om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236)

Proposition 1984/85:26

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:26

Regeringens proposition

1984/85:26

om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236);

beslutad den II oktober 1984.

Regeringen föreslär riksdagen att antaga det förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås alt lillämpningstiden för allmänna prisregle­ringslagen, som går ut den 20 december 1984. förlängs ett år.

I    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 26


 


Prop. 1984/85:26

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                         PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden, Lund­kvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. Holmberg, Hellström, Wickbom.

Föredragande: statsrådet Feldt.

Proposition om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236)

Allmänna prisregleringslagen (1956:236; ändrad senast 1984:414) är en beredskapslag som alllid är i kraft men som fär tillämpas endast i vissa särskilt angivna lägen. Har lagen satts i tillämpning ger den regeringen fullmakt att under vissa förutsättningar införa olika former av prisregle­ring.

Förutsättningarna för tillämpning av lagen anges i 1 §. Denna paragrafs första och andra stycke avser fall av krig och krigsfara. 1 paragrafens tredje stycke föreskrivs att regeringen kan förordna om tillämpning av lagens bestämmelser om av annan orsak fara har uppkommit för allvarlig prissteg­ring inom riket pä viktigare varu- eller tjänsteområde. Ett förordnande skall gälla för viss tid, högst ett år varje gång. Förordnandet skall under­ställas riksdagen inom en månad eller, om riksmöte inte pågår, inom en månad frän början av nästkommande riksmöte. Om underställningen inte sker eller riksdagen ej inom två månader från det underställningen skedde godkänner förordnandet, är detta förfallet.

Bestämmelser om formerna för prisreglering finns i 2-9 §§ prisregle­ringslagen. Enligt 2 § kan regeringen eller myndighet som regeringen be­stämmer föreskriva att visst pris skall gälla som högstpris vid frivillig försäljning av viss förnödenhet eller frivilligt utförande av viss tjänst. Ett högstpris får inte överskridas utan tillstånd. Enligt 3 § kan vidare regering­en eller myndighet som regeringen bestämmer förordna om stoppris på viss förnödenhet eller tjänst. Detta innebär att den som frivilligt säljer förnödenheten eller frivilligt utför tjänsten ej utan tillstånd får överskrida det pris vilket han tillämpade den dag som anges i förordnandet. Föreskrift om stoppris skall gälla för viss tid, högst sex månader. Tiden kan förlän­gas, varje gång med högst sex månader. Om ett gällande stoppris finnes


 


Prop. 1984/85:26                                                                     3

vara högre än som kan anses skäligt, kan föreskrift meddelas om skälig sänkning av priset.

1 3a § behandlas s.k. prisulfästelse. Härmed förslås all någon till myn­dighet, som regeringen bestämmer, har gjort särskild utfästelse om det högsta pris som han skall tillämpa på förnödenhet eller tjänst eller i övrigt om ordningen för försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst. En sådan utfästelse fär inte frängås ulan myndighetens tillstånd. Enligt 3b § kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva, att den som yrkesmässigt säljer viss förnödenhet eller yrkesmässigt utför viss tjänst ej utan tillstånd får höja sitt pris förrän viss lid efter del alt han hos myndighet har gjort anmälan om prishöjningen och skälen för denna. Tiden fär bestämmas till högst en månad.

Enligt 4 § kan föreskrift meddelas om att viss förnödenhet inte fär säljas eller viss tjänst utföras, om inte högstpris eller stoppris gäller för förnöden­heten eller tjänsten. 5 § innehåller förbud mot s.k. prisocker. 1 6 § finns bestämmelser som syftar till att hindra att en prisreglering kringgås genom kombinationsavial. 7 § ger regeringen möjlighet att föreskriva tvängskar-lellisering, nyelableringskontroll eller liknande. Enligt 8 § får myndighet som regeringen bestämmer meddela särskilda föreskrifter om skyldighet att anslå prisuppgifter och om skyldighet att sälja förnödenhet efter vikt eller mätt i förpackningar som är märkta pä visst sätt o.d. De ytterligare föreskrifter om varors utförande, förpackning m.m. som behövs för ge­nomförande av prisreglering meddelas enligt 9 § av regeringen.

Lagens återstående paragrafer, 10-22 §§, innehåller straffbestämmelser m.m. När nägon bestämmelse i 2-9 §§ äger tillämpning, skall enligt I § sista stycket även motsvarande bestämmelser i 10-22 §§ tillämpas.

Allmänna prisregleringslagen har, med undantag för vissa bestämmel­ser, varit i tillämpning sedan den 21 december 1972. Enligt nu gällande förordning (1983:894) äger lagens 2-4, 6, 8 och 9 §§ tillämpning t.o.m. den 20 december 1984. Förordningen är utfärdad med stöd av ett beslut av riksdagen (prop. 1983/84:32, FiU 12, rskr 14).

I prop. 1983/84:32 redovisades de prisregleringsätgärder som hade vid­tagits fram till den 6 oktober 1983. Jag vill nu redogöra för de åtgärder på området som därefter vidtagits.

Den 14 april 1984 trädde förordningen (1984: 150) om allmänt prisstopp, m. m. i kraft. Som stoppris gällde det pris som tillämpades den 9 april 1984.

Prisstoppet gällde med vissa ändringar (SFS 1984: 188, 1984:210 och 1984:295) t.o.m. den 30juni 1984, dä prisstoppsförordningen upphävdes (SFS 1984:677).

Ett led i regeringens prispolitik är den fortlöpande prisövervakning som bedrivs av statens pris- och kartellnämnd (SPK). Enligt sin instruktion (SFS 1983:407) skall nämnden bl. a. följa prisförhållandena inom näringsli­vet och främja allmän kännedom härom. Enligt de riktlinjer för prisöver­vakningen som regeringen meddelade i februari 1983 skall denna ha till


 


Prop. 1984/85:26                                                                     4

väsentligt syfte att klarlägga förekomsten av prishöjningar som kan komma i konflikt med övergripande samhällsekonomiska mål. Om nämnden finner alt planerade eller genomförda pris- eller marginaländringar inom de över­vakade områdena är anmärkningsvärda mot bakgrund av riktlinjerna för prisövervakningen, skall nämnden utan dröjsmål anmäla del till regering­en. Nämnden skall vidare enligt sin instruktion ulan dröjsmål anmäla till regeringen om nämnden finner att nägon bestämmelse i 2-9 §§ allmänna prisregleringslagen bör träda i tillämpning.

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 1983/84:32 om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236) uttalade finansutskottet (FiU 1983/84: 12) att enbart prisregleringar inte kunde an­vändas för att pä längre sikt hålla tillbaka prisstegringarna. Under begrän­sade perioder kunde de emellertid vara ett verkningsfullt komplement till andra ekonomisk-politiska åtgärder. Utskottet tillstyrkte därför en förläng­ning av tillämpningstiden för prisregleringslagen t.o.m. den 20 december 1984.

Utskottet uttalade vidare att det fanns skäl att göra en modernisering och en allmän översyn av prisregleringslagen. Utskottet, som hade erfarit att en sädan översyn skulle komma att påbörjas under hösten 1983, förut­satte att utredningsverksamheten skulle ske utan onödiga dröjsmål.

Den översyn av prisregleringslagstiftningen, som finansutskottet syftade på, har påbörjats. Genom beslut den I december 1983 bemyndigade rege­ringen chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare för ändamålet. Den utredare som pä grundval härav tillkallats skall enligt direktiven (Dir 1983:66) redovisa resultatet av utredningsarbetet senast den 30 november 1985.

Regeringens ekonomiska politik syftar till att varaktigt nedbringa infla­tionstakten till i första hand den nivå som gäller i våra viktigare konkur­rentländer. Regeringen har satt upp ett mäl att prisstegringarna under loppet av 1985 skall nedbringas till 3%. För att politiken skall lyckas krävs stor äterhällsamhet frän alla som kan påverka pris- och kostnadsutveck­lingen. Om sädan återhållsamhet inte visas och utvecklingen pekar i en riktning som äventyrar målsättningen med inflationsbekämpningen kom­mer någon form av ekonomisk-politiska åtgärder att bli aktuella. Mot denna bakgrund och dä riskerna för allvarliga prisökningar på viktigare varu- och tjänsteområden inte kan anses avvärjda bör allmänna prisregle­ringslagen vara i tillämpning även efter den 20 december 1984. Tillämp­ningstiden bör förlängas med ytterligare ett år. Detta kräver riksdagens godkännande.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att godkänna att regeringen förordnar om fortsatt tillämpning av 2-4, 6, 8 och 9 §§ allmänna prisregleringslagen (1956:236) under tiden den 21 december 1984-den 20 december 1985.


 


Prop. 1984/85:26                                               5

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra­ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 19B4


 


 


 

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.