Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Prop.
1980/81:24
Regeringens proposition 1980/81:24
om förlängd tillämpning
av allmänna prisregleringslagen (1956:236);
beslutad
den 16 oktober 1980.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits 1 bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
STAFFAN
BURENSTAM LINDER
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att tillämpningstiden för allmänna prisregleringslagen,
som går ut den 20 december 1980, förlängs ytterligare ett år.
Riksdagen
1980/81. I saml. Nr 24
Prop.
1980/81:24 2
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-16
Närvarande: slalsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri, Eliasson
Föredragande; statsrådet Buienslam Linder
Proposition om förlängd tillämpning av allmänna
prisregleringslagen (1956:236).
Allmänna prisregleringslagen (1956:236; ändrad senast
1973:301) aren beredskapslag som formellt är i kraft men som endast kan lillämpas
i vissa särskilt angivna lägen. Har lagen satts i tillämpning ger den
regeringen fullmakt att under vissa förutsättningar införa olika former av
prisreglering.
Förutsättningarna för tillämpning av lagen anges i I §.
Denna paragrafs första och andra stycken avser fall av krig och krigsfara. I
paragrafens tredje stycke föreskrivs, all regeringen kan förordna om
tillämpning av lagens bestämmelser om av annan orsak fara har uppkommit för
allvarlig prisstegring inom riket på vikfigare varu- eller tjänsteområde.
Sådant förordnande skall gälla för viss lid. högsl ett år varje gång.
Förordnandet skall underställas riksdagen inom en månad eller, om riksmöte inte
pågår, inom en månad från början av nästkommande riksmöte. Om underställningen
ej sker eller riksdagen inte inom två månader från det underställningen skedde
godkänner förordnandet, är detta förfallet.
Bestämmelser om formerna för prisreglering finns i 2-9 §§
prisregleringslagen. Enligt 2 § kan regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer föreskriva, att visst pris skall gälla som högslpris vid frivillig försäljning
av viss förnödenhet eller frivilligt utförande av viss fiänsl. Högslpris fär
inte överskridas ulan tillstånd. Enligl 3 § kan vidare regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer förordna om stoppris på viss förnödenhet
eller fiänsl. Detta innebär all den som frivilligt säljer förnödenheten eller
frivilligt utför tjänsten inte utan tillstånd får överskrida del pris vilkel
han tillämpade den dag som anges i förordnandet. Föreskrift om stoppris skall
gälla för viss tid, högst sex månader. Tiden kan förlängas, varje gång med
högst sex månader. Om ett gällande stoppris finnes
Prop.
1980/81:24 3
vara högre än som kan anses skäligt, kan föreskrifl meddelas
om skälig sänkning av priset.
I 3 a § behandlas s. k. prisutfästelse. Härmed förslås att
någon lill myndighet, som regeringen bestämmer, har gjort särskild utfästelse
om del högsta pris som han skall tillämpa på förnödenhet eller tjänst eller i övrigt
om ordningen för försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst. En sådan
utfästelse får inle frångås utan myndighetens tillstånd. Enligt 3 b § kan
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva, att den som
yrkesmässigt säljer viss förnödenhet eller yrkesmässigt utför viss tjänst inte
ulan tillstånd får höja sitt pris förrän viss tid efler del att han hos
myndighet har gjort anmälan om prishöjningen och skälen för denna. Tiden får
bestämmas lill högsl en månad.
Enligt 4 S kan föreskrift meddelas om alt viss förnödenhet
inte får säljas eller viss tjänst ulföras, om inle högstpris eller stoppris
gäller för förnödenheten eller tjänsten. 5 § innehåller förbud mol s. k.
prisocker. I 6 § finns bestämmelser som syftar till att hindra att en
prisreglering kringgås genom kombinallonsavtal. 7 § ger regeringen möjlighet
att föreskriva ivängskar-tellisering. nyetableringskonlroll eller liknande. Enligl
8 S får myndighet som regeringen bestämmer meddela särskilda föreskrifler om
skyldighet alt anslå prisuppgifter och om skyldighet all sälja förnödenhet efler
vikt eller mått i förpackningar som är märkta på visst sätt o.d. De ytterligare
föreskrifter om varors utförande, förpackning m.m. som behövs för genomförande
av prisreglering meddelas enligt 9 S av regeringen.
Lagens återstående paragrafer, 10-22 §S, innehåller slralfbestämmelser
m,m. När någon bestämmelse i 2-9 S§ äger tillämpning, skall enligt I § sista styckei
även motsvarande bestämmelser i 10—22 S§ tillämpas.
Allmänna prisregleringslagen är, med undanlag för vissa
bestämmelser, i tillämpning sedan den 21 december 1972. Enligl nu gällande
förordning (1979: 1085) äger lagens 2-4, 6, 8 och 9 SS tillämpning till och med
den 20 december 1980. Förordningen är utfärdad med slöd av riksdagens beslut
den 7 december 1979 (prop. 1979/80:27, FiU 9, rskr 64).
I prop. 1979/80:27 redovisas de prisregleringsålgärder som
hade vidtagits fram till den 18 oktober 1979. Av redovisningen framgår att
prisslopp då gällde för vissa subventionerade baslivsmedel, kaffe saml köksskåp
och garderobsskåp av trä. Vidare gällde skyldighet att förhandsanmäla prishöjningar
på särskilda varu- och tjänsteområden. Skyldigheten avsäg bl.a. vissa varor
hänförliga till livsmedel och andra dagligvaror, byggnadsmaterial m, m,, massa
och papper, emballage av papper eller plast, bilreservdelar och blllillbehör,
lantbruksmaskiner, oljeprodukter med undantag av sådana produkter som
omfattades av högstprisregleringen, tidningar och tidskrifter, kläder, skor och
huvudbonader samt läkemedel. På tjänsteområdet omfattades bl. a. reparationer
av bilar och hushållsmaskiner, trycke-rlarbelen, restaurang- och annan serveringsverksamhel,
frisör- och tvät-teritjänster samt befordran av gods med lastbil. Vidare gällde
högstprisreg-
Prop.
1980/81:24 4
lering av vissa oljeprodukter, nämligen motorbensin, dieselbrännolja,
lätt-diesel och eldningsolja 1—5.
Den 18 december 1979 infördes prisstopp på tjänster som
avsåg befordran av gods med lastbil i inrikes Qärrtrafik. Den 2 februari 1980
upphävdes prisstoppet på kaffe. Samtidigt undantogs glödlampor, startbatlerier,
dagstidningar och organisationslldskrifler från förhandsanmälningsskyldighet.
Vidare begränsades den tidigare nämnda förhandsanmälningsskyldigheten i fråga
om tryckeriarbeten till att avse endast tidningar och lidskrifter.
Den 29 mars 1980 infördes allmänt prisstopp som en del i
ett paket avsett att anvisa en väg ur den dä rådande konflikten på
arbetsmarknaden. Det allmänna prissloppet tidsbegränsades t.o.m. den 9 maj 1980
men förlängdes sedermera t. o. m. den 16 maj 1980.
Den 17 maj 1980 återinfördes i allt väsentligt de
prisregleringsbestämmelser som gällde vid det allmänna prisstoppets införande
den 29 mars 1980. Köksskåp och garderobsskåp, vilka produkter tidigare hade
omfattats av prisslopp, fördes dock in under förhandsanmälningsskyldighel.
Den 28 juni 1980 infördes prisslopp på spånskivor.
Högstpriset på vissa oljeprodukter har höjts vid ett
flertal tillfällen. Den 13 september 1980 upphävdes högslprisregleringen.
Samtidigt undantogs de oljeprodukter, som omfattades av
förhandsanmälningsskyldigheten, från denna skyldighet.
Den 9 oktober 1980 beslöt regeringen att prisstoppet på
köttvaror, ost, mjöl och bröd skall upphävas den 22 oktober 1980 liksom även
prisstoppet på spånskivor.
De nu gällande bestämmelserna finns intagna i förordningen
(1980:267) om prisstopp m.m. (ändrad senast 1980:751). som gäller t.o.m. den 16
november 1980.
Då prisstopp inle gäller utövar slatens pris- och kariellnämnd
enligt ett den 17 december 1971 lämnat uppdrag från regeringen en intensiv
prisövervakning. För denna prisövervakning fastställde regeringen den 20 oktober
1977 kompletterande riktlinjer. Dessa innebär följande. Nämnden skall övervaka
och försöka påverka prisutvecklingen så att nägra prishöjningar inte sker som
kompensation för s. k. löneglidning. Prishöjningar som kompensation för
förväntade kostnadsökningar är inte förenliga med kravet pä en stabil
prisutveckling. Övervakningen skall därför inriktas på att förhindra sädana
prishöjningar. Dessutom bör övervakningen la sikte på all förhindra
prishöjningar, avsedda att kompensera för minskad försäljningsvolym.
Regeringen har i prop. 1980/81:20 om besparingar i
statsverksamheten anmält all prisövervakningen inom vissa områden skall läggas
om. Områden som vart för sig har liten betydelse för den allmänna
prisutvecklingen eller som kännetecknas av en väl fungerande konkurrens eller
som under alla omständigheter är tekniskt sett mycket svårreglerade avses bli
föremål för koncentrerade undersökningar när så bedöms lämpligt i stället för
en
Prop. 1980/81:24 5
mera löpande uppföljning. Regeringen kommer senare all
föreskriva inom vilka varu- och tjänsteområden som prisövervakningen skall ha
denna . utformning.
I detta sammanhang villjag uppehålla mig något närmare vid
den förändring i prisregleringen som 1 år har genomförts belräffande
baslivsmedel.
Prisstoppet på baslivsmedel infördes 1 huvudsak den I
januari 1973. Regeringen genomförde 1 början av år 1979 vissa förenklingar av
den då gällande ordningen. Därvid undantogs en del varor från prisstoppet. Som
jag nyss nämnde kommer nu köttvaror, ost, mjöl och bröd att undantas från
prisstoppet. För de varor som sålunda undantas från det långvariga prisstoppet
kommer i stället alt gälla förhandsanmälningsskyldighet. Inom basllvsmedelsområdel
omfattar prisstoppet därigenom endast mjölk och filmjölk.
Enligt min uppfattning blir långvariga prisslopp lätt till
nackdel för konsumenterna i form av slelbenthet i prissättningen och en minskad
konkurrens. Risken ökar också för att kostnaderna vältras över på andra varor
som inte är underkastade prisstopp. De nyss berörda åtgärderna som har
vidtagits inom baslivsmedelsområdet skall ses mol denna bakgrund och mot
intresset av att vilja öka Investeringsviljan inom baslivsmedelsbranschen. Man
kan inte heller bortse från de nackdelar som långvariga prisstopp medför 1 form
av ökad administration för såväl myndigheter som enskilda. Genom att
stoppriserna är individuella växlar priserna från butik till butik, vilkel från
kontrollsynpunkl är besvärligt.
På dagtigvamområdet i stort infördes under är 1978 förhandsanmälningsskyldighel.
Enligt min mening fungerar denna ordning bättre än ett långvarigt prisstopp och
kan lillämpas så länge sådana speciella inflationsdrivande krafter finns, som
alls kan bemästras med prisreglerande ingrepp.
Jag vill i det här sammanhanget också erinra om det arbete
som bedrivs av prisregleringskommittén (H 1975:06). Kommittén har den allmänna
uppgiften all klarlägga huruvida de prisregleringsålgärder som har vidtagits
och den prisövervakning som har bedrivits sedan år 1972 har haft åsyftad
verkan. Kommittén väntas komma alt redovisa resultatet av sitt arbete omkring
årsskiftet 1980/81.
Riskerna för fortsatta kraftiga prisstegringar är
påtagliga. Kostnadsstegringarna spelar här en stor roll. Så länge vi inte har
en sådan löpande förbättring i vårt relativa konkurrensläge gentemot utlandet,
som kan möjliggöra att kronans värde gentemot andra valutor stiger, kommer vi
också alt utsättas för att utländska prisstegringar slår Igenom i Sverige. Jag
bedömer emellertid att del också finns risk för andra slag av prishöjningar som
kan bemästras genom prisreglerande åtgärder som avses i allmänna
prisregleringslagen.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag alt
tlllämpningsli-den för allmänna prisregleringslagen förlängs med ytterligare ell
år. En sådan förlängning kräver riksdagens godkännande.
Prop. 1980/81:24 6
Jag
hemställer således att regeringen föreslår riksdagen
att
godkänna att regeringen förordnar om fortsatt tillämpning av 2-4. 6. 8 och 9 SS
allmänna prisregleringslagen (1956:236) under tiden den 21 december 1980-den 20
december 1981,
Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition
föreslå riksdagen alt antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980