om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236)

Proposition 1983/84:32

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:32

Regeringens proposition

1983/84:32

om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236);

beslutad den 6 oktober 1983.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga del förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

på regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att tillämpningsliden för allmänna prisregleringslagen, som går ut den 20 december 1983, föriängs elt år.

I    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 32

Prop. 1983/84:32                                                                     2

Uldrag
FINANSDEPARTEMENTET                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Dahl, Holmberg, Hellström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition   om   förlängd   tillämpning  av  allmänna   prisregleringslagen .(1956:236)

Allmänna prisregleringslagen (1956:236; ändrad senast 1973:301) är en beredskapslag som alltid är i kraft men som får tillämpas endasl i vissa särskilt angivna lägen. Har lagen salts i tillämpning ger den regeringen fullmakt att under vissa förutsättningar införa olika former av prisreglering.

Förutsättningarna för tillämpning av lagen anges i 1 §. Denna paragrafs första och andra stycke avser fall av krig och krigsfara. I paragrafens tredje stycke föreskrivs alt regeringen kan förordna om tillämpning av lagens bestämmelser om av annan orsak fara har uppkommit för allvariig prisstegring inom riket på viktigare varu- eller tjänsteområde. Ett förordnande skall gälla för viss tid, högst ett år varje gång. Förordnandet skall underställas riksdagen inom en månad eller, om riksmöte inte pågår, inom en månad från början av nästkommande riksmöte. Om underställningen inte sker eller riksdagen ej inom tvä månader från det underställningen skedde godkänner förordnandet, är detta förfallet.

Bestämmelser om formerna Iför prisreglering finns i 2-9 §§ prisregleringslagen. Enligt 2 § kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att visst pris skall gälla som högslpris vid frivillig försäljning av viss förnödenhet eller frivilligt utförande av viss tjänsl. Ett högstpris får inte överskridas utan tillstånd. Enligt 3 § kan vidare regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna om stoppris på viss förnödenhet eller tjänst. Detta innebär alt den som frivilligt säljer förnödenheten eller frivilligt utför tjänsten ej utan tiUstånd får överskrida det pris vilkel han tillämpade den dag som anges i förordnandet. Föreskrift om stoppris skall gälla för viss tid, högst sex månader. Tiden kan förlängas, varje gång med högst se:i månader. Om ett gällande sloppris finnes

Prop. 1983/84:32                                                      3

vara högre än som kan anses skäligt, kan föreskrift meddelas om skälig sänkning av priset.

1 3 a § behandlas s. k. prisutfäslelse. Härmed förstås att någon till myndighet, som regeringen bestämmer, har gjort särskild utfästelse om det högsta pris som han skall tillämpa på förnödenhet eller tjänst eller i övrigt om ordningen för försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst. En sådan utfästelse får inte frångås utan myndighetens tillstånd. Enligt 3 b § kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva, att den som yrkesmässigt säljer viss förnödenhet eller yrkesmässigt utför viss tjänst ej ulan tillstånd får höja sill pris förrän viss tid efter det att han hos myndighet har gjort anmälan om prishöjningen och skälen för denna. Tiden fär bestämmas till högst en månad.

Enligt 4 § kan föreskrift meddelas om all viss förnödenhet inte får säljas eller viss tjänst utföras, om inte högstpris eller stoppris gäller för förnödenheten eller tjänsten. 5 S innehåller förbud mot s. k. prisocker. I 6 S finns bestämmelser som syftar till atl hindra att en prisreglering kringgås genom kombinationsavtal. 7 § ger regeringen möjlighet all föreskriva tvångskar-lellisering. nyetableringskontroll eller liknande. Enligt 8 § får myndighet som regeringen bestämmer meddela särskilda föreskrifter om skyldighet atl anslå prisuppgifter och om skyldighet atl sälja förnödenhet efter vikl eller mått i förpackningar som är märkta på visst sätt o.d. De ytteriigare föreskrifter om varors utförande, förpackning m. m. som behövs för genomförande av prisreglering meddelas enligt 9 § av regeringen.

Lagens återstående paragrafer. 10-22 §§, innehåller straffbestämmelser m. m. När någon bestämmelse i 2-9 §§ äger tillämpning, skall enligt I S sista stycket även motsvarande bestämmelser i 10-22 §§ tillämpas.

Allmänna prisregleringslagen är, med undanlag för vissa beslämmelser. i tillämpning sedan den 21 december 1972. Enligt nu gällande förordning (1982: 1175) äger lagens 2-4, 6, 8 och 9 §§ tillämpning t.o.m. den 20 december 1983. Förordningen är utfärdad med stöd av ett beslut av riksdagen (prop. 1982/83:37, FiU 19, rskr 54).

I prop. 1982/83:37 redovisades de prisregleringsålgärder som hade vidtagits fram till den 21 oktober 1982. Av redovisningen framgår att allmänt prisstopp då gällde sedan den 9 oktober samma år.

Del allmänna prissloppet, som inledningsvis gällde l.o.m. den 20 december 1982, förlängdes och gällde, med vissa ändringar (SFS 1982:891 och 1983:25) t. o. m. den 28 febmari 1983, Del ersattes då övergångsvis av en skyldighet alt förhandsanmäla prishöjningar på viktigare varu- och tjänsteområden (SFS 1983:78). Mot bakgrund av att prisulvecklingstakten kunde bedömas som lugn avvecklades skyldigheten aU förhandsanmäla prishöjningar med verkan från och med den 24 september 1983 (SFS 1983:783).

Ett viktigt inslag i prispoliliken utgör den fortlöpande prisövervakning som bedrivs av statens pris- och kartellnämnd (SPK). Enligt sin instruktion

Prop. 1983/84:32                                                      4

skall nämnden bl.a. följa prisförhållandena inom näringslivet och främja allmän kännedom härom. Regeringen har vid skilda tillfällen - senast i februari 1983 - meddelat särskilda riktlinjer för prisövervakningen med bl.a. anvisningar om vilka prissiillningsbeteenden som bör ägnas särskild uppmärksamhet. Enligt de nuvarande rikfiinjerna, som gäller även då formell prisreglering inte ulövas pä marknaden, skall nämndens prisövervakning ha till väsentligt syfte att klariägga förekomsten av prishöjningar som kan komma i konflikt med övergripande samhällsekonomiska mäl. Prisövervakningen skall härvid inriktas på atl analysera huruvida prishöjningar planeras eller genomförs som kompensation för bl.a. förväntade kostnadsökningar eller minskad försäljningsvolym. Vidare skall nämnden analysera i vilken utsträckning olika branschers produktivitetsutveckling kommer till ultryck i prissättningen. Om nämnden finner att planerade eller genomförda pris- eller marginaländringar inom de övervakade områdena är anmärkningsvärda mot bakgrund av riktlinjerna för prisövervakningen, skall nämnden utan dröjsmål anmäla det till regeringen. Nämnden skall vidare enligt sin instruktion (SFS 1983:407) utan dröjsmål anmäla till regeringen om nämnden finner atl nägon bestämmelse i 2-9 §§ allmänna prisregleringslagen bör träda i tillämpning.

Somjag anförde hösten 1982 i prop. 1982/83:37 om föriängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956:236) förutsätter den av regeringen förda ekonomiska politiken atl åtgärder kan vidtas på elt brett fält, bl. a. i form av ingripanden mol prisstegringar. I årels finansplan (prop. 1982/ 83: 100 bilaga I) framhöll jag det angelägna i att motverka att den prishöjning, som är en ofrånkomlig följd av devalveringen i oktober 1982, leder till en varaktigt hög inflationstakt och att del är en central uppgift alt bryta de inflationsförväntningar som vuxit sig fast i den svenska ekonomin under det senaste decenniet. 1 den reviderade finansplanen (prop. 1982/83: 150 bilaga 1) aviserade jag en rad åtgärder som utgör ett led i en sådan antiinflationspolitik. I proposiiionen redovisades målet att nedbringa den svenska inflationstakten till nivån 4% under år 1984. I sammanhanget underströk jag alt det är av utomordentligt slor betydelse att företagen anpassar sina investerings- och kostnadskalkyler till detta mål. Av propositionen framgår vidare att regeringen, genom bl. a. SPK, kommer atl noga följa hur prissättningen utvecklas och inte tveka atl vid behov tittgripa erforderiiga åtgärder, om priserna skulle höjas på ett sådant säU alt det uppställda målet äventyras. Att förhandsanmälningsskytdigheten nu har avvecklats bygger således på förutsättningen att företagen visar ansvar och iakttar stor återhållsamhet i prissättningen framöver.

Mot bakgrund av den synneriiga vikt som inflationsbekämpningen nu har måste således, liksom tidigsire, vid behov olika former av prisregleringar snabbt kunna tillgripas som ett led i den samlade ekonomiska politiken. Giltighetstiden för den aUmänna prisregleringslagen bör därför förlängas.

Prop. 1983/84:32                                                      5

Som uttalades i prop, 1982/83:37 bör frågan om en översyn av allmänna prisregleringslagen övervägas. I denna fråga avser jag all återkomma till regeringen inom kort.

Mol bakgmnd av vad jag har anfört förordar jag atl tillämpningsliden för allmänna prisregleringslagen förlängs med ytteriigare elt år. En sådan föriängning kräver riksdagens godkännande. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna att regeringen förordnar om fortsatt tillämpning av 2-4, 6, 8 och 9 §§ allmänna prisregleringslagen (1956:236) under tiden den 21 december 1983-den 20 december 1984.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983