om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236)

Proposition 1985/86:21

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86: 21

om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236)

Prop.

1985/86:21

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 oktober 1985.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Bengt K. A. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att tillämpningstiden för allmänna prisregleringslagen, som går ut den 20 december 1985, förlängs elt år.

1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 21

Prop. 1985/86:21    Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1985

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom, Johansson

Föredragande; statsrådet Johansson

Proposition om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236)

Allmänna prisregleringslagen (1956:236: ändrad senast 1984:414) är en beredskapslag som alltid är i kraft men som får tillämpas endast i vissa särskilt angivna lägen. Har lagen satts i tillämpning ger den regeringen fullmakt all under vissa förutsättningar införa olika former av prisreglering.

Förutsättningarna för tiUämpning av lagen anges i 1 §. Denna paragrafs första och andra stycke avser fall av krig och krigsfara. I paragrafens tredje stycke föreskrivs alt regeringen kan förordna om tillämpning av lagens bestämmelser om av annan orsak fara har uppkommit för aUvarlig prisstegring inom riket på viktigare varu- eller tjänsteområde. Ett förordnande skall gälla för viss tid, högst ett år varje gång. Förordnandet skall underställas riksdagen inom en månad eUer, om riksmöte inte pågår, inom en månad frän början av nästkommande riksmöte. Om underställningen inte sker eller riksdagen ej inom två månader från del underställningen skedde godkänner förordnandet, är detta förfallet.

Bestämmelser om formerna för prisreglering finns i 2-9 §§ prisregleringslagen. EnHgt 2 § kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva all visst pris skaU gälla som högstpris vid friviUig försäljning av viss förnödenhet eller friviUigt utförande av viss tjänst. Ett högstpris får inte överskridas utan tillstånd. Enligt 3 § kan vidare regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna om stoppris på viss förnödenhet eller tjänst. Detta innebär att den som frivilligt säljer förnödenheten eller friviUigt utför tjänsten ej utan tUlstånd får överskrida det pris vilket han tillämpade den dag som anges i förordnandet. Föreskrift om stoppris skall gälla för viss tid, högst sex månader. Tiden kan förlängas, varje gång med högst sex månader. Om ett gällande sioppris finnes vara högre än som kan anses skäligt, kan föreskrift meddelas om skälig sänkning av priset.

I 3 a § behandlas s. k. prisutfastelse. Härmed förstås att någon till myndighet, som regeringen bestämmer, har gjort särskild utfästelse om det högsta pris som han skall tillämpa på förnödenhet eller tjänst eller i övrigt om ordningen för försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst. En

sådan utfästelse får inte frångås utan niyndigheiéns tillstånd. Enligt 3 b §     Prop. 1985/86; 21

kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva, att

den som yrkesmässigt säljer viss förnödenhet eller yrkesmässigt utför viss

tjänst ej utan tillstånd får höja sitt pris förrän viss tid efter det att han hos

myndighet har gjort anmälan om prishöjningen och skälen för denna. Tiden

far bestämmas till högst en månad.

Enligl 4 § kan föreskrift meddelas om att viss förnödenhet inle får säljas eller viss tjänst utföras, om inle högslpris eller stoppris gäller för förnödenheten eller tjänsten. 5 § innehåUer förbud mot s, k, prisocker, I 6 § finns bestämmelser som syftar till att hindra att en prisreglering kringgås genom kombinationsavtal. 7 § ger regeringen möjlighet att föreskriva tvångskar-teUisering, nyetableringskontroll eller liknande. Enligt 8 § får myndighet som regeringen bestämmer meddela särskilda föreskrifter om skyldighet att anslå prisuppgifter och om skyldighet att sälja förnödenhet efter vikt eller mätt i förpackningar som är märkta på visst sätt o.d. De ytteriigare föreskrifter om varors utförande, förpackning m. m. som behövs för genomförande av prisreglering meddelas enligt 9 § av regeringen.

Lagens återstående paragrafer, 10-22 §§, innehåller straffbestämmelser m. m. När någon bestämmelse i 2-9 §§ äger tillämpning, skall enligt I § sista stycket även motsvarande bestämmelser i 10-22 §§ tillämpas.

Allmänna prisregleringslagen har, med undantag för vissa beslämmelser, varit i tillämpning sedan den 21 december 1972. Enligt nu gäUande förordning (1984:905) äger lagens 2-4, 6, 8 och 9 §§ tillämpning t.o.m. den 20 december 1985. Förordningen är utfärdad nred stöd av ett beslut av riksdagen (prop. 1984/85:26, FiU 4, rskr 31).

Ett led i regeringens prispolitik är den fortlöpande prisövervakning som bedrivs av statens pris- och kartellnämnd (SPK). Enligt sin instruktion (SFS 1983; 407) skall nämnden bl. a. följa prisförhållandena inom näringslivet och främja allmän kännedom härom. Enligt de riktiinjer för prisövervakningen som regeringen meddelade i februari 1983 skall denna ha till väsentiigt syfte att klarlägga förekomsten av prishöjningar som kan komma i konfiikt med övergripande samhällsekonomiska mål. Om nämnden finner att planerade eller genomförda pris- eller marginaländringar inom de övervakade områdena är anmärkningsvärda mot bakgrund av riktUnjerna för prisövervakningen, skall nämnden utan dröjsmål anmäla det til! regeringen. Nämnden skall vidare enligt sin instruktion utan dröjsmål anmäla till regeringen om nämnden finner att någon bestämmelse i 2-9 §§ allmänna prisregleringslagen bör träda i tillämpning.

I prop. 1984/85:26 redovisades de prisregleringsåigärder som hade vidtagits fram till den 11 oktober 1984. Jag vill nu redogöra för de åtgärder på området som därefter vidtagits.

Den 8 mars 1985 beslutade regeringen att införa allmänt prisstopp. Förordningen (1985:82) om allmänt prisstopp, m, m, trädde i kraft den 13 mars 1985. Som stoppris gällde det pris som tillämpades den 6 mars 1985.

Bakgrunden till prisstoppet var en strävan att säkerställa att företag inte
höjer priserna utöver vad som motiveras av de femprocentiga lönekost
nadsökningar, vilka accepterats av parterna på arbetsmarknaden, och
andra inträffade kostnadsökningar. Regeringen uppdrog den 14 mars 1985    -

Prop. 1985/86: 21 åt SPK att förhandla med företrädare för företagen om vilka prisstegringar som i respektive fall kunde föranledas av faktiska kostnadsökningar, inklusive lönekostnadsökningar inom den femprocentiga ramen.

Vid prisstoppets införande uttalades att prisstoppet kominer att avvecklas bransch för bransch då företagen har gjort utfästelser, enligl vilka det står klart att företagen inte utnyttjar den uppkomna situationen till att höja priserna mer än vad dessa faktorer motiverar.

I enlighet med uttalandet har prisstoppet successivt avvecklats pä skilda varu- och tjänsteområden, I prisstoppsförordningen har sålunda gjorts vissa ändringar (SFS 1985: 137, 496, 698 och 722) och efter den avveckling, som beslutades den 29 augusti 1985 och trädde i kraft den 1 september, omfattade prisstoppet knappt 30 % av den privata konsumtionen. Samma dag beslutades (SFS 1985:722) att prisstoppsförordningen, som ursprungligen gällde I, o. m. den 12 september, skuUe fortsätta att gälla t.o.m. den 20 december 1985, alltså samma dag som tillämpningstiden för allmänna prisregleringslagen löper ut.

Under tiden efter den I september har ytterligare utfästelser gjorts på viktiga varu- och tjänsteområden. Regeringen har därför bedömt alt prisstoppet kan hävas i dess helhet. Genom beslut tidigare denna dag upphör prisstoppsförordningen alt gäUa den 19 oktober.

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 1984/85:26 om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236) uttalade finansutskottet (FiU 1984/85:4) bl.a. att nu gäUande praxis att tiUämpa prisregleringslagen ger regeringen möjlighet att ha en fortsatt hög handlingsberedskap i akuta situationer. Enligt utskottets mening borde prisregleringar kunna tiUgripas för kortare perioder. Vidare anförde utskottet att varje regering i vissa situationer måste vara beredd att inom ramen för stabiliseringspolitiken tillgripa olika former av prisregleringar som komplement tUl andra åtgärder. Utskottet tUlstyrkte därför en förlängning av tillämpningstiden för prisregleringslagen t. o. m. den 20 december 1985.

Utskottet erinrade avslutningsvis om att en juridisk-teknisk översyn av prisregleringslagen pågår (prislagsulredningen, Fi 1983:09). All utredningsarbetet ännu inte var avslutat talade enligt utskottet också för att förordnandet om fortsatt tiUämpning av prisregleringslagen förlängdes ytterligare ett år.

Enligt vad jag inhämtat beräknar utredningen att kunna redovisa resultatet av sitt arbete till sommaren 1986.

Regeringens ekonomiska politik syftar bl. a. till att varaktigt nedbringa inflationstakten. Den förda politiken har hittills varit framgångsrik och prisökningstakten i Sverige har kunnat dämpas. Som jag tidigare anförthar också det prisstopp som infördes i mars i år kunnat avvecklas i dess helhet. Det är nu av yttersla vikt att slå vakt om de uppnådda resultaten. För att kunna ytteriigare nedbringa infiationstaklen krävs emellertid en fortsatt vaksamhet och en handlingsberedskap alt ingripa om pris- och kostnadsutvecklingen inte håller sig inom vad samhällsekonomin tål.

Mot bakgrund av vad jag här anfört anser jag att allmänna prisregleringslagen bör vara i tiUämpning även efter den 20 december 1985. TiUämp-

ningsliden bör förlängas med ytteriigare ett år. Detta kräver riksdagens     Prop. 1985/86:21 godkännande. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att godkänna alt regeringen förordnar om fortsatt tillämpning av 2-4, 6, 8 och 9 §§ allmänna prisregleringslagen (1956:236) under tiden den 21 december 1985-den 20 december 1986.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

-..fMi&i:..