om fortsatt giltighet av lagen (1959:157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad och av Iagen (1973:651) om ogifta samboendes

Proposition 1984/85:11

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1984/85:11

om fortsatt giltighet av lagen (1959:157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad och av lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad;

beslutad den 30 augusti 1984.

Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

STEN WICKBOM

Propositionens huvudsakliga innehåll

De två provisoriska lagar som finns om makars resp. ogifta samboendes gemensamma boslad föreslås förlängda att gälla till ulgången av år 1986.


Prop. 1984/85:11


 


Prop. 1984/85:11

1    Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1959:157) med särskilda bestäm­melser om makars gemensamma bostad

Härigenom föreskrivs all lagen (1959:157) med särskilda beslämmelser om makars gemensamma bostad, som enligt lag (1979:1068) gäller lill ulgången av år 1984, skall fortsätta all gälla till utgången av år 1986.

2    Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1973:651) om ogifta samboendes

gemensamma bostad

Härigenom föreskrivs all lagen (1973:651) om ogifta samboendes ge­mensamma bostad, som enligt lag (1979: 1067) gäller fill ulgången av år 1984, skall fortsätta att gälla lill ulgången av år 1986.


 


Prop. 1984/85:11

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-08-30

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter­son, Andersson, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Caris­son, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1959:157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad och av lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad

Alltsedan år 1948 finns en provisorisk lagsfiftning om makars gemen­samma boslad. Lagen (1959:157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad gäller till ulgången av år 1984. Den är tillämplig i fråga om fastighet som lillhör en make eller makarna gemensaml och är giflorältsgods och som uteslutande eller huvudsakligen har tjänat som makarnas gemensamma bostad. Lagen gäller vidare bl.a. lägenhet som en make eller makarna för samma ändamål innehar med hyres- eller bostads­rätt, vare sig rättigheten utgör giflorältsgods eller enskild egendom. Vid äktenskapsskillnad skall enligt lagen den make som bäsl behöver bostaden ha företräde till den, under fömtsättning alt detla med hänsyn lill omslän­dighetema i övrigl kan anses skäligl. Motsvarande gäller i fråga om räll för efterlevande make att erhålla bostaden vid den andra makens död. Den beräiugade maken skall tilläggas bostaden vid bodelning. I fråga om lagens innehåll i övrigt hänvisas ull prop. 1959:70 och 1973:32.

För ogifta som lever samman under äktenskapsliknande förhållanden gäller sedan år 1974 en i slort sell molsvarande ordning enligt lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad. Också denna lag är fidsbegränsad och gäller till utgången av år 1984. Lagen är tillämplig på bostad som någon av parterna innehar med hyres- eller bostadsrätt. Vid upplösning av samlevnaden har den av parterna som inte innehar hyres-eller bostadsrätten rätl all mot lösen överta denna, om han eller hon bäsl behöver bostaden och del med hänsyn till omständigheterna kan anses


 


Prop. 1984/85:11                                                      4

skäligt. Om parterna inte har eller har hafl barn tillsammans får bostaden dock övertas endasl om det finns synnerliga skäl. Om samlevnaden upp­löses genom ena partens död har den efterlevande motsvarande lösnings­rätt. Lösningsrätten måste göras gällande inom tre månader från del atl parten har flyttat från bostaden. Angående lagens närmare innehål! hänvi­sas Ull prop. 1973:32.

Gilfighelstiden för de nämnda lagarna om makars och ogifta samboendes gemensamma bostad bestämdes senast år 1979 (prop. 1979/80:48) med hänsyn till det utredningsarbete som då pågick inom familjelagssakkunniga (Ju 1970:52). De sakkunniga har numera i betänkandet (SOU 1981:85) Äktenskapsbalk lagl fram förslag lill ny lagstiftning som är avsedd atl ersälta giftermålsbalken och de båda lagar somjag nyss har nämnl. Betän­kandet har remissbehandlats. Inom justitiedepartementet pågår f.n. arbete på en remiss till lagrådet på gmndval av betänkandet och remissyttran­dena. En proposition i ämnet kan vänlas bli avlämnad lill riksdagen tidigast under våren 1985. Om riksdagen antar lagförslagen, kan den nya lagstift­ningen beräknas träda i kraft först den I januari 1987.

Med hänsyn till det anförda förordar jag att lagarna om makars och ogifta samboendes gemensamma bostad får förlängd gilfighetstid. Den nya giltighetstiden bör lämpligen bestämmas till utgången av år 1986.

På grund av lagstiftningsfrågans enkla beskaffenhet är det enligt min mening inte nödvändigt att höra lagrådet i detta ärende.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta de inom justitiedepartementet upprättade förslagen till

1.  lag om fortsatt giltighet av lagen (1959:157) med särskilda bestämmel­ser om makars gemensamma bostad,

2.  lag om fortsatt giltighet av lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad.

Beslut

Regeringen ansluter sig fill föredragaindens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan­den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholrri 1984


 

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.