Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Prop.
1980/81:33
Regeringens proposition
1980/81:33
om
fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel
i vissa brottmål, m. m.;
beslutad
den 16 oktober 1980.
Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
HÅKAN
WINBERG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås all 1952 års lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel
i vissa brottmål och 1969 års lag om telefonavlyssning vid förundersökning
angående grovt narkotikabrott m.m. erhåller fortsatt giltighet, 1952 års lag
till utgången av år 1981 och 1969 års lag lill utgången av juni 1981.
1
Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 33
Prop. 1980/81:33 2
1
Förslag till
Lag
om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål
Härigenom
föreskrivs att lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i
vissa brottmål, vilken enligl lag (1979: 1064) gäller fill utgången av är
1980.skall ha fortsall giltighet lill utgången av år 1981.
2
Förslag till
Lag
om fortsatt giltighet av lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid förundersökning
angående grovt narkotikabrott m. m.
Härigenom
föreskrivs att lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid förundersökning
angående grovt narkolikabrolt m.m., vilken enligl lag (1979: 1063) gäller lill
utgången av är 1980, skall ha fortsatt gillighel till utgången av juni 1981.
Prop.
1980/81:33 3
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1980-10-16
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård,
Dahlgren. Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm,
Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande:
statsrådet Winberg
Proposition
om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål, m. m.
I Inledning
Bestämmelser
om tvångsmedel vid beivran av brott finns, förutom i rättegångsbalken, i bl.a.
lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och
lagen (1969: 36) om telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt
narkotikabrott m. m. Dessa lagar innehåller tilläggs- och
undantagsbestämmelser lill den grundläggande regleringen i rättegångsbalken. Bl.a.
har särregleringen avseende pä möjligheterna till telefonavlyssning.
Både
1952 och 1969 års lagar är tidsbegränsade och gäller efler senasi gjorda
förlängningar till utgången av år 1980 (prop. 1979/80:49, JuU 16, rskr 92).
Tvångsmedelskommittén
(Ju 1978:06) har till uppgift all utarbeta en permanent reglering som ersätter
bl. a. 1952 och 1969 års lagar. 1 avvaktan pä resultatet av kommitténs arbete
har fråga uppkommit om ytterligare förlängning av giltigheten av 1952 och 1969
års lagar.
Sammanfattande
redogörelser för behandlingen av frågan om den framtida regleringen av
telefonavlyssning och vissa andra tvångsmedel och för tvångsmedelskommitléns
direktiv (Dir 1978:57) finns intagna i prop. 1979/ 80:49.
Rikspolisstyrelsen
har i skrivelse den 22 april 1980 till chefen för juslitiedeparlemenlel
redogjort för tillämpningen av 1969 års lag under år 1979 och för läget på narkolikamarknaden.
Efler
remiss har justitiekanslem (JK), riksåklagaren (RÅ), Svea hovrätt, Stockholms
tingsrätt, överbefälhavaren, socialstyrelsen, tvångsmedels-kommittén och
Sveriges advokatsamfund yttrat sig över frågan om förlängning av 1952 och 1969
ärs lagar och över rikspolisstyrelsens skrivelse.
II Riksdagen l980l8l.lsaml.Nr33
Prop.
1980/81:33 4
2 Gällande ordning
Rättegångsbalken (RB) innehåller regler om användning av
tvångsmedel under förundersökning. Bestämmelserna kännetecknas allmänt av en
strävan att begränsa användningen av tvångsmedel till fall dä misstanke om
mera allvarlig brottslighet föreligger.
1 27 kap. finns bestämmelser om bl.a. beslag och
telefonavlyssning. Enligt 27 kap. 2S andra meningen RB krävs för beslag av
vissa skriftliga meddelanden att det är fräga om brott för vilkel ej är stadgal
lindrigare straffan fängelse i tvä år. I 27 kap. 9§ RB finns bestämmelser som
ger en domstol möjlighet att förordna om kvarhållande av postförsänddse m. m.
Enligl 27 kap. I6§ RB fär en domstol lämna tillstånd lill
telefonavlyssning när nägon kan skäligen misstänkas för brott för vilket inte
är stadgat lindrigare straffan fängelse i två är. Som förutsättning gäller
dessutom alt åtgärden skall vara av synneriig vikt för utredningen. Beslutet
får avse samtal till och från en telefonapparat som innehas av den misstänkte
eller eljest kan antas komma att begagnas av honom.
Tillstånd lill telefonavlyssning skall gälla viss tid, högsl
en vecka, från den dag då tillståndet delgavs idefonanslallens föreståndare.
Beträffande granskning av uppteckning som har gjorts när
samtal avlyssnats gäller bestämmelserna i 27 kap. 12 S första slyckel RB om
undersökning och granskning av enskild handling. Detla innebär bl.a. alt
uppteckningen inte får närmare undersökas av annan än domstolen, undersökningsledaren
eller åklagaren. Dock får sakkunnig eller annan som anlitas för eller hörs
under utredningen granska uppteckningen efler anvisning av domstolen,
undersökningsledaren eller åklagaren. Av 27 kap. I6S RB följer slutligen att
uppteckningen, i den mån den innehåller något som inte är av belydelse för
utredningen, skall efter granskningen omedelbart förstöras.
Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel
i vissa brottmål ger i förhållande lill RB utvidgade möjligheter lill
användning av tvångsmedel under förundersökning.
Enligt lagen, som gäller vid förundersökning angående
vissa brott mol rikets säkerhet och vissa andra grövre brott, kan ett
skriftligt meddelande som avses i 27 kap. 2§ andra meningen RB las i beslag,
även om del för brottet är stadgat lindrigare straffan fängelse i två år (3§),
Förordnande om kvarhållande av en postförsåndelse m, m, enligl
27 kap, 9 § RB kan i vissa fall meddelas av undersökningsledaren eller åklagaren
(4§), Belräffande telefonavlyssning gäller alt tillstånd härtill får lämnas,
även om del för brottet är stadgat lindrigare straffan fängelse i två är. Om
del är av synneriig vikt för utredningen får expediering av samtal till och
från en apparat, som innehas eller eljest kan antas komma all begagnas av den
misstänkte, inställas eller fördröjas eller apparaten avstängas för samtal
eller uppgift inhämtas frän tdefonanslalt om samtal som har expe-
Prop.
1980/81:33 5
dierats eller beställts till och från apparaten, Beslul om
en sådan åtgärd meddelas av rätten. Giltighetstiden för tillstånd till
telefonavlyssning eller annan åtgärd av angivet slag är högst en månad.
Undersökningsledaren eller åklagaren får i vissa brådskande fall själv besluta
om åigärden (5§). Har undersökningsledaren eller åklagaren gjort detta, skall
anmälan ofördröjligen göras hos rätten, som har alt skyndsamt pröva ärendet (6§),
1952 års lag ger även möjlighel lill förlängning av den
lid inom vilken häklningsframställning enligt 24 kap, I2§ RB skall inges lill
rätten (2§). Beslut om sådan förlängning meddelas av justitiekanslern.
Enligt lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid
förundersökning angående grovt narkotikabrott m.m. skall 27 kap, I6§ RB lillämpas
vid förundersökning angående grovt narkotikabrott eller grov varusmuggling, om
smugglingen gällt narkotika som avses i narkolikaförordningen (1962:704), trots
att det för brottet är stadgat lindrigare straffan fängelse i två år.
Giltighetstiden för tillstånd till avlyssning får bestämmas lill högsl en
månad.
I delta sammanhang kan erinras om lagen (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall. Enligl denna lag, som gäller lill
utgången av år 1980, får i vissa fall tvångsåtgärd säsom l.ex.
telefonavlyssning tillgripas, när åigärden är påkallad för alt utröna om en lerrorislorganisation
planlägger eller förbereder gärning som innebär våld, hot eller tvång för
politiska syften. Frågan om förlängning av denna lag övervägs f n. inom
arbetsmarknadsdepartementet.
3 Rikspolisstyrelsens skrivelse
Belräffande det aktuella lägel på narkolikaområdet
framhåller rikspolisstyrelsen bl. a. följande.
Fr. o. m. den I juli 1979 är permanenta narkotikarotlar
inrättade i alla län utom Gotlands län. Vid årsskiftena 1978/79 och 1979/80
uppgick den för narkotikabekämpning särskilt avdelade personalen till 323
befattningshavare. Motsvarande siffra vid årsskiftet 1977/78 var 304.
Beslagen av centralstimulantia har fortsalt all minska
såväl antalsmässigt som kvantiletsmässigt. Detla gäller särskilt amfetamin.
Denna typ av narkotika har varit starkt uppblandad med andra lyper av preparat,
t.ex. efedrin och prokain. Även inblandning av socker har förekommit. Vid de
utredningar som företagits har kunnal klarläggas fall då amfetaminet har
härrört från Holland eller Italien. Även beslag av hemlillverkad amfetamin har
emellertid förekommit. Vidare har tillverkning av amfelaminpreparal kunnat
spåras lill Danmark och Finland. Vid de första beslag som sketl av hemtillverkade
preparat har konstaterats alt kvaliteten varil mycket undermålig. Efter hand
har del emellertid visat sig alt kvaliteten och procentin-nehållel ren
amfetamin stigil. Detla lyder på alt tillverkarna med tämligen begränsade
resurser har kunnal få lill sländ laboratorier där produkten
Prop.
1980/81:33 6
efler hand säväl kvantitativt som kvalitativt kan bli
myckel god. Under år 1979 beslagtogs 22 kg vid 844 beslagstillfällen. För år
1978 var motsvarande siffror 28 kg vid 837 beslagsfillfällen.
Tillgången på cannabis är god i Sverige och övriga Europa.
En ökning har skett under år 1979. Under år 1979 beslagtogs 437 kg medan motsvarande
mängd år 1978 var 195 kg. Priserna pä cannabis av god kvalitet har under är
1979 stigil med cirka 25%. En tillströmning av missbrukare har kunnat spåras efler
de senaste kraftiga prishöjningarna på alkoholdrycker. Det är idag icke
ovanligt att människor av ekonomiska skäl hellre röker hasch än inköper dyrbar
alkohol. Vid de spaningar och utredningar som under året förelagils har kunnal
konstateras alt alla typer och kvaliteter av cannabis, bl.a. frän Afganislan
och Marocko, finns tillgängliga pä den svenska marknaden.
//ero//isiluationen har inte förbättrats. En ökning av
tillgången på heroin kan förmärkas även om mängden beslagtagen heroin visar en
obetydlig minskning.
Tillgången pä heroin är störst i storstadsområdena. Delta
gäller framförallt områdena kring Slockholm och Malmö. Heroin förekommer emellerfid
även i andra delar av landet, t.ex. i universitetsstäderna. En viss förändring
av verksamheten har skett därigenom att del heroin som saluförs i slörre
utsträckning kommer från mellanöstern. Langningen handhas vanligen i flera led
av utländska grupper. Dessa grupper har stark anknytning lill
produktionsområdena. I Sverige beslaglogs under år 1979 2.928 gram vid 271
beslagstillfällen. För är 1978 var motsvarande siffror 3.253 gram vid 198 beslagsfillfällen.
AoA:a(/?lägel är svårbedömt. Några omständigheter som
tyder på all tillgången på delta preparat skulle ha ökat i nämnvärd grad finns
inte. Under spanings- och utredningsarbetet har framkommit att kokain används
i en mindre, exklusiv missbrukarkrets. Priserna på kokain ligger f. n. lägre än
priset på heroin. Det finns omständigheter som lyder på all del t. o. m. finns
svårigheter alt avyttra införda partier kokain. Delta preparat saluförs främst
på klubbar eller diskolek. Det finns emellertid alltjämt en allvarlig risk för
att kokain kan komma att finna en större marknad i landet. Under år 1979
beslaglogs 1.885 gram vid 15 beslagsfillfällen. För år 1978 var motsvarande
siffror 737 gram vid 12 beslagstillfällen.
Beträffande tillämpningen av 1969 års lag under är 1979
anför rikspolisstyrelsen följande.
Lagen har under år 1979 tillämpats efler samma principer
som tidigare och alltså endast i särskilt angelägna fall. Telefonavlyssning har
begärts endast då man kunnat misslänka yrkesmässig, organiserad handel med
narkotika. Huvudsyftet har liksom tidigare således varil alt avslöja slor-smugglingen
fill och storlangningen inom landet.
Gången har normall varil den att misstankar om grovt narkolikabrolt
uppkommil mot viss person. Därefter har de spaningsmässiga förutsätt-
Prop.
1980/81:33 7
ningarna
analyserals och - om de konventionella spaningsmöjligheterna uttömts,
telefonavlyssning bedömts kunna ge resullal och erforderliga resurser funnits
tillgängliga - tillstånd sökts hos vederbörande domstol.
Under år 1979 beviljades
avlyssning i 147 fall. Motsvarande siffror för åren 1978 och 1977 var 102
respektive 122 fall. Ökningen av antalet avlyssningar under år 1979 i
förhållande lill föregäende år beror på den fortlöpande intensifiering av
narkotikabekämpningen som inträtt sedan länsrot-larna inrättades vid årsskiftet
1976/77 men även på del förhållandel alt spaning med konventionella metoder
visat sig vara mer och mer verkningslös.
4
Remissyttrandena
Samtliga
remissinslanser har godtagit att giltighetstiden för 1952 och 1969 ärs lagar
förlängs till utgången av är 1981.
Enligt RA föreligger
fortfarande behov av de vidgade möjligheter till tvångsmedelsanvändning som
finns enligl 1952 års lag. Vad gäller 1969 års lag framhåller RÅ alt det med
hänsyn lill den illegala narkotikahanteringens omfattning och professionalisering
inte är möjligt all hålla greppet över den grova narkotikabrottsligheten med
enbart konventionella spaningsmetoder. Telefonavlyssningen är en effektiv
metod alt med rimliga insatser av resurser bekämpa denna brottslighet. Starka
skäl talar därför enligt RÅ för en förlängning av giltighetstiden av båda
lagarna i avbidan på en permanent reglering.
Tvångsmedelskommittén
anger att den planerar att genomföra sitt uppdrag i tvä etapper. Den första
etappen avser tillskapandet av en baslag med allmänna och övergripande
bestämmelser som skall iakttas vid användning av olika lyper av tvångsmedel.
Ett delbetänkande därom beräknas kunna avges i början av är 1981. Den andra
etappen avses omfatta en allmän översyn av rättegångsbalken och spedalförfallningarna.
Arbetet därmed beräknas ta omkring ett år.
Kommittén
anser att de skäl som tidigare år har anförts till stöd för en förlängning av
giltighetstiden för 1952 och 1969 års lagar fortfarande föreligger. Lagarna
bör gälla till dess att en permanent reglering har genomförts. Med hänsyn lill
den planerade uppläggningen av kommitténs arbete bör en förlängning ske till
utgången av år 1981.
5
Föredragandens överväganden
1952
ärs lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål lar sikte
på brott som rör rikels säkerhet eller är av allmänfarlig natur. Lagen gäller lill
utgången av är 1980. Samtliga remissinslanser har ansett
Prop.
1980/81:33 8
alt lagens giltighetstid bör förlängas i avvaktan på en
permanent reglering av de möjligheter lill ivångsmedelsanvändning som finns
enligt lagen. Även jag anser att behov fortfarande föreligger av de vidgade
möjligheter till tvångsmedelsanvändning som lagen erbjuder. Lagen bör alltså föriängas.
Också 1969 års lag om telefonavlyssning vid
förundersökning angående grovt narkotikabrott m. m. gäller lill utgången av år
1980. Tillgänglig statistik visar att tillstånd till telefonavlyssning under
åren 1977-1979 har meddelats i ökande omfallning. Som rikspolisstyrelsen har
framhållit lorde ökningen av antalet avlyssningar under är 1979 till
övervägande del bero på den fortlöpande intensifiering av narkolikabekämpningen
som inleddes vid årsskiftet 1976/77.
Remissinstanserna har allmänt tillstyrkt en förlängning av
1969 års lag. Ett par av instanserna har framhållit att den grova
narkotikabrottsligheten svårligen kan bemästras enbart med konventionella
spaningsmetoder.
Jag har från rikspolisstyrelsen erhållit en redogörelse,
daterad den 21 augusti 1980. över den senaste utvecklingen av
narkotikabrottsligheten. Redogörelsen visar att någon mera påtaglig ändring i
situationen pä den svenska narkotikamarknaden inte har skett sedan den tidigare
skrivelsen kom in.
Som framgår av vad rikspolisstyrelsen har anfört består
den grova narkotikabrottsligheten huvudsakligen av yrkesmässig, organiserad
illegal handel med narkotika. Den är svår all komma ål och kräver särskilda
spaningsmetoder. Telefonavlyssning har visat sig vara en effektiv metod att med
rimliga resursinsatser bekämpa den aktuella brottsligheten. Metoden är alltså
av stor betydelse som ett komplemenl till konventionella åtgärder vid
bekämpandet av denna farliga brottslighet. Del är enligl min mening uppenbart
att de vidgade möjligheter lill telefonavlyssning som 1969 års lag erbjuder i
kampen mol narkotikabrottsligheten f. n. inle kan avvaras. Även 1969 års lag
bör alltså förlängas.
Regeringen har nyligen till lagrådet remitterat ett
förslag om att slraffminimum för grovt narkotikabrott och grov varusmuggling
som gäller narkotika skall höjas från fängelse i ett är till fängelse i två är.
Ändringarna föreslås träda i krafl den I juli 1981. Proposition i ämnet
beräknas avlämnas senare i höst. Under förulsätlning att riksdagen antar
förslaget blir 1969 års lag överflödig efter ändringarnas ikraftträdande.
Med hänsyn lill det sagda bör 1969 års lag nu få förlängd
giltighetstid lill utgången av juni 1981, medan 1952 års lag liksom vid
tidigare tillfällen bör förlängas med ett år eller till utgången av år 1981.
Frågan om förlängning av giltighetstiden för de båda
lagarna är enligt min mening av sådan beskaftenhet alt lagrådets hörande skulle
sakna betydelse.
Prop.
1980/81:33 9
6
Hemställan
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen att anta de inom justitiedepartementet upprättade förslagen lill
1. lag om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med
särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål,
2. lag om fortsatt giltighet av lagen (1969:36) om
telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott m. m.
7
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom
proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980