om garantifond för AB Svensk Exportkredit

Proposition 1981/82:181

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop, 1981/82:181

Regeringens proposition

1981/82:181

om garantifond för AB Svensk Exportkredit

beslutad den 25 mars 1982.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

OLOF JOHANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten ställer garantier på sammanlagt 300 milj. kr. lill förfogande för del halvstalliga bolaget AB Svensk Exportkredit all ingå i en garanlifond. Garantierna ställs under den förutsättningen alt de övriga aktieägarna — de svenska affärsbankerna — ställer motsvarande garantier på tillsammans lika stort belopp.

1    Riksdagen 1981/82. § saml. Nr 181

Prop. 1981/82:181                                                    2

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-25

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om garantifond för AB Svensk Exportkredit

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 (prop. 1962: 125, SU 1962:110 och BaU 1962:22, rskr 1962:272 och 275) med uppgift att medverka vid finansieringen av svensk export. Härigenom skapades institutionella förutsättningar för att bättre lösa exportnäringens finansierings-problem. SEK:s aktiekapital, som f.n. uppgår till 600 milj. kr. ägs till hälften av staten och lill hälften 9V affärsbankerna. Ytterligare medel för sin verksamhet skaffar SEK genom upplåning på den utländska och den svenska kapitalmarknaden. SEK får låna upp medel eller ikläda sig garan-tiförpliklelser till ell belopp som högsl får motsvara summan av dels bolagels kassa och banktillgodohavanden, dels nio tiondelar av fordringar med exportkredilnämndens garanti eller farlygskredilgaranli, dels ell belopp som motsvarar tio gånger bolagets eget kapital inkl- lagstadgade fonder och balanserade vinstmedel.

När SEK bildades förutsågs av.t finansieringen av fartygskrediter skulle bli en av bolagets huvuduppgifter. Under senare år hr behovet ökat av refinansiering genom SEK av medel- och långfristiga exportkrediter för större anläggningar och annan kapitalvaruulrustning. De flesta OECD-länderna liksom vissa andra länder erbjuder idag refinansiering av sådana exportkrediter till särskilt förmånliga villkor. Sedan den 1 juli 1978 har SEK kunnat ställa statsstödda exportkrediter lill förfogande för svenska exportörer. SEK lånar upp medel på kapitalmarknaderna till marknadsmässiga räntor och lånar ul til] lägre ränta. Staten står för mellanskillnaden. Med stöd av lagen (1978:403) om beslutanderätt för svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall har regeringen överiämnal lill SEK att besluta om sådana statsstödda krediter. Dessa krediter utgår enligt vad som föreskrivs i förordningen (1981:665) om exportkreditgiv-ning med statligt stöd.

Riksdagen har nyligen tagit ställning till systemet med statsstödda exportkrediter (prop. 1980/81: 130, NUI980/81:58, rskr 1980/81:426).

Prop. 1981/82:181                                                    3

SEK har ökat sill aktiekapital med 100 milj. kr. år 1981 och har nyligen genomfört ytterligare en nyemission på samma belopp. Staten har tecknat aktier för sammanlagt 100 milj. kr. (prop. 1981/82:25, NU 1981/82:18, rskr 1981/82: 126). Bolaget expanderar f. n. mycket snabbi. I en skrivelse den 5 mars 1982 framhåller SEK att ytterligare kapitalökningar inom kort torde bli nödvändiga. Vid slutet av år 1982 kan SEK:s balansomslutning beräknas uppgå lill ca 20000 milj. kr. För all upprätthålla SEK:s soliditet krävs ytterligare eget kapital. SEK har därför föreslagit aktieägarna att en garanlifond bildas. Garanlifonden skall få tas i anspråk om SEK så finner erforderligt för att fullgöra SEK:s förbindelser. Styrelsen föreslår all garantiförbindelser ställs lill SEK:s förfogande av aktieägarna, var för sig, i förhållande lill vars och ens innehav av aktier i SEK. Garanlifonden avses uppgå till högsl det belopp som motsvarar till SEK inbetalat aktiekapital. Garantifonden avses i upplåningsrällshänseende likställas med eget kapital. Några andra ändringar av bolagsordningen så alt upplåningsrätlen utökas avses också genomföras. Värderegleringskontot som f.n. inle till någon del kvalificerar för upplåningsrält avses lill 40 % bli upplåningsrälts-grundande som eget kapital. Vidare avses bolagsordningen ändras så att alla fordringar som säkras av statens garanti liksom direkta fordringar på staten till nio tiondelar blir upplåningsrältsgrundande.

Efter remiss har bankinspektionen, riksbanken och riksgäldskontoret förklarat sig inte ha något alt invända mot all en garanlifond av angivet slag etableras.

Jag anser alt staten bör la sin del av ansvaret för alt möta kravet på ökal kapital i SEK. En garantifond av det slag bolaget föreslagit bör enligt min mening till stor del kunna inräknas i SEK:s soliditet när långivare analyserar SEK:s kredilvärdighel. SEK:s aktiekapital uppgår f. n. till 600 milj. kr. varav hälften, 300 milj. kr. ägs av staten. Den del av garanlifonden som staten skall ställa till förfogande blir således högst 300 milj. kr. Jag förordar därför alt riksgäldskonloret bemyndigas att utställa garantier på tillsammans 300 milj. kr. alt ingå i SEK:s garanlifond. Garantierna bör ställas ut under förutsättning att de aktieägande bankerna ställer garantier för lika stort belopp lill förfogande. Del ankommer på regeringen all godkänna ovan redovisade ändringar i SEK:s bolagsordning.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret att utfärda garantiförbindelser på tillhopa 300000000 kr. att utgöra garantifond i AB Svensk Exportkredit.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen alt antaga del förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982