om forskning rörande skog och miljö

Proposition 1985/86:76

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1985/86: 76

om forskning rörande skog och miljö


Skr. 1985/86:76


Regeringen bereder riksdagen tillfälle all la del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 12 december 1985.

På regeringens vägnar Olof Palme

Ingvar Carlsson

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Världens skogar är hotade. I Europas industriländer kommer alll fler larmrapporter om försurning och skogsdöd. I den tredje väriden fortsätter avskogning och ökenutbredning i ökande takt. Aktiva insatser för att hejda denna utveckling är nödvändiga och de har i flera avseenden redan kommit igång. Behovet av ökad kunskap är emellertid stort både beträffande orsaker och om effektiva motåtgärder. Ett nytt omfattande forskningspro­gram bör därför inledas. Det skall ta sikte både på atl lägga grunden för ett fortsalt produktivt men mer ekologiskt balanserat skogsbruk i Sverige och på att öka vår och u-länderaas kunskap om processerna bakom skogsdöd, avskogning och ökenutbredning och dessas globala konsekvenser. I sin helhet kan ett forskningsprogram av detta slag väntas kosta 200 milj. kr. under en femårsperiod. För alt underlätta långsiktig planering och snabb utbyggnad av programmet bör 50 milj. kr. anslås redan under budgetåret 1986/87.

1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 76


 


Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985    Skr. 1985/86:76

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter­son, Andersson, Bodström, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsråden I. Carlsson, Lundkvist och Hjelm-Wallén

Skrivelse om forskning rörande skog och miljö

Statsrådet I. Carlsson anför:

Världens skogar är en av människans rikaste och viktigaste resurser.

Träden är nödvändiga delar i den ekologiska process som gör jorden till en möjlig boning för människor. I samspel med solens energi och luftens koldioxid producerar gröna växter lagrad energi och syre. Rotsystemen binder jorden och bevarar markens förmåga atl absorbera och lagra vatten. I ekonomisk bemärkelse är träden råvara för virkesproduktion, papper och en betydande del av den kemiska industrin. Mer än hälften av alla moderna mediciner kommer från växter. Pä landsbygden och i mänga städer i de faltiga länderna är brännved den helt dominerande energikällan. Världens skogar är också en väldig genetisk reservoar vars rikedom och mångfald vi ännu inte känner fullt ut. Framför allt de tropiska regnskogarnas flora och fauna är osedvanligt artrik.

Naturen är numera den främsta källan för rekreation och friluftsliv. I en alltmer urbaniserad och exploaterad värld kommer orörda strövområden och vildmarker alt bli alltmer attraktiva.

Under historiens gång har människan då och då rubbat den ekologiska balansen och försämrat sin naturliga miljö. Länderna kring Medelhavet var sålunda bördiga och skogklädda vid vår tideräknings början. Ovarsam exploatering lade marken bar för sol, vind och regn. Genom erosion försämrades långsamt men oåterkalleligt jordens produktionsförmåga.

Nu står världens skogar inför nya höt, och dessa hot är globala. På tredje världens landsbygd tvingas falliga människor vandra alll längre ut från byarna för all skaffa den brännved som är nödvändig för värme och matlagning. Därmed huggs skog och växter ner över allt större områden. Också överbetning bidrar till att marken blir skyddslös mot vind- och vattenerosion. Ofmktbara ökenområden sprider sig allt snabbare. På jakt efter ädla trädslag och basråvaror för läkemedel och kemisk industri sköv­las tropiska regnskogar. Därmed förstörs mänsklighetens mest komplice­rade och artrika ekosystem. I Europas industriländer kommer nästan dagligen larmrapporter om skogsdöd. I de värst drabbade områdena i Öst-och Centraleuropa anses mer än vartannat träd vara skadat. Också i vårt land registreras skador på skogen.

Om förstörelsen av våra skogar skulle breda ut sig, skulle det få myckel allvarliga konsekvenser för vår ekonomi. Produkter som bygger på skogs-


 


råvara svarar för en mycket betydande del av svensk export. Från syssel-    Skr. 1985/86:76 sällningssynpunkl är skogsnäringen dubbelt betydelsefull. Den sysselsät­ter flera hundra lusen människor och är avgörande för jobb och bosättning i många glesbygder.

Världens forskare har olika uppfattning om de problem vi står inför och de slutsatser vi bör dra. Pessimistiska bedömare menar all hoten mol människans livsmiljö är myckel konkreta och omedelbara. Om inte omfat­tande åtgärder vidtas myckel snart skulle skogsdöd, avskogning och öken­utbredning redan under de närmaste årtiondena på ett ödesdigert sätt kunna påverka jordens klimat. De mera optimistiska menar all den process som pågår tar mycket lång tid och att den dessutom motverkas av balan­serade krafter. 1 detta perspektiv skulle vi ha rätt gott om tid atl analysera och utreda vilka motåtgärder som är både effektiva och ekonomiskt moti­verade.

Om vi skulle ställa vetenskapliga krav på säkerhet måsle vi tillstå all del inte finns några exakta svar. Vi vet t. ex. inte säkert varför Europas skogar dör. Det är sannolikt atl försurningen av luft och vallen spelar en central roll, men vi vet inte tillräckligt om hur detta samverkar med andra fakto­rer. Orsakerna till avskogning och ökenutbredning i Afrika är tragiskt tydliga. Men våra kunskaper om tropiska jordar är myckel bristfälliga. Vi behöver också mer kunskaper om vilka motåtgärder som är mest effektiva i olika miljöer.

Del är nödvändigt att öka kunskapen. Del som redan har skell - nära 40% av världens regnskogar har huggits ned och väldiga barrskogsarealer är döende - kan få successivt allt kännbarare konsekvenser under de närmaste åren. Plantering av ny skog är ett långsiktigt åtagande som i varmare områden ger resultat om 10—20 år och i norra Sverige först om något hundratal år. Vi måsle därför redan nu börja vidla de mått och steg som är möjliga och rimliga. Åtgärder har redan beslutats som kommer att påtagligt minska utsläppen av svavel och kväveoxider. Genom styrelsen för internationell utveckling (SIDA) ger Sverige sedan flera år etl omfat­tande stöd lill markvård och skogsplantering i flera u-länder.

Men det finns, som redan nämnts, omfattande luckor i våra kunskaper
både beträffande orsaker och möjliga motåtgärder. Del finns också anled­
ning all stärka u-ländernas egen kapacitet att forska om, analysera och
utreda sina miljöproblem. Jag föreslår därför nu alt ett brett forskningspro­
gram inleds om skog, mark och miljö. Del skall ta sikte både på de globala
problemen, framför allt den pågående avskognings- och ökenutbrednings-
processen i de fattiga länderna, och på betingelserna för etl produktivt,
ekologiskt balanserat skogsbruk i Sverige. Därmed är redan sagt att det
måsle bli fråga om ett brett, tvärvetenskapligt program som spänner över
alll frän gmndforskning inom traditionella discipliner lill utbildning av
forskare från Sverige och u-länder. Programmet måste bli mångårigt och
successivt kunna anpassas lill nya behov och problem. Del administrativa
ansvaret för programmet bör ligga på skogs- och jordbrukels forskningsråd
(SJFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och styrelsen för
u-landsforskning (SAREC). Forskningsråden skall naturiigen ta hand om
stödet lill gmndforskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad vid svenska    3


 


universitet och forskningsinstitutioner. SAREC bör ha ansvaret för att     Skr. 1985/86:76 bygga upp och utveckla samarbetet med forskare och institutioner i u-länder samt delta i internationella organisationers forskning om skogs­problem. I övrigt bör de tre organisationerna själva kunna upprätta de samarbetsorgan som befinns vara erforderliga.

Det är viktigt att redan nu göra klart att det rör sig om ett långsiktigt åtagande som bör kunna etableras och komma igång i full skala så snart som möjligt. För den kommande femårsperioden fömtser jag att de sam­lade anslagen till programmet behöver uppgå till 200milj. kr. För att åstadkomma en snabb start och underlätta den långsiktiga planeringen bör 50milj. kr. anvisas budgetåret 1986/87.

Statsråden Lundkvist och Hjelm-Wallén anmäler sina förslag. Anföran­dena och förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet I. Carlsson anför:

Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag

att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt la del av vad jag och

de övriga statsråden har anfört om forskning rörande skog och miljö.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslular i enlighet med statsrådet I. Carlssons hemställan.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un­derprotokollen skall bifogas skrivelsen som bilagorna I och 2.


 


Bilagal     Skr. 1985/86:76

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985 Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan till skrivelse om forskning rörande skog och miljö

1    Inledning

Erosion, markförstöring, ökenutbredning och avskogning är faktorer som menligt påverkar möjligheterna lill ekonomisk utveckling, inte minst i tredje världen. Snabb befolkningstillväxt och allt kraftigare urbanisering ökar trycket på u-ländemas redan hårt ansträngda naturresurser.

Sura regn och luftföroreningar är aktuella problem också i vissa u-länder. Särskilt känsliga jordar finns i detta hänseende i Brasilien, östra Kina, södra Indien och Sydostasien, där negativa förändringar noterats. Amerikanska och brasilianska undersökningar visar på att del kan ske en gradvis minskning av den genomsnittliga nederbörden i Amazonas allt­eftersom avskogningen framskrider. Detta kan få allvarliga konsekvenser för hela den sydamerikanska kontinenten.

Koldioxidhalten i jordatmosfären har ökat med 9% sedan år 1958. Om användningen av fossila bränslen ökar med 4 % per år beräknas luftens hall av koldioxid och andra gaser med "växthuseffekt" vara dubbelt så hög år 2030 som under den förindustriella perioden.

Dessa exempel understryker behovet av ett globalt perspektiv för att kunna motverka miljöprocesser som inom kort kan hota betingelserna för mänsklig existens.

2   Avskogning och ökenutbredning

Ett globalt miljöproblem som kan utvecklas lill en ödesfråga är den tillla­gande avskogningen .och ökenutbredningen. Vi har anledning befara atl dessa förändringar av miljön kan påverka del framtida klimatet. Avskog­ningen sker i accelererande takt. Varje år försvinner ca 11 milj. ha av den tropiska skogsarealen. Denna skogslyp, huvudsakligen regnskog, omfattar ca 1200 milj. ha och läcker 7% av jordens landmassa. Ytan motsvarar Brasiliens och Indiens sammanlagda areal. Merparten (57%) finns i tropis­ka Amerika och endast en mindre del i Afrika (18%) och Asien (25%). Under 1900-talet har uppskattningsvis ca 40% av den slutna skogen avver­kats för skogsbmksändamål för att ge plats åt odlingsmark eller tagits i anspråk på annat sätt. Mangroveskogarna har reducerats med en tredjedel.


 


Så t. ex. uppskattades vid sekelskiftet Elfenbenskustens tropiska skogar     Skr. 1985/86:76 omfatta ca 30milj. ha. 1 dag finns ca 4-5milj. ha kvar. Regnskogarna har nästan försvunnit i Rwanda och Mauretanien. De har minskat snabbi även i Etiopien och Zimbabwe under de senaste årtiondena.

Regnskogarna tjänar som viktiga reservoarer för genetiskt växt- och djurmaterial. Vissa uppskattningar lyder på all 40% av alla levande växter och djur finns i regnskogsmiljö. Endasl 4-6% av skogarna i Afrika, Asien och Latinamerika är skyddade i form av reservat.

Svedjebmksmark i träda omfattar ca 410milj. ha varav merparten i tropiska Asien. Ökat befolkningstryck leder till att svedjeodlingen intensi­fieras och därmed till kortare omloppslider. Marken riskerar all överul-nylljas på gmnd av de korta omloppstiderna.

Den öppna savannskogen omfattar drygt 730milj. ha i del tropiska bältet. Ungefär två tredjedelar finns i Afrika och en tredjedel i Amerika. Den årliga minskningen är beräknad till 3,8milj. ha. En del av den avver­kade arealen används för jordbmksproduklion, men i huvudsak huggs träden ner för atl användas som bränsle.

Energikrisen är i u-länderna framför allt knuten lill bristen på ved för uppvärmning och matlagning. Ved och Iräkol svarar för två tredjedelar av all energi som används i Afrika och en tredjedel i Asien. I l.ex. Tanzania svarar trädprodukter för ca 90% av landets totala energikonsumtion. Nit­tionio av hundra tanzanier är beroende av biologiskt producerat bränsle som huvudsaklig energikälla. 11, ex. Tanzania och Sudan är avverkningen snabbare än tillväxten och mnt många städer har brännvedsbehovel lett till en tolalavverkning. Sudans huvudstad Khartoum har ingen ved tillgänglig närmare än nio mil.

Trädavverkning är en vanlig inledning lill en erosionsprocess. Denna förstärks genom andra mänskliga åtgärder, l.ex. genom hållande av stora boskapshjordar, vilket leder till överbetning, samt genom felaktiga odlings­tekniker i marginella jordbmksområden. Markförstöring utgör därför ett annat allvarligt miljöproblem i u-landsmiljön. Problemet har i och för sig uppträtt tidigare under historisk tid i Nordafrika, kring Eufral och Tigris och i andra områden. Det nya är problemets omfattning. Utsatta områden är främst de som har liten nederbörd och gränsar till öken och där marken utnyttjas intensivt av människor och boskap. Detta leder i sin tur lill att jordbmket flyttas alll längre ut på marginella jordar.

Uppskattningar av den globala erosionen antyder att fem hektar åker-
och betesmark per minut blir improduktiv. I första hand leder erosionen till
att det övre produktiva matjordslagret försvinner. Del rinner bort med
vattnet eller blåser bort med vinden. På satellitbilder tagna under en serie
år kan man följa hur cirklarna av ofmklbar mark blir allt störte kring
byarna. Ofta bUr slutresultatet ökenbildning i de mest utsatta områdena.
Omkring en sjättedel av jordens befolkning lever i torta eller halvtorra
områden. 11, ex. Sudan har öknen avancerat 200 km södemt sedan år 1960.
Tharöknen i nordvästra Indien har brett ul sig 350 km under loppet av en
femlioårsperiod. Under motsvarande tidsperiod beräknas alt ca 650000
kvadratkilometer produktiv mark omvandlats till öken i savannbältet söder
om Sahara. Det motsvarar ett onwåde störte än Norge och Finland lillsam-   '

mans.


 


Drygt 400milj. lon matjord antas åriigen försvinna genom erosion i     Skr. 1985/86:76 Colombia. I Indien är ca 60% av den odlade arealen utsatt för erosion i någon form. Den naturliga markbördigheten minskar sannolikt för en fem­tedel av världens odlade jordar.

Varje stadium av ekologisk förändring verkar påskynda processen. När växtiighelen skalas bort accelererar jorderosionen och alltmer regn rinner bort med floderna i stället för alt fångas upp av växttäcket som ackumule­rar vattnet. Mindre vattenmängder i jordarna medför att avdunstningen minskar, molnen tunnas ul och nederbörden minskar. Marken torkas ut alltmer och ökenspridningen förvärras. Vallenbalansen förändras och flo­dernas vattenföring ändras, vilket leder lill översvämningar under regnti­den och minskad vattenföring under tortare årstider.

3   Bistånd på miljöområdet

Internationellt

Miljöfrågorna fick en mer central plats i det internationella samarbetet genom FN:s miljökonferens i Stockholm år 1972. FN:s miljövårdsprogram (UNEP) var ett resultat av konferensen. UNEP har ett samordnande ansvar för miljöfrågor inom FN-syslemei och söker påverka de ohka fackorganens program. UNEP har också lill uppgift all varna när tecken syns på allvarliga miljörisker. Därför har organisationen startat ett världs­omfattande system för miljöövervakning, Earthwatch. Insatserna mot ökenspridning bedrivs av FN:s Sahelkontor (UNSO) i samarbete mellan FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och UNEP liksom av den rådgivande gmppen för kontroll av ökenspridning (DESCON).

En gemensam arbetsgrupp under UNDP, Världsbanken och Världsre-sursinstitutet (World Resources Institute) presenterade i oktober 1985 en rapport (Tropical Forests: A Call for Action) med rekommendationer för en varaktig utveckling av de tropiska skogarna.

En annan internationell miljöorganisation är International Institute for Environmenl and Development (HED) som startades i böqan av 1970-ta­lel. HED spelar en viktig roll för forskning och bistånd inom miljöområdet. Institutet har speciaUseral sig inom några huvudområden, l.ex energipla­nering, bostadsfrågor, regional planering och tillämpad ekologi. HED ver­kar som konsult och rådgivare till biståndsgivare och miljöorganisationer.

Internationella naturvårdsunionen (lUCN) har de senaste åren alltmer verkat för bättre naturtesursplanering i bl. a. u-länder. lUCN samarbetar med myndigheter i u-ländema vid upprättandet av miljövårdsplaner.

Inom ramen för Förenta nationernas konferens om handel och utveck­ling (UNCTAD) har ett internationellt tropiskt limmeravlal (ITTA) fram-förhandlats. Avtalet trädde i kraft den I april 1985. Målsättningen är alt trygga skogarnas optimala användning under bevarande av ekologisk ba­lans. Sverige har ratificerat avtalet. En internationell tropisk timmeror­ganisation befinner sig för närvarande i uppbyggnadsskedet. Organisatio­nens huvuduppgift är projektverksamhet inom områdena forskning och utveckling, marknadskännedom, ökad vidareförädling i producerande u-länder saml återplantering och skogshushållning.


 


Beijerinstitutet, som bildades år 1977, är fr.o.m. den Ijuli 1985 en     Skr. 1985/86:76 internationell stiftelse med säte i Stockholm. Institutet har till uppgift atl främja och bedriva forskning inom energi-, resurs- och miljöområdet, särskilt avseende konsekvenserna för samhällelig utveckling. Forskningen skall främst gälla samhällsfrågor av långsiktig internationell betydelse.

Inom Norden

I de nordiska länderna har frågan om miljö och bistånd särskilt uppmärk­sammals. Den nordiska ämbetsmannakommillén för biståndsfrågor har genom en särskild arbetsgmpp utarbetat en rapport om sambandet mellan miljö och utveckling. I den föreslås åtgärder för att bättre integrera miljö­aspekterna i biståndet från de nordiska länderna.

Förslag rörande det nordiska samarbetet på forsknings- och utrednings-området bör enhgt rapporten inriktas på all samordna verksamheten så effektivt som möjligt. En arbetsfördelning bör eftersträvas när del gäller uppbyggnad av del slags specialiserade kompelens som varje nordiskt land har svårt att skaffa sig på egen hand.

Vidare bör de nordiska länderna samordna ansträngningarna all öka kunskaperna om u-ländernas miljöförhållanden. Ett möjligt första prak­tiskt steg vore alt de nordiska länderna tillsammans utarbetade miljöstatus­rapporter för de viktigaste gemensamma mottagarländerna.

Del svenska biståndet

Miljöhänsynen har successivt blivit allt viktigare i den svenska bistånds­verksamheten. En orsak är atl miljöförstörelsen främst drabbar de fatti­gaste människorna. En långsiktig naturresurshanlering är en nödvändig fömlsältning för varaktig social och ekonomisk utveckling. Del är därför viktigt att inte se miljö- och energiproblemen som isolerade faktorer. Problemen måsle angripas på flera fronter.

SIDA:s insatser är för närvarande främst inriktade på markvårdsin-salser, l.ex. i Kenya, Etiopien, Lesotho och inom det regionala samarbe­tet i södra Afrika, samt byskogsprojekl, bl. a. i Indien, Etiopien och Tanzania. Skogsprojekt stöds vidare i Laos, Vietnam och Tanzania.

SIDA:s anslag för försöksverksamhet och metodutveckling avseende miljö- och markvård har ökat från 19 milj. kr. budgetåret 1983/84 till 37milj. kr. budgetåret 1984/85. Programmet rymmer insatser genom UNSO och FN:s livsmedels- och jordbmksorganisalion (FAO) avseende markvårds- och byskogsprogram i Sahel, utredningar om miljöeffekter av eucalyptusplantering, miljökonsekvensutredningar, naturresursinvente­ring avseende markanvändning och byskogsplantering i Etiopien, mark­vård i Etiopien i anslutning till ordinarie landprogram, markvårdsulbild-ning i Östafrika samt ett program vid IIED för alt informera om mark- och vegetationsresurser i ett anlal u-länder. Vidare ingår stöd till lUCN för medverkan vid miljövårdsplanering i några programländer. Verksamheten under detta anslag har hittills inriktats på all utveckla metoder och tek­niska lösningar inom olika fältprogram, utbilda personal och stärka u-län-


 


dernas förmåga att planera för ett långsiktigt utnyttjande av naturresurser-     Skr. 1985/86:76 na.

På forskningens område ger styrelsen för u-landsforskning (SAREC) stöd till etl anlal forskningsaktiviteter som rör naturresurser och miljö. Dessa aktiviteter omfattar samverkan mellan institutioner i u-länder och svenska institutioner samt stöd lill projekt som initierats av forskare vid svenska forskningsinstitutioner.

SAREC :s stöd lill u-landsforskning innefattar ett flertal projekt som berör olika aspekter av ekologiska samband. Ett omfattande projekt, knu­tet till universitetet i Lund, syftar till att förbättra de tekniska möjligheter­na all följa och analysera ökenutbredning via salellilfotografering. Flera projekt avser sambanden mellan mark, vallen och växtlighet, t. ex. sökan­del efter ett system för att fömlsäga torkperioder och registrering av förändringar i den naturliga vegetationen. Genom stöd till Beijerinstitutet har en noggrann analys kunnat göras av brännvedsbehoven i Kenya. 1 några bilaterala samarbelsprogram stöder SAREC experiment alt samodla träd med livsmedelsgrödor. Genom symbios med markbaklerierna kan dessa träd fixera luftens kväve och möjliggöra en produktion ulan stora insatser av handelsgödsel.

De internationella organisationerna bör i större utsträckning uppmärk­samma angelägenheten av miljöhänsyn i sina biståndsprojekt. Sverige verkar därför i de multilaterala bislåndsorganisationema för atl dessa skall fasta större vikt vid en långsiktig naturresursplanering inkl. utveckling av u-ländernas energilillgångar.

4   Ett svenskt initiativ

U-ländernas egna resurser all bedriva miljöforskning är ännu myckel blyg­samma. Detta innebär alt de saknar både tillräcklig egen sakkunskap att analysera problemen och möjligheter alt bedöma och prioritera de åtgärder som behövs. Dessa fömtsättningar är nödvändiga för atl u-landsforskare och beslutsfattare skall ha möjlighet atl delta i pågående internationell forskning och att anpassa och utnyttja tillgängliga forskningsresultat och erfarenheter lill den egna situationen. Frågeställningarna är komplexa och mångfacetterade. Det krävs ett långsiktigt och melodiskt åtagande för att utveckla forskningsresultat och inhemsk forskningskapacitet i u-ländema. Detta är dock en viktig uppgift i syfle alt bidra lill förebyggande åtgärder och kompetensuppbyggnad som komplement till en satsning på omedel­bara praktiska åtgärder.

Mot denna bakgrund anser jag det angeläget att Sverige tar initiativ till ett långsiktigt forskningsprogram för att dokumentera och analysera av­skognings- och ökenutbredningsproblem i ett globalt perspektiv samt ge underlag lill handlingsprogram för att lösa dessa problem. Programmet bör administreras av SAREC.

Ett sådant program ansluter till etl förslag som framförts i den översyn av SAREC:s verksamhet som utrikesdepartementet låtit genomföra (Ds UD 1985:2). I översynen föreslås atl SAREC lar initiativ lill en internatio-


 


nell insats för att stödja en eller två forskningsinstitutioner på den afri-     Skr. 1985/86:76

kanska kontinenten för en snabb och omfattande uppbyggnad av den

vetenskapliga och operationella kapaciteten inom markvårdsområdet. Jag

instämmer i all behovet av att bygga upp en sådan kapacitet är stort.

Regionala nätverk av ett anlal samarbetande nationella institutioner kan

vara ett bättre alternativ för en sådan kapacitetsuppbyggnad.

Den viktigaste målsättningen för ett nytt forskningsprogram om avskog­ning och ökenutbredning bör vara att bygga upp en fungerande, kvalifi­cerad forskningskapacitet vid 10-20 utvalda institutioner i olika u-länder. Forskare från andra institutioner i u-länder kan också komma i fråga för utbildning.

Avsikten bör vara atl göra det möjligt för forskare och forskningsinstitu­tioner i u-länder alt i samverkan med svenska institutioner bedriva forsk­ning inom området avskogning och ökenutbredning. Med tanke på Sveri­ges förhållandevis små egna resurser kan basen behöva breddas genom samarbete med forskningsinstitutioner i de nordiska länderna och eventu­ellt några övriga länder.

Utöver ett aktivt forskningssamarbete bör programmet innefatta fors­karutbildning av personer från u-länderna, stöd för ulmstning och veten­skaplig dokumentation samt finansiering av vetenskapliga seminarier för de medverkande. Årliga symposier eller motsvarande sammankomster kan bli vikliga inslag för att bereda u-landsforskarna tillfälle atl bryta sin isolering och komma i kontakt med omvärldens forskning. Ett effektivt syslem för att distribuera relevant vetenskaplig litteratur och tidskrifter och annan information bör också vara en naturlig del av programmet. Samarbete och informationsutbyte bör eftersträvas med andra institutio­ner inom det angivna forskningsområdet.

En organisatorisk förebild kan vara de s. k. fysik- och kemiseminarierna som finansieras av SAREC och administreras av Uppsala universitet. I detta program samarbetar svenska universitetsinstitutioner från hela lan­det med institutioner från etl tjugotal u-länder. Svenskt bistånd via SAREC utgår i form av institutionsstöd, vetenskaplig utrustning och kvali­ficerad utbildning i Sverige. En annan modell utgör Internationella stiftel­sen för vetenskap, IFS, som i huvudsak arbetar inom de biologiska veten­skaperna. IFS ger stipendier till yngre forskare för inköp och underhåll av utrdstning och litteratur. IFS medverkar till anskaffningen av utrustningen samt ger stipendiaten möjligheter lill kontakter med ledande forskare inom samma ämnesområden.

Ett forskningsprogram rörande avskogning och ökenutbredning bör or­ganisatoriskt utvecklas så att erfarenheterna från IFS, fysik- och kemise­minarierna samt Beijerinstitutet utnyttjas. Mot bakgrund av SAREC:s erfarenheter av att bygga upp och stärka forskningskapacitet i u-länder är del naturligt att SAREC får ansvaret för programmet.

På sikt underlättas SAREC :s arbete väsentligt av den kraftiga förstärk­
ning av svensk forskning rörande skog och miljö som chefen för jordbruks­
departementet senare denna dag kommer alt förorda. En betydande del av
den forskning det gäller är av grundläggande karaktär och därför relevant i
ett vidare sammanhang. Ett nära samarbete mellan SAREC och bl. a.         10


 


skogs- och jordbmkets forskningsråd (SJFR) och naturvetenskapliga     Skr. 1985/86:76 forskningsrådet (NFR) bör garantera ett kontinuerligt utbyte av erfarenhe­ter och information mellan internationell forskning, svensk forskning och bi stånds verksamhet.

För del av SAREC administrerade programmet beräknar jag en kost­nadsram av 100 milj. kr. under femårsperioden fr.o.m. budgetåret 1986/87. Kostnaderna avser löner för administration i Sverige, finansiellt stöd till forskningsinstitutioner i u-länder, inköp och leverans av ulmstning till u-länder, vetenskaplig dokumentation och tidskrifter saml symposier och resor. Programmet måste byggas upp successivt och vara så flexibelt atl det kan anpassas till nya behov och problemställningar. Samtidigt är det angeläget alt så snabbt som förhållandena medger förbereda och påbörja konkreta insatser. För att underiätla planering och tillgodose behov av flexibilitet bör för budgetåret 1986/87 anslås 21 milj. kr. Medlen bör anvisas över anslaget Styrelsen för u-landsforskning under tredje huvudtiteln. Jag behandlar anslagsfrågan vidare i min anmälan till budgetpropositionen 1986.

5   Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag har anfört om ett forskningsprogram rörande avskogning och ökenutbred­ning i u-länder.

11


 


BUaga 2     Skr. 1985/86:76

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985 Föredragande: statsrådet Lundkvist

Anmälan till skrivelse om forskning rörande skog och miljö

1   Inledning

I prop. 1983/84:107 bil. 6 om forskning anförde jag att del behövs en mer heltäckande forskning för att vi skall få etl bättre underlag för atl planera inriktningen av produktionen inom de areella näringarna. Mot bakgmnd härav uppdrog regeringen den 1 Ijuli 1984 åt skogs- och jordbmkets forsk­ningsråd (SJFR) att lägga fram förslag till dels ett sammanhållet forsknings­program rörande alternativa produktionsformer i jordbruket och träd­gårdsnäringen, dels ett långsiktigt program för skogsforskning med tvärve­tenskaplig inriktning. De förslag SJFR redovisade den 30augusti 1985 har remissbehandlats.

Del är med utgångspunkt i detta förslag jag nu vill ta upp frågan om skogsforskningen. Jordbmksforskningen kommer jag att anmäla senare denna dag och då redovisa remissyttrandena över SJFR:s förslag även i fråga om skogsforskningen. I del sammanhanget kommer jag också att la upp några frågor som är gemensamma för skogsforskningen och jordbmks­forskningen.

2   Program för skogsforskning

Sverige är ett av de störte skogsinduslriländerna i världen. Skogsnäringen är vår största nelloexportör. Den tillför landet stora inkomster. Den sys­selsätter flera hundra lusen människor direkt och indirekt. Den är en fömlsältning för en levande landsbygd och för bosättning i våra glesbyg­der.

Samtidigt påverkar skogsnäringen mycket påtagligt vår miljö. Slulav-verkningar upplevs av många människor som drastiska med skrämmande förändringar i vår natur som följd. Skogsindustrins utsläpp i vatten och luft har varit betydande även om framgångsrika insatser har gjorts för all minska utsläppen. Med stöd av lagstiftning som t. ex. skogsvärds-, natur­vårds- och miljöskyddslagsliftningarna har vi under senare år lyckats mild­ra eller motverka skogsnäringens negativa inverkan i miljön.

Av stor betydelse är också den insikt som numera präglar näringens
verksamhet. Inom skogsbruket i vårt land råder det sålunda allmän enighet 12


 


om att ett skogsbmk anpassat lill de naturliga fömtsätlningarna, ett stånd-     Skr. 1985/86:76 ortsanpassat skogsbmk, är nödvändigt i framtiden.

Sett i ett intemationellt perspektiv är del svenska skogsbmket intensivt sedan länge. Underskottet på skog och skogsindustrivaror i Västeuropa har genomsnittligt sett gett oss möjligheter att avsätta alll vi kan produce­ra. Samtidigt har det gett oss en insikt om behovet att hushålla långsiktigt med våra skogar. Trots väsentligt ökade avverkningar under 1900-lalet har virkesförtådet i våra skogar genom ansvarsfull skötsel ökat.

Bedömningar som görs inom FN:s livsmedels- och jordbmksorganisa­lion (FAO) och FN:s regionala kommission för Europa (ECE) antyder att underskottet på skogsindustrivaror i Västeuropa kommer all bestå eller öka. Vissa andra bedömningar anger all efterfrågan på papper i världen kommer atl öka med 2% per år under resten av 1900-talet. När en sådan efterfrågeutveckling skall tillgodoses ställs ökade krav inte enbart på tradi­tionella skogsindustriländer utan också på u-länderna. Det ligger nära till hands att misstänka alt dessa, om inget görs, kommer att utsättas för fortsatt exploatering av sina nalurtesurser till förfång för sin långsikliga ekonomiska utveckling.

En annan avgörande fråga för världens skogshushållning är vilka effek­ter luftföroreningarna kommer atl få på industriländernas skogar. Under de senaste åren har många rapporter kommit om sambandet mellan luftför­oreningar och skogsskador. Skogsskadorna i Europa är den mest påtagliga effekten av den fortgående försurningen av miljön. Man räknar i dag med alt omkring 6 milj. ha skog i Väst- och Östeuropa har någon form av skador som sannolikt orsakas av luftföroreningar. Tiotusentals hektar skog är redan allvarligt skadade, bl. a. i Västtyskland, Östtyskland, Polen, Tjecko­slovakien, Sovjetunionen och Frankrike.

Också i Sverige har vi under de senaste två åren konstaterat betydande skador av samma slag. Skadorna har ökat hastigt. Denna snabba ulveck­hng har enligt de senaste inventeringarna nu dämpats både i Sverige och i Mellaneuropa. Om del är tillfälligt och en följd av gynnsam väderlek kan inte sägas med säkerhet. Förändringarna i marken till följd av försurningen är ett mer långsiktigt hot mol skogen.

Försurningen av mark och vatten är etl av våra största miljöproblem. En rad åtgärder har vidtagits nationellt och internationellt för all minska de försurande utsläppen och för alt reparera de skador som redan har upp­kommit. Det program mol luftföroreningar och försurning som regeringen i våras lade fram och som riksdagen i stort anslöt sig till är liksom förslaget alt införa bättre avgasrening exempel på detta. Enligt regeringens program bedrivs inventerings- och forskningsarbete för atl skaffa kunskaper om luftföroreningarnas och försurningens direkta och indirekta effekter på skog och mark. I sin anmälan till budgetpropositionen 1986 kommer stats­rådet I. Carlsson att förorda en förstärkning av anslaget lill programmet mot luftföroreningar och försurning. Därigenom möjliggörs också ökade forskningsinsatser vars resultat bör kunna komma lill nytta även i andra länder.

Det övergripande långsikliga volymmålel för del svenska skogsbmket
har uttryckts så, atl vi skall bedriva en skogsproduktion som möjliggör en   '3


 


årlig avverkning av minst 75milj. skogskubikmeter. Vidare skall vi sträva Skr. 1985/86:76 efter att öka produktionen i den mån det är möjligt och lämpligt med hänsyn lill andra vikliga samhällsmål. Skogsstyrelsen kommer inom kort atl redovisa nya, långsikliga behovs- och tillgångsberäkningar i fråga om virkesråvara, s.k. virkesbalanser. De långsikliga avverkningsberäkningar som ingår i denna redovisning bekräftar i huvudsak all den nuvarande skogsskötseln möjliggör en åriig avverkning av drygt 75 milj. skogskubik­meter.

Med hänsyn till den svenska skogsnäringens betydelse inte bara för vårt land utan också i ett internationellt perspektiv är del enligt min mening angeläget att ökade insatser görs för att höja skogsproduktionen. Inte minst vårt lands ekonomi och den globala bristen på skogsråvara talar för ett effektivare resursutnyttjande inom skogsbruket. Det måste emellertid ske på ett sätt som tar hänsyn till människan och miljön. En sådan utveck­ling är inte möjlig ulan en ökad och fördjupad kunskapsuppbyggnad grun­dad på en helhetssyn i fråga om natur och miljö.

SJFR har i sitt tvärvetenskapliga skogsforskningsprogram redovisat för­slag till forskning vars resultat skall ligga lill grund för en successiv utveck-hng av ett skogsbmk med ökande produktion' i etl ekologiskt balanserat syslem. Det har sålunda bedömts fullt möjhgt all åstadkomma en ökad virkesproduktion med bevarande av en oförstörd miljö och med skogen som en åtråvärd plats för rekreation och fritidsaktiviteter. Del samlade ramprogram för skogsforskning som SJFR föreslår innehåller insatser på flera områden såsom samhällel-förelagel-skogen, resursinventering, vir­kesproduktion, teknik och förädhng, luftföroreningar, natur och miljö samt information. Flera forskningsområden av betydelse för skogsproduktionen är gemensamma med dem som är särskilt angelägna all ta med i ett jordbmksforskningsprogram. Det gäller l.ex. forskning inom kemi, fysik, biologi, mikrobiologi, ekologi, genetik och botanik. Denna koppling mellan programmen har också påpekats av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) som stöder naturvetenskaplig forskning i vid mening.

För egen del vill jag förorda en breddning av forskningsprogrammets innehåll och syfle i förhållande till vad SJFR har föreslagit. Mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående om vårt ansvar för utvecklingen internationellt och med hänsyn till önskvärdheten atl vår höga forskarkom­petens kommer även andra länder till del, anser jag atl etl program för skogsforskning bör breddas och kompletteras så, att det knyter an till de insatser som SAREC skall svara för och som statsrådet Hjelm-Wallén tidigare redogjort för.

I ytterligare ett avseende vill jag se etl vidare syfte med ett forsknings­
program av det slag SJFR har föreslagit. Redan i dag bedrivs viss forskning
av det slag som SJFR förordar i sitt ramprogram. Jag anser atl program­
met, vid sidan av en förstärkning av skogsforskningen, skall syfta lill en
samordning och ompriorilering av den nuvarande forskningen på området.
Dessa syften bör tillgodoses genom samverkan mellan SJFR och Sveriges
lanlbmksuniversitel. Särskild uppmärksamhet bör riktas mol de delar i
programmet som behandlar virkesproduktion, natur och miljö, Qärranalys,
fytokemi, teknik och förädling samt samhällel-företaget-skogen.                14


 


Sammanfattningsvis förordar jag sålunda ett brett, sammanhållet pro- Skr. 1985/86:76 gram för skogsforskning vars syfle är att möjliggöra en ökad virkesproduk­tion i en balanserad miljö. Totalt räknar jag med atl ca 100 milj. kr. behöver anvisas för detta ändamål under en femårsperiod. För budgetåret 1986/87 bedömer jag atl behovet av ökade resurser för del föreslagna forsknings­programmet uppgår till ca 29milj. kr., varav ca 21 milj. kr. bör anvisas lill SJFR och 8milj. kr., av hänsyn till forskningsprogrammets vida karaktär, till NFR. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdeparte­mentet. Jag återkommer till anslagsfrågan i min anmälan till budgetpropo­sitionen 1986. Nu angivna kostnader för skogsforskningsprogrammel bör finansieras med avgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Av vad jag nu har anfört framgår all del finns en mängd kopplingar mellan del forskningsprogram jag har förordat och pågående skogsforsk­ning, jordbmksforskning, NFR:s forskningsstödjande verksamhet och SAREC:s verksamhet. Nödvändiga avgränsningar och samordningsåt­gärder får ske i anslutning till arbetet med detaljutformningen av program­delarna. Därvid måste också naturvårdsverket medverka så all hänsyn kan las till verksamheten inom försumingsprogrammet och till verkets övriga insatser inom miljövårdsforskningen. Det ankommer på SJFR att i samråd med övriga berörda organ ta initiativ till de projekt- eller programgrupper som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas ändamålsenligt.

3   Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om ett sammanhållet, tvärvetenskapligt program för skogs­forskning.


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985


15


 


 


 

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.