by adding the following new paragraph 6bisi

"6bis. The Council may in dero-gaiion of the provisions of paragraphs 4 and 6 aulhorize Portugal on ils request lo deviate, in relation to a particular producl, from the lime-limils for the elimination or introduclion of a duly referred to in those paragraphs. The Council shall decide the timetable for the reduction and the elimination before 1st January 1985 of any duly subject to such au-ihorizalion. All duties applied by virtue of this Annex, including the timetable for their reduction and the basic duly, shall be incorporated in a List".

Bilaga G till konventionen skall ändras genoni tillägg av följande nya moment 6bisi

"6bis. Med ändring av bestämmelserna i moment 4 och 6 må Rådet bemyndiga Portugal på dess begäran alt i fråga om en viss vara avvika från de tidsscheman för avskaffande eller införande av tull som avses i dessa moment. Rådet skall beslula om det tidsschema som skall gälla för avveckling och avskaffande före den I januari 1985 av varje tull som gjorts till föremål för dylikt bemyndigande. Alla tullar, som tillämpas i kraft av denna bilaga, inklusive lidsschemat för deras avveckling och baslullen, skola upplagas i en lista".