om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236).
Proposition 1986/87:28
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Regeringens proposition 1986/87: 28
om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956: 236)
Prop.
1986/87: 28
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 9 oklober 1986 för den ålgärd som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar Ingvar Carlsson
Bengt K. Å. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposiflonen föreslås atl lillämpningsliden för allmänna prisregleringslagen, som går ul den 20 december 1986, förlängs ell år.
1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 28
Finansdepartementet '■op- '- 2»
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 9 oklober 1986
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvisl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: slalsrådel Johansson
Proposition om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956: 236)
Allmänna prisregleringslagen (1956:236; ändrad senasl 1984:414) är en beredskapslag som alllid är i kraft men som får lillämpas endasl i vissa särskilt angivna lägen. Har lagen salts i flllämpning ger den regeringen fullmakt att under vissa förutsättningar införa olika former av prisreglering.
Fömtsällningarna för lillämpning av lagen anges i 1 §. Denna paragrafs första och andra stycke avser fall av krig och krigsfara. I paragrafens Iredje siycke föreskrivs alt regeringen kan förordna om lillämpning av lagens bestämmelser om av annan orsak fara har uppkommil för allvarlig prisstegring inom rikel pä vikligare vam- eller tjänsteområde. Elt förordnande skall gälla för viss tid, högst ett år vaije gång. Förordnandet skall underslällas riksdagen inom en månad eller, om riksmöie inle pågår, inom en månad från början av nästkommande riksmöie. Om underställningen inle sker eller riksdagen ej inom två månader från del underställningen skedde godkänner förordnandet, är detla förfallet.
Bestämmelser om formerna för prisreglering finns i 2—9§§ prisregleringslagen. Enligt 2§ kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva atl visst pris skall gälla som högstpris vid frivillig försäljning av viss förnödenhet eller frivilligt ulförande av viss Ijänst. Elt högstpris fär inte överskridas ulan lillstånd. Enligt 3 § kan vidare regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer förordna om stoppris på viss förnödenhet eller Ijänsl. Detla innebär alt den som frivilligt säljer förnödenheten eller frivilligt ulför tjänsten ej ulan lillslånd får överskrida del pris vilkel han tillämpade den dag som anges i förordnandet. Föreskrift om stoppris skall gälla för viss tid, högsl sex månader. Tiden kan föriängas, vaije gång med högsl sex månader. Om elt gällande stoppris finnes vara högre än som kan anses skäligt, kan föreskrift meddelas om skälig sänkning av prisei.
I 3 a§ behandlas s. k. prisutfästelse. Härmed förslås alt någon fill myndighet, som regeringen bestämmer, har gjort särskild utfästelse om det högsia pris som han skall tillämpa på förnödenhet eller tjänst eller i övrigt om ordningen för försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst. En
sådan utfästelse får inle frångås ulan myndighelens fillstånd. Enligl 3b§ Prop. 1986/87: 28
kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva, alt
den som yrkesmässigt säljer viss förnödenhet eller yrkesmässigt ulför viss
ijänst ej utan tillstånd får höja sitt pris förrän viss fld efler del all han hos
myndighet har gjort anmälan om prishöjningen och skälen för denna. Tiden
får beslämmas lill högst en månad.
Enligl 4 § kan föreskrifl meddelas om all viss förnödenhet inle fär säljas eller viss Ijänst ulföras, om inle högstpris eller sloppris gäller för förnödenheten eller tjänsten. 5§ innehåller förbud mot s.k. prisocker. I 6§ finns bestämmelser som syftar till att hindra att en prisreglering kringgås genom kombinalionsavlal. 7 § ger regeringen möjlighel att föreskriva Ivängskar-tellisering, nyelableringskontroll eller liknande. Enligl 8§ fär myndighel som regeringen besiämmer meddela särskilda föreskrifier om skyldighel alt anslå prisuppgifter och om skyldighel alt sälja förnödenhet efter vikt eller måll i förpackningar som är märkta på visst sätt o.d. De ytteriigare föreskrifter om varors utförande, förpackning m. m. som behövs för genomförande av prisreglering meddelas enligl 9 § av regeringen.
Lagens återstående paragrafer, 10-22 §§, innehåller straffbestämmelser m. m. När någon bestämmelse i 2-9 §§ äger lillämpning, skall enligl 1 § sista stycket även motsvarande bestämmelser i 10-22 §§ lillämpas.
Allmänna prisregleringslagen har, med undanlag för vissa bestämmelser, varit i fillämpning sedan den 21 december 1972. Enligt nu gällande förordning (1985:1012) skall lagens 2-4, 6, 8 och 9 §§ fillämpas t. o. m. den 20 december 1986. Förordningen är utfärdad med stöd av elt beslut av riksdagen (prop. 1985/86: 21, FiU 2, rskr. 51).
Ett led i regeringens prispolitik är den fortlöpande prisövervakning som bedrivs av statens pris- och kartellnämnd (SPK). Enligt sin instmktion (SFS 1983:407; ändrad 1986:627) skall nämnden bl.a. följa prisförhållandena inom näringslivel och främja allmän kännedom härom. Enligt de riktlinjer för prisövervakningen som regeringen meddelade i febmari 1983 skall denna ha lill väsenlligl syfte att klarlägga förekomsten av prishöjning-£ir som kan komma i konflikl med övergripande samhällsekonomiska mål. Om nämnden finner alt planerade eller genomförda pris- eller marginaländringar inom de övervakade områdena är anmärkningsvärda mot bakgmnd av riktlinjerna för prisövervakningen, skall nämnden ulan dröjsmål anmäla det till regeringen. Nämnden skall vidare enligt sin instrukfion snarast anmäla lill regeringen om nämnden finner all någon beslämmelse i 2-9 §§ allmänna prisregleringslagen bör träda i lillämpning.
I prop. 1985/86: 21 om förlängd lillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236) redovisades de prisregleringsåtgärder som hade vidtagits fram till den 19 oktober 1985. Därefter har inga prisreglerande åtgärder beslutats av regeringen.
I samband med
riksdagsbehandlingen av den nämnda propositionen
uttalade finansutskottet (FiU 1985/86:2) bl. a. att skillnaden i inflationstakt
gentemot våra viktigare konkurrenlländer skapar allvarliga problem och
att det därför är av yttersta vikl atl ytterligare nedbringa inflationstakten.
På gmnd härav krävdes enligl ulskottet även under år 1986 en fortsatt
vaksamhet och en handlingsberedskap för att kunna ingripa om pris- och 3
kostnadsutvecklingen inte höll sig inom de samhällsekonomiska ramarna. Prop. 1986/87: 28 Trots atl det vid lidpunklen för ärendeis behandling inte var aktuellt alt införa någon form av prisreglering, fann utskottet det välmotiverat all förlänga lagens tillämpningstid med etl år just för all upprätthålla en konjunkturpoliflsk handlingsberedskap. Utskottet menade att en höjd beredskap på della område i vissa fall kan underlätta för regeringen atl skapa stabila fömtsättningar för och öka lifllron till den ekonomiska poliliken. Den höjda beredskapen bedömdes vidare vara ell slöd i den prisövervakning som bedrivs av SPK.
Under det gängna årel har den genomsnittliga prisökningstaklen sjunkil väsentligl och samhällsekonomin har ytterligare förbätlrals. Behovel av prisreglerande åtgärder är därmed alltjämt litel. Detta innebär emellertid inte atl man kan minska på bevakningen. Den nu snabbi sjunkande inflationstakten har i stor utsträckning sin gmnd i lägre råoljepriser, en sjunkande dollarkurs och etl sänkl ränteläge. Prissiegringen pä vissa andra råvaror har dessulom varil dämpad. Det finns emellertid också lecken som lyder på all anpassningen lill en lägre prisökningstakt går trögt på vissa områden och prisutvecklingen på t. ex. livsmedel är fortfarande alllför hög. Inflationstakten i Sverige ligger dessulom fortfarande på en högre nivä än vad fallel är i våra konkurrentländer. Del finns därför allljäml skäl all ha en hög beredskap vad gäller möjlighelen att fillämpa prisregleringslagen.
Den allmänna prisregleringslagen ses för närvarande över (prislagsulred-ningen, Fi 1983:09). Enligl vad jag inhämlal från den särskilde uiredaren kommer ett belänkande alt lämnas kring årsskiftet 1986-1987.1 avvakian på atl beredningen av utredningens betänkande har slutförts och resultatet har presenterats för riksdagen finner jag ingen anledning att begränsa de hittillsvarande möjligheterna att lillämpa den allmänna prisregleringslagen.
Mol bakgmnd av vad jag här anfört anserjag all allmänna prisregleringslagen bör vara i lillämpning även efler den 20 december 1986. Tillämpningstiden bör förlängas med ytterligare ell år. Delta kräver riksdagens godkännande.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen
att godkänna alt regeringen förordnar om fortsalt tillämpning av 2-4, 6, 8 och 9§§ allmänna prisregleringslagen (1956:236) under liden den 21 december 1986-den 20 december 1987.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom proposiflon förelägga riksdagen vad föredraganden hemställt om.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.