om förtroendemannastyrelsen i länsstyrelsen

Proposition 1976/77:19

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1976/77: 19

Regeringens proposition

1976/77: 19

om förtroendemannastyrelsen i länsstyrelsen;

beslutad den 21 oktober 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

JOHANNES ANTONSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en särskild lag om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse. 1 lagen föreskrivs all styrelsen består av 14 ledamöter ulöver ordföranden. Dessa ledamöter utses genom val. Valet förrättas av landsiingei eller, om det i länet finns kommun som inle ingår i landslingskomraun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. 1 Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäklige i Gollands kommun. För varje ledamot ulses en suppleant. Avsikten är atl de ytteriigare föreskrifterom val av ledamöter och suppleanter som behövs skall meddelas av regeringen. Den nya lagen avses träda i kraft den 1 januari 1977.

Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr 19

Prop. 1976/77:19 2

Förslag till

Lag om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse

Härigenom föreskrives följande.

Länsstyrelses styrelse beslår, ulöver ordföranden, av 14 ledamöter, som utses genom val. Valet förrättas av landstinget eller, om i länet fmns kommun som ej ingär i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. För varje ledamot utses en suppleant. Ytterligare föreskrifter om val av ledamöter och suppleanter meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Prop. 1976/77:19

Utdrag
K.OMMUNDEPARTEMENTET         PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1976-10-21

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande: statsrådet Antonsson

Proposition om förtroendemannastyrelsen i länsstyrelsen

1 Gällande bestämmelser

Enligt 14 § länsstyrelseinslruktionen (1971:460) leds länsstyrelse av en styrelse. Denna beslår av landshövdingen, som är ordförande, och tio särskilt utsedda ledamöter För varje särskilt utsedd ledamot fmns en personlig suppleant. Styrelsen avgör enligt 26 § vissa viktigare frågor, bl. a. viktigare frågor om samhällsplanering eller andra åtgärder som är betydelsefulla för länet. Styrelsen är beslulför, när landshövdingen och minst sju andra ledamöter är närvarande (27 §). Som styrelsens beslut gäller enligt 27 § den mening som de flesta förenar sig om. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Landshövdingen förordnas av regeringen för högst sex år (41 §). Av styrelsens övriga ledamöter utses enligt 42 § fem av regeringen och fem av landstinget. I Malmöhus län väljer landstinget tre och kommunfullmäklige i Malmö kommun två saml i Göteborgs och Bohus län landstinget två och kommunfullmäktige i Göteborgs kommun tre ledamöter. 1 Gotlands län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i Gollands kommun. De ledamöter som ulses genom val bör väljas så att både kommunal och landstingskommunal erfarenhet blir företrädd och så att de representerar olika delar av länet. Valet skall vara proportionellt under de förutsättningar som regelmässigt gäller för val som förrättas av landsting och kommunfullmäktige. Suppleanterna för de särskilt utsedda ledamöterna utses i samma ordning som ledaraölerna. Ledamöter och suppleanter utses för samma lid som ledamöter i koramunslyrelse (43 §). Mandattiden är alltså tre år räknat från årsskiftet närmast efler del alt val i hela rikel av kommunfullmäktige och landsling har ägt rum.

Prop. 1976/77:19 4

2 Frågans behandling under 1975/76 års riksmöte

1 propositionen 1975/76:168 om vissa frågor rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifler och organisalion föreslogs att länsstyrelsens styrelse skulle ulökas lill, förutom landshövdingen, 14 särskilt utsedda ledamöter. Av dessa skulle tio representera de politiska pariierna och nomineras av dessa. Antalet platser för varje parti skulle stå i proportion till partiernas röstetal i länet vid riksdagsvalet. De fyra återstående ledamötema skulle ha erfarenheter från näringslivel och arbetsmarknaden i länet. Samtliga ledamöter skulle förordnas av regeringen. För varje ledamot skulle ulses en suppleant i samma ordning.

Konslilulionsulskottet tillstyrkte förslagel (KU 1975/76:55). 1 en reservation hemställdes atl riksdagen skulle avslå förslagel i propositionen saml uttala all länsstyrelsen borde beslå av, förutom landshövdingen, 14 ledamöter och 14 suppleanter, samtiiga valda av resp. landsting.

Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget i propositionen (rskr 1975/ 76:370). Regeringen har därefter beslutat om ändring i länsstyrelseinstruktionen i enlighet raed de riktlinjer som riksdagen har godkänt (SFS 1976:539).

3 Föredraganden

Länsstyrelsen har många uppgifler som är av slor betydelse för länets invånare. Jag anser därför att det är angelägel alt invånarna bättre än f n. kan ulöva inflytande på förtroendemannastyrelsens sammansättning. Denna bör enligl min mening återspegla de politiska partiernas styrka i länet. Dessa synpunkter tillgodoses bäst genom all landstingen får utse samtliga styrelseledamöter utom ordföranden. En sådan förstärkning av landstingens ställning inom länen är också enligl min mening väl motiverad.

Med hänsyn till vad jag nu har anförl bör frågan om styrelsens sammansättning åter underställas riksdagen. Enligl 8 kap. 5 S regeringsformen (RF) bestäms bl. a. grunderna för kommunernas organisalion och verksamhels-former och för den kommunala beskattningen i lag. 1 lag meddelas också föreskrifler om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden. Med uttrycket "kommun" avses i RF också landstingskommun. En föreskrifl om alt landstinget utser ledamöter i länsstyrelsens styrelse innebär enligt min mening etl åliggande för landstingskomraunen. Den måsle alltså meddelas i lag. Jag förordar all del sker genora en särskild lag om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse. Jag vill understryka all det förhållandet atl ledamölerna i styrelsen skall utses av landsiingei självfallel inle medför all länsstyrelsen föriorar karaktären av en självsländig statlig myndighet sora lyder direki under regeringen. Föreskrifler sora har samband med valet av ledamöter kan därför inle anses röra grunderna för landstingskommunernas organisalion och verksamhetsformer. 1 lagen behöver därför tas in endast de

Prop. 1976/77:19                                                      5

föreskrifter genom vilka skyldigheten alt utse ledamöter åläggs landstingskommunerna.

Jag förordar att del i den nya lagen inledningsvis föreskrivs alt styrelsen, utöver ordföranden, beslår av 14 ledamöter, som utses genom val. Genom atl antalet ledamöter, utöver landshövdingen, blir så stort som 14 och genom all landstinget blir valkorporation skapas goda förutsättningar för all intresset av en allsidig sammansättning både i politiskt hänseende och i övrigt skall kunna tillgodoses. I lagen bör vidare föreskrivas att valet förrättas av landstinget eller, om det i länet finns kommun som inle ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. Fördelningen i Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län bör alltså ske med hänsyn till förhållandet mellan antalet invånare i Malmöhus läns landslingskommun och Malmö kommun resp. Göteborgs och Bohus läns landslingskommun och Göteborgs kommun. Efiersom befolkningstalen kan ändras från lid lill annan, anser jag alt del inle är lämpligt att fördelningen fastställs i lagen. Den bör i stället bestämmas av regeringen. För Gotlands län, där det inle finns någon landstingskommun, behövs en särskild föreskrifl i lagen om alt valet förrättas av kommunfullmäklige i Gotlands kommun. Jag förordar vidare atl det i lagen föreskrivs all en suppleant skall ulses för varje ledamot. Utöver vad jag nu har förordat behövs vissa ytteriigare föreskrifter som har samband med valet av ledamöter och suppleanter. Dessa föreskrifler är emellertid inte av sådanl slag alt de behöver las in i lag. Med slöd av 8 kap. 13 § första stycket RF kan de meddelas av regeringen. Jag förordar emellertid all en upplysning om all ytteriigare föreskrifter meddelas av regeringen tas in i lagen.

1 del följande skall jag redovisa de föreskrifler som, om riksdagen godtar vad jag har förordal i det föregående, enligt min mening bör tas in i länsstyrelseinslruktionen. Hit hör till en början bestämmelser om fördelningen av antalet ledamöter i Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län. Befolkningstalen den 1 januari 1976 innebär att Malmöhus läns landslingskommun skall utse nio, Malmö kommun fem, Göteborgs och Bohus läns landstingskommun fem och Göteborgs kommun nio ledamöter. Det bör vidare föreskrivas alt ledamot och suppleant skall vara kyrkobokförd i länet. Ytteriigare föreskrifter om valbarhet och behörighel behövs enligl min mening inle. Av 11 kap. 9 § RF följer emellertid att ledamot och suppleant skall vara svensk medborgare. Om ledamot eller suppleant upphör atl vara behörig, bör hans uppdrag förfalla.

Med hänsyn lill intresset av atl olika politiska meningsriktningar blir företrädda i styrelsen bör det liksom tidigare anges atl valet av ledamöter, under samma förutsättningar som enligt kommunallagarna gäller för val som förrättas av landsting och kommunfullmäklige, skall ske enligl lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsling, kommunfullmäklige m. m. (ändrad senast 1972:231). Eftersom länsslyrelsen fortfarande komraer att vara en statlig myndighet, finner jag det inte lämpligt alt göra

Prop. 1976/77:19                                                       6

beslämmelsema om suppleanter i kommunala och landstingskommunala nämnder eller om inträde av ny ledamot, när ledamot i sådan nämnd avgår, tillämpliga. Suppleanterna för ledamölerna i styrelsen bör därför liksom hittills vara personliga. Det medför atl bestämmelserna om proportionella val inte kan liilämpas på suppleantvalet. Om ledamot eller suppleant avgår före tjänstgöringstidens utgång, bör liksom hittills ny ledamot eller suppleant ulses för återstående lid.

1 42 § länsstyrelseinslruktionen föreskrevs före den ändring som beslutades i år (SFS 1976:539) att de ledamöter som utses genom val bör väljas så att bland dem både kommunal och landstingskommunal erfarenhet blir företrädd och så att de representerar olika delar av länet. Vid statsmaktemas beslut år 1970 om riktlinjer för en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen (prop. 1970:103, SU 1970:132, KU 1970:34, rekr 1970:248, 308) fömtsattes att behovet av samordning med näringsliv och arbetsmarknad skulle tillgodoses genom de ledamöter som Kungl. Maj:t skulle utse (prop. s. 159). Riksdagens beslut med anledning av prop. 1975/76:168 innebar som jag har nämnt förul att fyra av styrelsens ledamöter skulle ha erfarenheter från näringslivet och arbetsmarknaden i länet. Jag anser atl det är angelägel alt erfarenheter av det slag som jag nu har nämnt blir representerade i styrelsen. En erinran om vikten av att så sker bör tas in i länsstyrelseinslruktionen. Det är enligt min mening inte nödvändigt att dessuiom uttryckligen föreskriva att ledamötema bör representera olika delar av länet.

Slutligen bör föreskrifter om ledamötemas och suppleanternas mandattid las in i länsstyrelseinslruktionen. Mandattiden bör liksom hittills vara tre år och stämma överens med mandattiden för t. ex. förvaltningsutskott och kommunstyrelse. Den omständigheten atl samtliga ledamöter, utöver ordföranden, skall ulses av landstinget utgör enligl min mening inte skäl till ändring i de nuvarande bestämmelserna om beslutförhet och omröstning i styrelsen.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inora kommundepartementel upprättat förslag till lag om val av ledaraöter i länsstyrelses styrelse.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genora proposition föreslå riksdagen atl antaga det förslag som föredraganden har lagl fram.

GOTAB 52431    Stockholm 1976