om förenklad mönstring på färjor
Proposition 1980/81:83
Prop. 1980/81:83 Regeringens proposition 1980/81:83 om förenklad mönstring på färjor;
beslutad den 11 december 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att anta del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
Pä regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
ULF ADELSOHN
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås att intendenturpersonal på passagerarfärjor med svensk bashamn befrias från skyldigheten att mönstra pä och av fartygen. Delta medför bäde minskad byråkrati och besparingar för rederinäringen.
1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 83
Prop. 1980/81:83 2
Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1961:87) om registrering ocli mönstring av sjömän (mönstringsförordningen)
Härigenom föreskrivs all i förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av sjömän (mönslringsförordningen)' skall införas en ny paragraf, 50§, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
50 S'
Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får föreskriva eller i enskilda fall medge undanlag från denna förordning Jör intendenturpersonal på fartyg som går i regelhunden furjetriifik med svensk bashamn. Regeringen eller den inyndighet som regeringen utser meddelar de föreskrijter som behövs för sådan personal.
Denna lag iräder i krafl den dag regeringen bestämmer.
' Förordningen omlryckt 1979:37.
- Paragrafen upphävd genom 1973: 287.
Prop. 1980/81:83
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-12-11
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen. Bohman, Wikström. Mogård, Dahlgren, Äsling, Söder. Krönmark. Burenslam Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Andersson, Boo. Winberg, Adelsohn. Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Adelsohn
Proposition om förenklad mönstring på färjor
1 Inledning
Genom beslul den 1 mars 1979 bemyndigade regeringen chefen för kommunikationsdepartementet att lillkalla en särskild utredare med uppdrag all se över lagstiftningen om mönstring och registrering av sjömän. Utredaren', som har antagit beteckningen mönstringsulredningen (K 1979:02). har i en skrivelse lill chefen för kommunikalionsdepariementet den 8 september 1980 hemställt all regeringen inhämtar riksdagens medgivande lill alt undanlag fär göras från förordningen (1961:87) om regislie-ring och mönstring av sjömän (mönslringsförordningen, omlryckl 1979: 37) för intendenturpersonal pä vissa passagerarfärjor. Skrivelsen bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga.
2 Nuvarande förhållanden
Enligl mönstringsförordningen skall sjömän som lilllräder befallningar på svenska handelsfartyg med en nellodräkiighei av 20 regislerton eller mera påmönslras fartyget om det går i utrikes tärt. Pämönslring skall också — med vissa inskränkningar — ske på svenska passagerarfartyg som gär i inrikes fart. När en påmönslrad sjöman frånlräder sin befattning skall han avmönslras. Både pämönslring och avmönslring utförs av mönslringsför-rällare. Dessa ulses inom riket av arbelsmarknadsslyrelsen (AMS) och
' Särskild utredare: landshövding Astrid Kristensson.
Prop. 1980/81:83 4
tjänstgör i mänga fall på sjömansförmedlingar. Vid pämönslring skall kontrolleras bl.a. all sjömannen är inskriven i sjömansregislret, all han har sjöfarlsbok. all han inle pä grund av hälsoskäl är olämplig för den aktuella befattningen och all han innehar föreskriven behörighet. Vid avmönslring skall mönslringsförrällaren bl.a. se lill all sjömannen har fåll lön och övriga förmåner enligl anslällningsavialel.
För färjelrafiken, där avlösningssyslem enligl ijänslgöringsschema tilllämpas, har sjöfartsverket i provisoriska anvisningar medgett förenklingar av mönstringen med hänsyn lill de praktiska svårigheterna all där tillämpa samma ordning som inom den övriga sjöfarten. En förutsättning för att det förenklade mönslringsförfarandet skall få lillämpas är. all färjedriflen utgörs av passagerartrafik och all den har svensk bashamn. som enligl lurlisla regelbundel besöks minsl en gång under loppet av tre dygn. Dessutom skall arbetstagarna tillhöra hos rederiet fasl anställd sjöpersonal för vilka kollektivavtal gäller. På fartyg där dessa förutsättningar råder tjänstgör som regel tvä eller flera besättningar skiftesvis. Om en sjöman enligl schema tjänstgör på flera farlyg, som ägs av samma rederi oeh går i samma irafik, påmönslras han enligl det förenklade syslemel eft av fartygen men antecknas dessulom som påmönslrad i sjömansrullan för övriga i Ijänslgö-ringsschemai ingående fartyg. Lämnar sjömannen eft av lärtygen för all enligl Ijänstgöringsschemal tjänstgöra på ell annat behöver han inle avmönstras det förra fartyget och sedan påmönslras del senare. Lämnar sjömannen fartyget för all enligl schemat tillbringa ledighet i land behöver han inle avmönslras. För all en sjöman allljäml skall anses ha kvar sin befallning får bortovaron inte överstiga den lid som tillämpas i avlösnings-systemet och inle i någol fall omfatta mer än 20 dagar i följd. 1 fartygels skeppsdagbok skall finnas anteckning om tjänstgöringsförhållandena och hos rederiet skall finnas möjlighel all rekonstruera den vid varje tillfälle ombordvarande besättningen.
Del förenklade mönslringsförfarandet kan även lillämpas för personal som vikarierar för sjöman ombord. Förutsättningen härför är all vikarien kan anses vara anslälld hos rederiet såsom sländigl återkommande vikarie. Är vikarien tillfällig, dvs. vid ell enstaka tillfälle uppehåller vikariaisan-ställning hos rederiet, skall han påmönslras i vanlig ordning för all äter avmönslras då han lämnar vikariatet.
3 Tidigare reformförslag
I belänkandel (DsK 1974: 11) Mönstring av sjömän föreslogs vissa lättnader i fråga om mönstringen, bl.a. ell slopande av avmönslringen. För personalen på färjor föreslogs ett syslem benämnl lidmönstring. Enligt della skulle sjöfartsverket kunna medge att en sjöman som ingär i ett faslslälll avlösningssyslem inte skall behöva mönstras varje gäng han
Prop. 1980/81:83 5
påbörjar tjänstgöringen ombord. För en sådan sjöman borde mönstringen kunna äga rum endasl då sjömannen inlräder i avlösningssyslemet och gälla för hela den lid han ingår i systemet.
För inlendentuipersonal pä passagerarfärjor föreslogs en annan ordning. Mol bakgrund av alt huvuddelen av denna personal uteslutande är avdelad för service av olika slag ät passagerarna och dä arbetsförhållandena i stort kan jämföras med den landanställda restaurangpersonalens föreslogs en befrielse från mönstringsskyldighel för de flesta fall. Sådan befrielse skulle lämnas av sjöfartsverket efler prövning av omsländighelerna i de särskilda fallen.
Förslagen i belänkandel har inle genomförls.
Sveriges redareförening hemställde i skrivelse den 5 december 1975 lill chefen för kommunikationsdepartementet - sedan man erfarit all någon ny mönslringsförordning inte kunde förväntas under år 1976 - om dispens från förordningens krav på mönstring av ekonomipersonal sysselsatt i färjetrafik. Föreningen framhöll all färjerederierna under de senasle åren hade upplevt mönstringen som alltmer otidsenlig. Problemen var mesl accentuerade för ekonomipersonalen, som ulgör en väsentlig del av antalet anställda inom färjelrafiken. De sländigl återkommande på- och avmön-slringarna upplevdes som ansträngande och medförde koslnader, som inle kunde negligeras.
Inte heller detla förslag har genomförts.
4 Mönstringsutredningens förslag
Av mönstringsulredningens skrivelse framgår all det är Sveriges redareförening som inom utredningen har aktualiserat frågan om att slopa kravel på mönstring av intendenturpersonal i färjetrafik.
I skrivelsen framhålls all inlendeniurpersonalen på färjor är dimensionerad främst för all tillgodose passagerarnas behov. Till skillnad frän vad som gäller för övrig personal ställs del i förordningen (1980:465) om behörigheler för sjöpersonal inga formella krav på ulbildning eller praktik av intendenturpersonal. Arbete i en färjas intendenturavdelning ulgör heller inle grund för behörighet som farlygsbefäl eller maskinbefäl. Sådanl arbete är mer att jämslälla med arbete inom hotell- och restaurangbranschen i land. Ulredningen anser därför all del bör vara möjligl att lösa mönstringsfrågorna för intendenturpersonal pä färjor innan de mera komplicerade förhållandena kring mönstring av övriga befattningshavare behandlas. Ulredningen strävar efter att så snarl som möjligl få bort onödig byråkrati och begränsa mönslringskostnaderna. Därför bör den stora grupp av befattningshavare som intendenturpersonal pä färjor utgör i förväg befrias från mönstringsskyldighel. Därigenom kan kostnadsbesparingar göras för i vart fall rederinäringen utan att säkerheten till sjöss blir sämre.
Prop. 1980/81:83 6
Den nu föreslagna ordningen bör enligl ulredningens mening lillämpas pä samtliga passagerarfärjor som drivs av svenska redare och som har svensk bashamn, således även pä inhyrda utländska färjor. Befrielse bör dock inle ges för personal pä färjor med dubbla cerlifikat, dvs. passagerar-faitygscerlifikat och farlcerlifikat för lastfartyg. En reform lorde beröra ell 40-tal farlyg. Den personal ulredningen avser är all intendenturpersonal på färjorna, dvs. den personal som inle tillhör någon av grupperna fartygsbefäl, maskinbefäl, lelegrafister. däckspersonal eller maskinpersonal. Även den intendenturpersonal som ingär i fartygels minimibesättning bör befrias frän mönstring.
Om man undantar inlendeniurpersonalen pä färjor från mönslringsskyl-digheten måste åtskilliga kontrollåtgärder överföras från mönslringsförräl-tarna till andra. I sin skrivelse anger ulredningen hur man kan lösa de viktigaste konlrollåtgärdernaäribland kontroll av pass, läkarintyg, ev. pämönslringsförbud, intyg från vårdnadshavare, anställnings- eller arbetstillstånd samt befallning med Ijänslgöringsbesked, sjömansrulla och sjöfartsbok. För en närmare beskrivning av dessa frågor fär jag hänvisa lill ulredningens skrivelse.
5 Föredraganden
Under år 1979 utfördes 68935 mönstringar i Sverige. Ca 30000 avsåg mönstring pä färjor, 'arav drygt 21 000 gällde mönstring av intendenturpersonal. Den personalkategori som enligl mönstringsulredningen nu bör undanlas frän mönstring svarar således för omkring 30 proceni av alla pä-och avmönstringar som utfördes i Sverige är 1979.
1 direktiven för mönstringsulredningen (Dir 1979: 10) uttalades all del i fråga om mönstring av sjömän föreligger ell sedan länge känt reformbehov, som lar sig uttryck i önskemål om avbyråkratisering. förenklingar och effektivisering i syfle all utnyttja tillgängliga resurser pä bästa möjliga sätt. Del förslag ulredningen lämnal syfiar lill all ta bort onödig byråkrati och minska mönslringskostnaderna. Det ligger således hell i linje med direktiven. Jag ser därior positivt pä förslaget och förordar alt del behandlas innan regeringen lar slällning lill ulredningens kommande förslag.
För egen del häller jag med utredningen om all just mönstringen av intendenturpersonal pä passagerarfärjor framstår som otidsenlig. Redan i 1974 års belänkande föreslogs all denna personalkategori skulle befrias frän mönstringsskyldighel. Skälen härför var desamma som har anförts nu, nämligen all huvuddelen av personalen är avdelad uteslulande för service ål passagerarna och all arbetsförhållandena i slorl kan jämföras med den landanställda restaurangpersonalens. Jag finner del lillfredsiällande all del inom mönslringsulredningen - där såväl sjöfartsverket och AMS som redarnas och de ombordanställdas organisationer finns representerade -
Prop. 1980/81:83 7
råder enighet om att inlendeniurpersonalen pä färjor bör befrias frän mönstringsskyldighel. Enligl min mening medför förslagel minskad byråkrati och minskade koslnader ulan all sjösäkerheten fördenskull eflersälls. Jag förordar därför alt förslagel genomförs.
Såsom ulredningen har funnit bör förslaget lillämpas på alla passagerarfärjor, dock inle sädana med dubbla certifikat. som drivs av svenska redare och som har svensk bashamn. All intendenturpersonal pä dessa bör befrias från mönstringsskyldighel.
Mönslringsulredningen avlämnar i dagurna principbetänkandet (DsK 1980: 13) Enklare mönstring och bällre registrering av sjömän. Detla innehåller inle några föriällningsförslag. Sådana kommer alt lämnas i utredningens sluibetänkande hösten 1981. Mönstringsföroidningen kommer därior all finnas kvar yllerligare någon lid. Del lämpligaste sättet ull befria den aktuella inlendeniurpersonalen frän mönstringsskyldighel finner jag vara all i mönslringsförordningen ta in ell bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen utser att föreskriva eller i enskilda fall medge undanlag från förordningen för denna personal. Bemyndigandet bör vidare innefalla rätten all meddela de föreskrifter som behövs för sådan personal. En bestämmelse med detla innehåll bör las in i 50S mönslringsförordningen.
Med hjälp av ell sådant bemyndigande kan regeringen göra de undantag från mönslringsförordningen som behövs för berörd intendenturpersonal. Grundläggande är självfallet undanlag från beslämmelserna om pämönslring och avmönslring. Däremol blir del lill följd av internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner nr 16 oeh 73 även i fortsättningen nödvändigl för inlendeniurpersonalen all ha giltiga läkarintyg för att få tjänstgöra ombord. 1 alll väsentligt kan de kontrollälgärder som nu ulförs av mönsiringsförrällarna — säsom utredningen funnit - ulföras av rederierna och befälhavarna. Självfallet skall eflerievnaden av reglerna kunna kontrolleras av myndighet genom besök ombord eller på annat säll.
Trafiken med passagerariarjorna har sin högsäsong sommartid och en stor del av mönstringarna infaller under denna period. Jag finner det angelägel all de av mig förordade lättnaderna genomförs lill dess kommande färjesäsong startar på allvar. Regeringen bör därför få bemyndigande all sälta den föreslagna bestämmelsen i kraft snarast möjligl efter riksdagens beslul. En riktpunkt för ikraftträdandel bör vara den 1 maj 1981.
Den av mig förordade lagstiftningen är förfatlningstekniskl så okomplicerad all lagrådels hörande saknar betydelse.
Prop. 1980/81:83 8
6 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslär riksdagen
all anla inom kommunikationsdepartementel upprättat förslag lill lag om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av sjömän (mönslringsförordningen).
7 Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anla del förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1980/81:83 9
BUaga
MÖNSTRINGSUTRÉDNINGEN K 1979:02
1980-09-08
Till kommunikationsdepartementet
Mönstringsulredningen har arbetat omkring ett år. Övervägande skäl talar för all mönstringsförrätlafnä bör avskaffas och att vissa av deras uppgifler kan övertas äv befälhavare och rederier. Om detla genomförs kommer byråkratin kring mönstringen att minskas samtidigt som rederinäringens och det allmännas kostnader för mönstringen skärs ner.
Myndigheternas medverkan vid bemanningskontrollen kan dock inte avvaras. Ulredningen anser därför att två villkor måsle uppfyllas innan den nuvarande mönstringen kan slopas. För det första måste sjömartSfegi-stret föras med hjälp av ADB och utformas så att det - förutom att registrera de ombordvarandes tjänstgöringstider - ocksä kan ge besked om besättningen pä ett visst fartyg vid en viss lidpunkt. Eflerföljaride bemanningskdntioller kan då göras pä sjömansregislret. För dét ändra mäste kontrollen på sjömansregislret kompletteras med en förstärkt be= manningskonlröil direkt pä fartygen, förslagsvis utförd av sjöfartsinspektionen. Den inbesparing av statliga rriedel söm görs genom alt mönstrings-förrattarna avskaffas kan användas lill finansiering av den utökade beniäh ningskonlrollen.
1 september 1974 överlämnade "Utredningen om mönstring av sjöhiän" sitl betänkande lill kommunikalionsdepariementet (Ds K 1974: 11). Utredningen föreslog bl.a. all s.k. lidmönslring skulle införas i viss färjelrafik och alt mönstringsskyldighelen skulle slopas för intendenturpersonal i färjetrafik. 1 en skrivelse till kommunikationsdepartementet 1975=12-05 hemställde Sveriges Redareförening om dispens frän gällande mönstringsförordning vad avser ovannämnda intendenturpersonal. Denna hemställan gjordes mol bakgrund av alt del då stod klart att nägon ny mönslringsförordning inle kunde förväntas under 1976. Föreningens hemslällan remissbehandlades. Med undanlag för sjöfartsverket tillstyrkte remissinstanserna över lag förslagel. Sjöfartsverket hänvisade bl. a. till de provisoriska mönstringsanvisningar för viss färjelrafik som utfärdades 1973 och framhöll alt dessa anvisningar i stora drag motsvarar den lidmönslring föreningen tog upp som andrahandsyrkande i sin skrivelse. Ärendet föranledde ingen ytterligare åtgärd från kommunikalionsdeparlemenlets sida. Eftersom förslagen från 1974 inle realiserades gäller de provisoriska färjeanvisningarna fortfarande men dessa får inle lillämpas på flertalet vikarier som
Prop. 1980/81:83 10
tjänstgör i den personalinlensiva färjelrafiken. Från rederierna framhålls att anvisningarna inte innebär någon lösning av de slora administrativa och praktiska svårigheter som mönstringen innebär för färjelrafiken. Mönstringen sägs ocksä ulgöra en inte oväsentlig ekonomisk belastning för rederierna. Sveriges Redareförening har beräknal färjerederiernas koslnader för mönstring av intendenturpersonal lill omkring en miljon kronor under är 1979.
Sveriges Redareförening, som är representerad i mönslringsulredningen, har hos utredaren hemställt all utredaren som ell led i sitt arbele hos departementet föreslär all kravel på mönstring av intendenturpersonal i färjelrafik slopas. Enligl Redareföreningen borde en sådan reform ske snarast. Utredaren har övervägt Redareföreningens hemställan och inhämtat rikspolisstyrelsens, socialstyrelsens och arbetsmarknadsstyrelsens syn på frågorna. Därefter har utredaren beslulal göra en framställning lill departementet av följande sakinnehåll.
1 sill belänkande avser utredaren all föreslå alt syslemel med mön-slringsförrältare slopas för all sjöpersonal samlidigl som ett moderniserat sjömansregisler tas i bruk och den operativa bemanningskonlrollen görs effektivare. Ett sådanl förslag kan dock genomföras först om två-tre är.
I ett fartygs minimibesättning ingär vanligen viss intendenturpersonal med huvudsaklig uppgifi all svara för övriga ombordanställdas kosthåll. Inlendeniurpersonalen i färjor är dock främsi dimensionerad för all tillgodose passagerarnas behov och får anses ha mindre belydelse för säkerheten ombord än den övriga besättningen. Till skillnad mol vad som gäller för övrig personal ställs pä intendenturpersonal inga formella krav på utbildning eller praktik, dvs. behörighet. Arbele i en färjas intendenturavdelning ulgör heller inte grund för behörighet som fartygs- eller maskinbefäl. Således är sädant arbele mera all jämslälla med arbete inom hotell- och restaurangbranschen i land. Del bör därtor vara möjligl att lösa mönstringsfrågorna för intendenturpersonal i färjor innan de mera komplicerade förhållandena kring mönstring av övriga befaltningshavaie åtgärdas. Utredaren strävar efter all så snarl som möjligl fä bort onödig byråkrati och begränsa mönslringskostnaderna. Utredaren anser därför all den slora grupp befattningshavare som utgörs av intendenturpersonal i färjor i förväg bör befrias frän mönstringsskyldighel. Därigenom kan kostnadsbesparingar göras för i vart fall rederinäringen utan att säkerheten lill sjöss blir sämre.
Den här föreslagna ordningen bör enligt utredarens mening tillämpas pä samtliga passagerariärjor som drivs av svenska redare och som har svensk bashamn, således även inhyrda utländska färjor. Befrielse bör dock inle ges för personal pä färjor med dubbla certifikat, dvs. passagerarfariygscer-lifikal och fartcertifikal för lastfartyg. En reform torde beröra ett 40-tal fartyg. Slalligl ägda färjor - på vilka mönslringsförordningen inle lillämpas - är inle medräknade. Den personal utredaren avser är all inienden-
Prop. 1980/81:83 11
lurpersonal i färjorna, dvs. den personal som inle tillhör grupperna farlygsbefäl, maskinbefäl, lelegrafister, däckspersonal eller maskinpersonal. Även den intendenturpersonal som omfattas av ell fartygs minimibesält-ningsbeslul anser utredaren bör befrias från mönstring.
Om inlendeniurpersonalen i färjor skulle undanlas från mönslringsplik-ten måste åtskilliga mönstringsälgärder överföras frän mönsiringsförrällarna lill andra. Mänga av de lösningar utredaren har för avsikl all föreslå för all hela del gamla mönslringssyslemet skall kunna avskaffas bör kunna lillämpas även vid en delreform som denna. Nedan redogörs för hur en del praktiska frågor kan lösas.
Koniroll av pass. Om en utomnordisk medborgare mönstrar av i svensk hamn äligger del enligl utlänningsförordningen (1980: 377) befälhavaren alt se lill all anmälan därom görs lill polisen. Mönslringsförrällaren skall konliollera att befälhavaren gjort denna anmälan. Som rikspolisstyrelsen angelt i sin skrivelse till mönslringsulredningen kan den kontrollen slopas.
Koniroll av läkarintyg. Utredningen har tagit upp frågan om huruvida läkarintyg enligt livsmedelskungörelsen kunde godtas för intendenturpersonal i färjor. Reglerna om hälsoundersökning av sjöfolk skall emellertid ses över av ulredningen i ell senare skede. Del är därför olämpligt att f. n. ändra de beslämmelserna. — Myndigheternas enda effektiva koniroll av intygens giltighet utförs i dag av mönstringsförrältarna. Den som anställts via sjömansförmedlingarna har dock fält sina handlingar kontrollerade även där. Enligl avtal mellan Svenska Sjöfolksförbundel och Sveriges Redareförening skall anställning av bl.a. intendenturpersonal i färjor ske genom .sjömansförmedlingarna. Av olika anledningar gär dock inle alla nyanställningar genom sjömansförmedlingarna. Mönslringsförrällarnas kontroll av läkarintyg och andra handlingar kan alltså inte avskaffas med motiveringen all kontroll ändå sker på förmedlingarna. Ytterst ankommer del på fartygets befälhavare all se till aft de ombordanställda har giltigt läkarintyg men även pä rederiernas personalavdelningar kontrolleras intygen i samband med nyanställning.
Om mönslringsskyldighelen för intendenturpersonal i färjelrafik avskaffas bör kontrollen av deras läkarintyg kunna hållas på en tillräckligl hög nivä av befälhavarna och rederiernas personalavdelningar. Därtill kommer den kontroll som i många fall görs på sjömansförmedlingarna. All systemet med bemanningskonlroll via ADB-register och direktkonlroller ombord ännu inte genomförts bör inle hindra all mönslringsskyldighelen redan nu fär upphöra för denna speciella kategori ombordanställda. Viss yllerligare myndighetskontroll underiältas emellertid om ijänstgöringsbeskeden för den från mönstring befriade inlendeniurpersonalen i färjelrafik förvaras separal sedan de kommil in lill sjömansregislret.
Kontroll av eventuellt påmönsiringsJÖrbud. Rederierna fär efter beställning tillgäng lill sjömansnämndens förteckning över personer som är avstängda frän sjötjänst. Hela ansvarel för kontrollen av alt den tillträdande
Prop. 1980/81:83 12
inte har pämönslringsförbud bör kunna åvila rederierna. Till saken hör ocksä all även sjömansnämndens framlida verksamhei skall tas upp av ulredningen och kan komma all upphöra.
Kontroll av intyg från vårdnadshavare. Kontrollen av att omyndiga har sin vårdnadshavares tillstånd alt la tjänst lill sjöss kan också utföras av rederierna. Uppvisade intyg bör förvaras hos sjömansregislret.
Anställnings- eller arhetstillstånd. Liksom de lidigare nämnda konlroll-ätgärderna bör ansvaret för kontrollen av all utlänningar har tillstånd all tjänstgöra ombord kunna läggas pä rederierna. Till della kommer också polismyndighetens kontroller.
Tjänsigöringsbesked. Rederiet eller befälhavaren åläggs att omedelbart efter anställningens lill- eller frånträde skicka kopior av ijänstgöringsbeskeden lill sjömansregislret.
Bålmansinlyg. Som en påminnelse för befälhavare och rederi och för all ge tillfälle till kontroll i land bör på ijänslgöringsbeskedel anges om den anställde har bålmansinlyg.
Sjömansriillan. Inlendeniurpersonalen bör inle antecknas i den bundna rullan. I slällel kan ijänstgöringsbeskeden för tjänstgörande intendenturpersonal förvaras i en särskild pärm ombord. Pärmen fungerar då som en lösbladsrulla vid sidan av den bundna rullan.
Sjöfarlsbok. Den personal del här är fräga om gör inle sädana resor all behov av sjöfarlsbok föreligger och bör därför befrias från skyldigheten alt ha sjöfarlsbok under förulsällning all de har pass eller annan inom Norden giltig legitimalionshandling. Sjöfarlsbok måsle dock utfärdas om sjömannen begär del. Pä ijänslgöringsbeskedel bör rederiet ange "Mönstrad ulan sjöfartsbok" e. d.
Inskrivning i .sjömansregislret. Om sjöfarlsbok inle skall utfärdas för denna intendenturpersonal behövs inte personlig inställelse vid inskrivning i registret. Tjänslgöringsbeskedet innehåller alla nödvändiga uppgifter om sjömannen och kan därmed fungera som inskrivningshandling.
Mönsiring.sförraiiamas bemanningskonlroll. Kontroll av all bemanningen uppfyller minimibesältningsbeslulels krav berör i mindre ulslräckning inlendeniurpersonalen i färjor. De individuella kontroller som behövs inom inlendenluravdelningen kan enligl vad som anförts här ovan ulföras av rederierna eller befälhavarna. Som villkor bör dock föreskrivas alt rederiet vid behov skall kunna redovisa vilken besättning som finns ombord. För att uppfylla della krävs alt man på rederiet har en aktuell besällningslista.
Som ovan har framhållits skulle slopande av mönslringsskyldighelen för intendenturpersonal i färjor innebära beaktansvärda besparingar för rederinäringen. Molsvarande fördelar för del allmänna lorde inle uppnås genom en sådan delreform. Eftersom de flesta av dessa mönstringar ulförs av ordinarie mönslringsförräilare, men ulom arbelslid. kan organisafionen än sä länge knappasl ändras. Ersällning för sådana mönstringar belalas nu av rederierna.
Prop. 1980/81:83 13
Eftersom mönstring av intendenturpersonal i färjelrafik innebär onödig byråkrati och medför koslnader för sjöfarten anser utredaren och experterna all ett sådant system inte skall behållas längre än nödvändigl och alt den delreform som här föreslås bör kunna genomföras redan innan mönstringen i sin helhet tas upp. Utredaren hemsläller därför alt regeringen inhämtar riksdagens medgivande lill all undanlag frän mönstringsförordningen får göras för den angivna kategorin intendenturpersonal. Inom ulredningen har diskuterats om slopande av mönstring för intendenturpersonal i färjor skulle ske i form av försöksverksamhel. Ulredningen anser sig emellertid inle få någon nytta av en försöksverksamhel. eftersom resultatet kommer att visa sig försl sedan ulredningens arbele i del närmaste avslutats. Därför förordar utredaren en lösning av permanent slag vilket dock inle hindrar att utfallet av den nu föreslagna reformen kan vara lill ledning vid eventuell remiss- och riksdagsbehandling av utredarens slulliga förslag.
Sveriges Redareförenings skrivelser i ärendet saml rikspolisstyrelsens, socialstyrelsens och arbetsmarknadsstyrelsens utlåtanden bifogas.'
Astrid Krislensson särskild utredare
Bilagorna uteslutna här.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980