om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
Proposition 1981/82:55
Prop. 1981/82:55
Regeringens proposition
1981/82:55
om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål;
beslutad den 29 oktober 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
CARL AXEL PETRI
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att 1952 års lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål skall få fortsatt giltighet till utgången av år 1982.
1 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 55
Prop. 1981/82:55 2
Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
Härigenom föreskrivs att lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål, vilken enligt lag (1980:907) gäller till utgången av år 1981, skall ha fortsalt giltighet till utgången av år 1982.
Prop. 1981/82; 55 3
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1981-10-29
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt, Tilländer, Ahriand, Molin
Föredragande: statsrådet Petri
Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
1 Inledning
Bestämmelser om tvångsmedel vid beivran av broll finns, förutom i rättegångsbalken (RB), i bl.a. lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål. Lagen innehåller tilläggs- och undantagsbestämmelser lill den grundläggande regleringen i rättegångsbalken, bl.a. med avseende på möjligheterna till telefonavlyssning. Lagen är tidsbegränsad och gäller efter den senast gjorda förlängningen till utgången av år 1981 (prop. 1980/81:33, JuU 13, rskr 44, SFS 1980:907).
Tvångsmedelskommiltén (Ju 1978:06) har till uppgift att utarbeta en permanent reglering som ersätter bl.a. 1952 års lag. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete har fråga uppkommit om ytterligare förlängning av giltigheten av denna lag.
Sammanfattande redogörelser för behandlingen av frågan om den framlida regleringen av telefonavlyssning och vissa andra tvångsmedel och för Ivångsmedelskommilléns direktiv (Dir 1978:57) finns intagna i prop. 1979/80:49. I sammanhanget kan nämnas att lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott m.m. upphört att gälla vid utgången av juni 1981 med anledning av de ändringar i narkotikastrafflagen (1968:64) resp. lagen (1960:418) om straff för varusmuggling som har beslutats av riksdagen under 1980/81 års riksmöte (prop. 1980/81:76, JuU 25, rskr211, SFS 1981:226 och 227). Förulsältningama för telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott och grov varusmuggling av narkotika regleras numera i 27 kap. RB.
Prop. 1981/82:55 4
2 Gällande ordning
Rättegångsbalken (RB) innehåller regler om användning av tvångsmedel under förundersökning. Bestämmelserna kännetecknas allmänt av en strävan att begränsa användningen av tvångsmedel till fall då misstanke om mera allvarlig brottslighet föreligger.
1 27 kap. finns bestämmelser om bl.a. beslag och telefonavlyssning. Enligt 27 kap. 2 § andra meningen RB krävs för beslag av vissa skriffiiga meddelanden att det är fråga om brott för vilket ej är stadgat lindrigare straffan fängelse i två år. I 27 kap. 9 § RB finns bestämmelser som ger en domstol möjlighet att förordna om kvarhållande av poslförsändelse m.m.
Enligt 27 kap. 16 § RB får en domstol lämna tillstånd till telefonavlyssning när någon kan skäligen misstänkas för brott för vilket inte är stadgat lindrigare straffan fängelse i två år. Som förutsättning gäller dessutom att åtgärden skall vara av synnerlig vikt för utredningen. Beslutet får avse samtal till och från en telefonapparat som innehas av den misstänkte eller eljest kan antas komma alt begagnas av honom.
Tillstånd till telefonavlyssning skall gälla viss tid, högst en vecka, från den dag då tillståndet delgavs telefonanstaltens föreståndare. Om misstanken gäller grovt narkotikabrott eller grov varusmuggling av narkotika, får tillståndet meddelas för högst en månad.
Belräffande granskning av uppteckning som har gjorts när samtal avlyssnats gäller bestämmelserna i 27 kap. 12 § första siycket RB om undersökning och granskning av enskild handling. Detta innebär bl.a. att uppteckningen inte får närmare undersökas av annan än domstolen, undersök-ningsledaien eller åklagaren. Dock får sakkunnig eller annan som anlitas för eller hörs under utredningen granska uppteckningen efter anvisning av domstolen, undersökningsledaren eller åklagaren. Av 27 kap. 16 § RB följer slutligen att uppteckningen, i den mån den innehåller något som inte är av betydelse för utredningen, skall efter granskningen omedelbart förstöras.
Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål ger i förhållande till RB utvidgade möjligheter till användning av tvångsmedel under förundersökning.
Enligt lagen, som gäller vid förundersökning angående vissa brott mol rikets säkerhet och vissa andra grövre broll, kan ett skriftligt meddelande som avses i 27 kap. 2 § andra meningen RB tas i beslag, även om del för brottet är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år (3 §).
Förordnande om kvarhållande av en postförsändelse m.m. enligt 27 kap. 9 § RB kan i vissa fall meddelas av undersökningsledaren eller åklagaren (4 §). Beträffande telefonavlyssning gäller alt tillstånd härtill får lämnas, även om det för brottet är stadgat lindrigare straffan fängelse i två år. Om del är av synnerlig vikt för utredningen får expediering av samtal lill och från en apparat, som innehas eller eljesi kan antas komma att begagnas av
Prop. 1981/82:55 5
den misstänkte, inställas eller fördröjas eller apparaten avstängas för samtal eller uppgift inhämtas från telefonanstalt om samtal som har expedierats eller beställts lill och från apparaten. Beslut om en sådan åtgärd meddelas av rätten. Giltighetstiden för fillstånd till telefonavlyssning eller annan ålgärd av angivet slag är högst en månad. Undersökningsledaren eller åklagaren får i vissa brådskande fall själv besluta om åtgärden (5 §). Har undersökningsledaren eller åklagaren gjort detta, skall anmälan ofördröjligen göras hos räiten, som har att skyndsamt pröva ärendet (6 §).
1952 års lag ger även möjlighet till föriängning av den tid inom vilken häktningsframställning enligt 24 kap. 12 § RB skall inges till rätlen (2 §). Beslul om sådan förlängning meddelas av justitiekanslern.
1 detla sammanhang kan erinras om lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall. Enligt denna lag, som gäller till utgången av år 1981, får i vissa fall tvångsåtgärd såsom t,ex. telefonavlyssning tillgripas, när ålgärden är påkallad för alt utröna om en terroristorganisalion planlägger eller förbereder gärning som innebär våld, hot eller tvång för politiska syften. Regeringen har nyligen i prop. 1981/82:45 föreslagit alt giltighetstiden för lagen föriängs lill utgången av år 1982.
3 Rikspolisstyrelsens skrivelse
1 skrivelse den 16 oktober 1981 fill justitiedepartementet har rikspolisstyrelsen (RPS) anfört att 1952 års lag är av grundläggande betydelse för den broftsbeiviande verksamhet som RPS:s säkerhetsavdelning bedriver samt att lagens bestämmelser sedan tillkomsten har utgjort stöd för tvångsåtgärder i ett stort antal fall. Enligt RPS är det för säkerhetsavdelningens fortsatta verksamhel direkt avgörande att lagens giltighetstid förlängs till dess motsvarande bestämmelser kan tas in i RB.
4 Föredragandens överväganden
1952 års lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål tar sikte på brott som rör rikets säkerhet eller är av allmänfariig natur. Lagen gäller till utgången av år 1981. I likhet med RPS anser jag att lagens giltighetstid bör förlängas i avvaktan på resultatet av Ivångsmedelskommilléns arbete på en permanent reglering av de möjligheter till Ivångsme-delsanvändning som finns enligt lagen. Giltighetstiden bör nu lämpligen förlängas till utgången av år 1982.
Frågan om förlängning är enligt min mening av sådan beskaffenhet att lagrådels hörande skulle sakna betydelse.
Prop. 1981/82:55 6
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom justitiedepartementet upprättat förslag fill
lag om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981