om finansiering av handelssekreterarkontor i Paris

Proposition 1977/78:161

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1977/78:161

Regeringens proposition

1977/78:161

om finansiering av handelssekreterarkontor i Paris;

beslutad den 16 mars 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga del förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoU.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

STAFFAN BURENSTAM LINDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den exportfrämjande verksamhet som den svenska handelskammaren i Paris bedriver avses från den 1 juli 1978 föras över lill ell handelssekreterarkontor i Paris. I propositionen föreslås all vissa medel inom ramen för redan begärda anslagsmedel får användas för bestridande av kostnader för del nya handelssekrelerarkoniorel.

I Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 161

Prop. 1977/78:161

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET          PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-03-16

Närvarande: slaismlnistern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Thuresson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Wirlén.

Föredragande: statsrådet Burenstam Linder

Proposition om finansiering av handelssekreterarkontor i Paris

Sveriges exportråd leder och förvaltar den statliga handelssekreterarorga-nisalionen. Handelssekrelerarnas uppgift är alt öka den svenska exporten genom specialiserad kommersiell service särskilt 1 fråga om marknadsföring. F. n. är 27 handelssekreterarkontor och en handelsavdelning inrättade eller under inrättande. Såväl handelssekreterarkontoren som handelsavdelningen leds av en handelssekreterare.

Verksamheten vid handelssekreterarkontoren indelas i följande verksamhetsgrenar eller program, nämligen allmän verksamhet, numera kallad exporlservlce, projektverksamhet och uppdragsverksamhet.

1 några länder fmns svenska handelskamrar som ger kommersiell service av samma eller liknande slag som handelssekreterarna. Ibland i samarbete med Sveriges exportråd. Ullandshandelskamrama har under årens lopp haft och har alltjämt viktiga uppgifter som intresseorgan för sverigeanknuiet näringsliv i verksamhetslandet och för främjandet av handeln mellan Sverige och landet i fråga. Ullandshandelskamrama är privata sammanslutningar men åtnjuter i vissa fall statsbidrag. Den största svenska handelskammaren i ullandel är handelskammaren i Paris. Något handelssekreterarkontor finns inte i Frankrike.

Vid anmälan i prop. 1972:31 (s. 20) av fråga om Inrättande av Sveriges exportråd uttalade dåvarande chefen för handelsdepartementet, all från handelskammarhåll kunde komma alt aktualiseras fråga om omvandling av handelskammare till handelssekreterarkontor. Departementschefen förklarade sig beredd atl inleda sådana överiäggningar med kamrar som så önskade och som arbetade på marknader där handelssekrelerarverksamhel kunde vara motiverad. Riksdagen lämnade detta uttalande ulan erinran (NU 1972:27, rskr 1972:187).

Prop. 1977/78:161 3

Den svenska handelskammaren 1 Paris har begärt överiäggningar med handelsdepartementet om kammarens framlida utveckling och finansiering. Kammaren förutser nämligen all del blir svårt atl öka intäkterna så myckel atl de täcker de stigande kostnaderna för den exportfrämjande verksamheten. Detla medför risk för alt kammarens arbele måste begränsas och all en god service lill svenska exportförelag och franska importörer av svenska varor blir svår att upprätthålla. Detta vore olyckligt efiersom Frankrike utgör en viktig och växande marknad för svenska produkter.

Den svenska handelskammaren 1 Paris (Chambre de Commerce Suédoise en France)gmndades år 1915. Kammaren harf n. 386 medlemmar, varav 100 1 Sverige. Kammaren leds av en styrelse och en verkställande direktör. På kammaren arbetar sex fast anställda tjänstemän, tolv handelskammarstipen-dlaler och två statsstipendiater.

Företrädare för handelsdepartementet har på mitt uppdrag under vintern förhandlat med kammaren om organisationen av del svenska exportfräm-jandet i Frankrike. Utgångspunkten har därvid varit all den franska marknaden bedömts vara av sådan sioriek och art alt del finns behov av all även i forlsällningen upprätthålla en specialiserad exportfrämjande verksamhet där. Vid förhandlingarna har med förbehåll för nödvändiga beslul av regering och riksdag nåtts principiell enighet med kammaren om alt staten från och med den 1 juli 1978 skall överta dess exportfrämjande verksamhet. Avsikten är all överföra verksamheten till ett samma dag inrättat handelssekreterarkontor i Paris. Kontoret skall ledas av en handelssekreterare.

Jag har 1 årets budgetproposition (1977/78:100 bil. 14. s. 4M3) under reservationsanslaget B 4. Utbildning i intemationell marknadsföring m. m. beräknat ell allmänt bidrag lill handelskammaren i Paris saml ell bidrag lill praktikanter vid kammaren.

Jag har vidare i samma proposition under reservationsanslaget B 3. Exportfrämjande åtgärder (s. 39) föreslagit all 3 000 000 kr. skall ställas till regeringens disposition för bl. a. tidsbegränsad intensifierad kommersiell representation.

Med hänvisning lill vad jag har anfört om inrättande av ett handelssekreterarkontor 1 Paris förordar jag med ändring i motsvarande delar av förslagen i budgetpropositionen all regeringen för exportservice under budgetåret 1978/ 79 och för andra utgifter i samband med inrättande och drift av handelssekrelerarkoniorel i Paris skall få disponera 687 000 kr., varav 480 000 kr. avser utgifter av engångsnalur, från reservationsanslaget B 3. Exportfrämjande åigärder och 413 000 kr. från reservationsanslaget B 4. Utbildning i internationell marknadsföring m. m.

Vid bedömningen av statens kostnader har utgångspunkten varit alt den exportfrämjande verksamheten i Frankrike skall kunna drivas med oförändrad ambitionsnivå.

Prop. 1977/78:161                                                     4

Under åberopande av del anförda hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen all godkänna vad jag förordat i det föregående om bestridande av utgifter för del nya handelssekrelerarkoniorel i Paris.

Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen atl antaga del förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB   57807 Stockholm 1978