om exportverksamhet m.m. inom Luftfartsområdet

Proposition 1981/82:185

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1981/82:185

Regeringens proposition

1981/82:185

om exportverksamhet m. m. inom luftfartsområdet;

beslutad den 18 mars 1982.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga del förslag som upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

CLAES ELMSTEDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag om viss exportverksamhet inom luftfarts-området. Verksamheten föreslås bedrivas i form av ell statligt aktiebolag vars aktier förvaltas av luftfartsverket. Aktiekapitalet i bolaget föreslås lill 350 000 kr. De medel som behövs för aktieteckning bör täckas från det för budgetåret 1982/83 föreslagna reservationsanslaget Flygplatser m. m. Vidare föreslås i propositionen alt regeringen får medge luftfartsverket att teckna borgen intill ett belopp av högst 2,5 milj. kr. för lån till bolaget.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 185

Pr(H). 1981782:185                                                   2

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-18

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, EUasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Elmstedt

Proposition om exportverksamhet m. m. inom luftfartsområdet

1. Inledning

Under senare år har affärsverken och vissa myndigheter mött en ökad utländsk efterfrågan på konsulttjänster av olika slag, framför allt som ett komplement till leverans av varor. Utbildningsområdet är ett annat område inom vilket efterfrågan från utlandet har ökal kraffigt.. Önskemålen har, framförts företrädesvis av utvecklingsländer men även av vissa industriländer.

Affärsverken har i några fall bildat särskilda dotterbolag för den ufiändska konsultverksamheten för att därigenom åstadkomma en effektivare förmedling av tjänsterna och därmed också ett bättre utnyttjande av begränsade resurser.

I en skrivelse den 23 februari 1981 fill regeringen hemställer luftfartsverket alt ett akfiebolag bildas som dotterförelag till verket med uppgift att bedriva konsultverksamhet m. m. inom den civila luftfartens område.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgells av statskontoret, riksrevisionsverket, beredningen för internationelll tekniskt samarbete, flygtekniska försöksanstalten, televerket, styrelsen för teknisk utveckling, Sveriges exportråd, Sveriges industriförbund, Teleplan AB, Scandiakonsult AB och Statskonsult AB.

2. Luftfartsverkets framställning

I likhet med flera andra affärsdrivande verk har även luftfartsverket erfarit att dess samlade resurser och kunskaper bör användas för bedrivande och främjande av svensk exportverksamhet inom luflfartsområdet.

Prop. 1981/82:185                                                                  3

För att konsultverksamheten skall bli framgångsrik erfordras enligt verket ett akfivt och marknadsorienterat uppträdande samt att verksamheten bedrivs i nära anknytning till den huvudsakliga resursbasen, dvs. luftfartsverket. Samtidigt gäller att en sådan exportfunktion i princip faller utanför luftfartsverkets egen normala verksamhet. Med hänsyn härtill och för att på ett mindre bundet sätt än i verkels regi kunna bedriva och främja exportverksamheten, bör denna enligt verket handhas av en fristående juridisk person, lämpligen som ett aktiebolag. Formerna för verksamheten kan då lättast anpassas efter vad som under verksamhetens gång visar sig ändamålsenligt. Det kunnande som finns i luftfartsverket kan i fillämpliga delar utnyttjas av bolaget. Marknadsföring av tjänster och produkter kan ske via det internationella kontaktnät, som luftfartsverkets personkännedom och kännedom om de internationella behoven har skapat. Bolagsformen gör det samtidigt enklare att etablera det nära samarbete med enskilda eller grupper av svenska förelag i exporlprojekl, som i vissa fall kan vara lämpligt. Luftfartsverket föreslår därför att för exporlkonsultverksamheten bildas ett aktiebolag vars aktier innehas av luftfartsverket. För att markera bolagets anknytning lill verket föreslås dess firma vara Swedish Aviation Development (Swedavia) Aktiebolag,

Förslaget läggs fram mot bakgrund av att efterfrågan på verkets tjänster och engagemang i internationella luftfarlsprojekt bedöms komma att öka. För den bedömningen talar bl. a. en fortgående ökning av världsluftfarlen, ökade satsningar på luftfartssektorn i utvecklingsländerna, de svenska förelagens ökade ufiandsengagemang samt det förhållandet att många länder saknar kompetens och resurser alt i egen regi genomföra avancerade projekt och kvalificerad utbildning.

Inom verket finns erfarenheter från inlernationellt projekt- och offertar-bete av olika slag. Personal från verket har bl. a, medverkat i förstudier rörande utbyggnadsbehov inom den civila lufttransportsektorn i Algeriet och Mogambique, I offertsammanhang har verket medverkat i fråga om utbildning, projektplanering och administration av olika fiygplatsprojekt i Mellanöstern tillsammans med svenska företag.

Verket har vidare använt flyglrafikledningsskolan på Slurup (FLSS) för kurser inom flyglrafikledningsområdet som vänt sig till personal från andra länder. Både i egen regi och i samarbete med beredningen för inlernationellt tekniskt samarbete har utbildning hitfills anordnats för uppåt 200 flygledare från ett fiotal länder (Irak, Nigeria, Portugal, Saudiarabien, Sovjetunionen m. fl.). Åven brand- och räddningsskolan på Arlanda har i viss utsträckning använts för utbildning av utländska elever. Luftfartsverket har också medverkat i FN-organel ICAO:s (International Civil Aviafion Organization) program för tekniskt bistånd, framför allt inom flyglrafikljänstområdel.

Den förväntade eflerfrågeutvecklingen är sålunda ett motiv för luftfartsverket att i mera planmässiga former sälja sitt kunnande till utlandet. Förutom att luftfartsverket därigenom bidrar till exportintäkter, kan ett

r Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 185

Prop. 1981/82:185                                                                  4

säljande av luftfartskunnande utomlands enligt verket bana väg för försäljning av andra svenska konsulttjänster och/eller produkter från Sverige. Verkets medverkan kan på detta sätt öka Sveriges export.

Möjligheterna till försäljning av luftfartsverkets kunnande på export stärks av att stort avseende fästs vid Sveriges ställning som alliansfri stat, att beställarländerna ofta är angelägna om ett statligt engagemang i projekten samt att många länder har stort behov av att utnyttja kunnande för anpassning av de operativa och tekniska systemen i överensstämmelse med de internationella krav som fastställs av ICAO. Vidare kan nämnas att utbyggnaden av Arlanda, Landvetter och Sturup, samt av flygtrafiklednings-systemet och FLSS har väckt internationellt intresse.

Uppgiften för det av luftfartsverket föreslagna bolaget skall vara att bedriva och främja svensk exportverksamhet inom den civila luftfartens område samt att bistå i samband med uppbyggnad och utveckling av luftfart i andra länder. Härvid skall bolaget enligt verket bedriva konsultverksamhet samt försäljning av produkter och tjänster inom den civila luftfartens område ävensom annan därmed förenlig verksamhet. Även andra frågor, vilka kan sammanhänga med uppbyggnad och drift av administrafion inom den civila luftfartens verksamhetsfält, kan komma att aktualiseras.

Verksamheten skall drivas enligt affärsmässiga principer. Enligt verket torde ett fåtal anställda med kommersiellt/juridiska och operativt/tekniska kunskaper med goda språkkunskaper och förhandlingsvana krävas i inledningsskedet och torde även på sikt kunna utgöra tillräcklig bemanning i företaget. Luftfartsverket föreslår vidare att bolaget skall ha en styrelse med fem ordinarie ledamöter.

Behovet av rörelsekapital är inledningsvis enligt verket inte större än att det kan läckas genom ett garantiåtagande från luftfartsverkets sida. Aktiekapitalet bör sättas till en förtroendefull nivå, inte minst med hänsyn fill behovet av att vid upptagande av utländska kontakter kunna framstå som ett finansiellt tillförlitligt företag. Luftfartsverket föreslår därför, att i bolagsordningen angives alt aktiekapitalet skall utgöra lägst 150 000 kr. och högst 600 000 kr. Aktiekapitalet föreslås inledningsvis till 350 000 kr. Aktierna bör tecknas till en kurs av 120 %, så att den lagstadgade reservfonden skapas på en gång.

Luftfartsverket föreslår vidare, att verket bemyndigas ikläda sig garanti för de rörelsemedel i form av lån, som till en början behövs i bolaget. Ett garantibelopp om 2,5 milj. kr. skulle, såvitt nu kan bedömas, vara tillräckligt.

3. Remissyttrandena

Statskontoret tillstyrker i princip att luftfartsverket exporterar sitt kunnande. Enligt statskontoret är bästa sättet alt bedriva sådan utlandsverksamhet i form av ett bolag. Statskontoret saknar dock möjlighel att bedöma om

Prop. 1981/82:185                                                                  5

förutsättningar för detta föreligger i delta fall och kan därför inte tillstyrka förslaget i sak.

Riksrevisionsverket (RRV) har i princip inget att invända mot statlig tjänsteexport i bolagsform. RRV ifrågasätter dock om den skisserade verksamheten motiverar en särskild bolagsbildning och om den inle skulle kunna administreras inom något etablerat statligt konsullexporlbolag. Den verksamhet som bolaget avser bedriva måste lill en början betraktas som en försöksverksamhet. Utifrån denna utgångspunkt finner RRV det vara önskvärt, dels att lönsamhetsmål definieras för bolaget, dels att verksamheten utvärderas enligt en från början fastställd plan.

Beredningen för internationellt tekniskt samarbete är även fortsättningsvis intresserad av ett samarbete med luftfartsverket. Samarbetet har enhgt beredningen fungerat väl och beredningen ser ingen avgörande skillnad om samarbetet som hittills sker genom luftfartsverket eller genom ett av luftfartsverket ägt dotterbolag.

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) anser att en organisation som främjar export av civilt flygtekniskt kunnande är av intresse även för FFA. Det föreslagna sättet med ett aktiebolag som dotterföretag till luftfartsverket bedöms vara en lämplig form.

Televerket tillstyrker bildandet av ett konsultbolag för tjänsteexport och föreslår all ell samarbelsavlal tecknas mellan luftfartsverket eller bolaget och Swedlel/Swedcom beträffande marknadsföringen av radio- och televerk-samheten. Televerket förordar vidare en successiv uppbyggnad av utlandsverksamheten, som inledningsvis endast bör omfatta konsultverksamhet, medan entreprenadverksamheten, sedan mer erfarenhet vunnits, i ett senare skede bör bli föremål för en särskild bolagsbildning. Televerket anser att även för enbart konsultverksamhet är ett garanlibelopp om 2,5 milj. kr. för litet för ett kraftfullt agerande på utlandsmarknaden.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) tillstyrker bildandet av det föreslagna aktiebolaget under förutsättning all det är förenligt med luftfartsverkets verksamhet saml att del kan ske utan men för verksamheten i övrigt. Enligt STU finns det indikationer på alt avnämarländerna ibland synes föredra medverkan av alliansfria stater som Sverige och alt statliga engagemang i projekten kan vara till fördel.

Sveriges exportråd finner luftfartsverkets förslag att marknadsföra sina tjänster på den internationella marknaden som välmotiverat och intressant. Exportrådet tror alt iniliafivet kan öppna nya möjligheter för tjänsteexport inom området i fråga.

Sveriges industriförbund ställer sig i princip positiv lill luftfartsverkets ambitioner alt söka marknadsföra sina tjänster i utlandet. Förbundet understryker all verksamheten måste bedrivas på marknadsmässiga villkor med sedvanliga lönsamhelskrilerier. Förbundet förordar all luftfartsverket innan man låser sig beträffande den organisatoriska utformningen närmare undersöker möjligheterna till samarbete med andra företag i branschen i

Prop. 1981/82:185                                                                  6

syfte att effektivisera marknadsföringen och nå en större marknad.

Enligt AB Teleplan är förslaget att bilda företagel Swedavia ell initiativ vars målsättning och grundläggande principer har bolagets fulla slöd. För att kunna genomföra kontrakt av den storlek som inom teknikområdet normah förekommer inlernationellt krävs enligt Teleplans erfarenhet väsentligt större initialinvesleringar än de föreslagna. Denna polenlielll diskvalificerande begränsning kan dock undvikas genom att luftfartsverket undersöker och bedömer kompetensprofilen hos ett eller ett fåtal svenska företag och etablerar samarbetsavtal med det/de förelag som bedöms på bästa sätt befrämja marknadsföringen av luftfartsverkets kunnande. Genom ell samarbete med andra företag kan också erfarenhet och etablerad marknads-kontakt utnyttjas.

Scandiakonsult välkomnar luftfartsverkets intresse av alt sälja sitt kvalificerade och inom Sverige på vissa områden unika kunnande på den internationella marknaden. Med riktig marknadsföring bör detta på ett lyckligt sätt kunna komplettera del övriga utbud av tjänster och kunnande, som finns från svensk sida. Med tanke på att marknaden ofta efterfrågar mera kompletta paket av tjänster än ett enskilt företag eller en organisation idag kan åstadkomma, bör härigenom nya möjligheter öppnas för svensk tjänsteexport. Scandiakonsult framhåller betydelsen av att luftfartsverkets tilltänkta export av tjänster och kunnande sker på marknadsmässiga villkor.

Statskonsult AB ser ingen möjlighet alt bedöma den ekonomiska bärkraften i den föreslagna verksamheten. Den organisatoriska uppbyggnad som föreslagits med ett mindre antal ledande befattningshavare kräver enligt Statskonsult en kontinuerlig verksamhet omfattande minst 10-15 manår/år för alt uppnå en acceptabel lönsamhet.

4. Föredraganden

Utvecklingen under 1970-lalel har lett till balansbrister i den svenska ekonomin med underskott i handels- och bytesbalansen. I en polifik som syftar till att återställa balansen i de svenska betalningarna lill och från utlandet är exporten av avgörande betydelse. Huvudansvaret för all den svenska exporten utvecklas fillfredsställande ligger helt naturligt på förelagen. De statliga insatserna för att främja och stimulera svensk export är dock av betydelse. Sådana åtgärder har hitfills främst varit inriktade på näringslivet.

I proposition 1980/81:171 om export av tjänster från statliga myndigheter och bolag m.m. redovisas en rad åtgärder som syftar till att undertätta för bl. a. affärsverk alt sälja sitt kunnande till andra länder.

En statlig tjänsteexport kan ge såväl direkta som indirekta effekter på bytesbalansen. Den direkta effekten erhålls genom försäljning av ett unikt kunnande. Delta kan ske antingen direkt fill beställare i andra länder eller

Prop.  1981/82:185                                                   7

genom att den statliga sektorn engagerar sitt syslemkunnande i lämplig form som ett komplement fill näringslivet. Den indirekta effekten uppnås genom all svenska Ijänsteuppdrag i utlandet kan underlätta och röja väg för svensk följdexporl från industri- och entreprenadföretag eller från andra konsulter. Detta kan på sikl också leda fill en förbättrad sysselsättning i Sverige.

Luftfartsverket, som är ell affärsverk, driver och förvaltar statens flygplatser för civil luftfart. Luftfartsverket har också till uppgift alt i fred svara för civil och militär flygtrafikledning samt all ha överinseendet över flygsäkerheten för den civila luftfarten.

Luftfartsverkels verksamhet bedrivs i enhghel med internafionella regler och föreskrifter som fastställs av FN-organel ICAO (International Civil Aviation Organization). Verksamheten omfattar alla de aktiviteter och problem av organisatorisk, teknisk, Irafikal och ekonomisk art som sammanhänger med den civila luftfartens anläggningar och administrafion. Det gäller sålunda planering, drift och utveckling av flygplats- och flygtrafikledningssystem samt frågor om utveckling, utarbetande och övervakning av den civila luftfartens säkerhelsnormer.

Speciellt inom de operativa och tekniska verksamhetsområdena ligger luftfartsverket långt framme vid en internafionell jämförelse. Personal från verket har fått betydande erfarenheter i samband med genomförande av stora projekt som fiygplatserna Arlanda, Landvetter och Sturup, utbyggnaden av fiyglrafikledningssystemel saml Flyglrafikledningsskolan på Sturup (FLSS).

Beträffande de marknadsmässiga förutsättningarna för bedrivande av tjänsleexport inom luftfartens område delar jag remissinstansernas uppfattning att luftfartsverket besitter ell stort kunnande inom ett villomfattande kompetensområde och alt det finns en betydande marknad för exportverksamhet inom luflfartsområdet. Verkels resurser bör därför kunna marknadsföras inlernationellt och bh ett värdefullt komplement tUl det utbud av tjänster på området som kommer från olika svenska konsult-, entreprenad-och fillverkningsförelag.

Ett sådant engagemang ligger också i linje med förslagen i prop. 1981/82:98 om vissa luftfartspolitiska frågor, nämligen att ännu starkare än hittills betona verkets affärsmässiga uppgifter och uppträdande. I en situation med en viss avmattning av den inhemska efterfrågan på verkets tjänster - lägre ökningstakt i trafikutvecklingen med åtföljande lägre krav på utbyggnaden av anläggningar och syslem inom landet - som f. n. råder, kan nya verksamhetsformer göra det möjligt att inom verket bibehålla och utveckla kompetens och kunnande inom luflfartsområdet. En internafionell uppdragsverksamhet kan också ge omväxling och sfimulans för verkels personal.

För exportverksamhetens närmare inriktning och organisation måsle luftfartsverkets egna specifika förutsättningar fillmätas avgörande betydelse. Därvid kan konstaleras att del inom luftfartsverket, under de senaste fio

Prop. 1981/82:185                                                                  8

årens kraftiga utbyggnad av luftfartens markorganisation, byggts upp ett gediget systemkunnande och stor kompelens på området. Dessa kunskaper ger goda förutsättningar för en ökad tjänsleexport. Vidare bör framhållas alt luftfartsverket har en internationellt sett hög kvalitet och en relativt sett god kapacitet på utbildningssidan, ett område där det uppenbarligen finns en marknad av betydelse och där luftfartsverket redan hunnit skaffa sig en stor erfarenhet. För närvarande genomförs grundutbildning av ca 40 saudiara-biska trafikledare vid flyglrafikledningsskolan i Sturup. Kontrakt har nyUgen slutits om ytterligare sådan utbildning.

Ett annat område där luftfartsverket på senare fid sett möjligheter alt indirekt skapa exportintäkter för verket är alt följa upp och bevaka ersättningsmöjligheter från vidareförsäljning från företag av produkter och material som verket utvecklat för egna behov. En intensifierad satsning på delta område torde enligt verket kunna ge goda resultat.

Jag delar dock televerkets tveksamhet att genom samma juridiska person erbjuda såväl konsulttjänster som entreprenader och materielleveranser. I likhet med televerket bör därför luftfartsverkets exportverksamhet byggas upp etappvis med separata bolag för konsultverksamhet och för enlreprenad-och produktverksamhel. Televerket har för sin exportverksamhet sålunda bildat Swedlel år 1968 och Swedcom år 1981.

En bedömning av intäkterna från export av luflfartskunnande visar all dessa kan uppgå till 20-25 milj. kr./år inom en 5-årsperiod.

Enligt min mening måste exportverksamheten utformas efler de marknadsförutsättningar som bedöms föreligga men också i hög grad efter luftfartsverkets egna specifika förutsättningar. Grundläggande förutsättningar är all verksamheten bedrivs planmässigt och på affärsmässiga grunder och alt den huvudsakligen genomförs med personal från luftfartsverket. Verksamheten bör vidare bedrivas på marknadsmässiga grunder och ge ett överskott.

I likhet med andra affärsverk som under senare år inlett exportsatsningar anser jag all aktiebolagsformen också för luftfartsverket är den lämpligaste formen för en långsiktig och planmässig tjänsteexport. Bestämmelser som gäller för affärsverken kan medföra inskränkningar i den handlingsfrihet och smidighet, som en framgångsrik exportverksamhet kräver. Ett bolag ger också bättre förutsättningar att avgränsa exportverksamheten från verkets övriga verksamhet så all den kan bedrivas skild från luftfartsverkets uppgifter enligt dess instruktion. Jag tillstyrker därför all för ändamålet bildas ell särskilt aktiebolag, helägl av staten och av karaktären dotterföretag tiU luftfartsverket. Bolaget skall driva verksamheten affärsmässigt vilket innebär att kostnaderna för denna inkl. förräntning av del insatta kapitalet skaU täckas av inflytande ersättningar.

Jag vill i sammanhanget uppmärksamma att det kan komma att finnas en viss marknad för försäljning av verkels tjänster även inom Sverige tiU andra

Prop. 1981/82:185                                                   9

än verkels nuvarande kunder. I vilken form detta skall ske får dock prövas senare.

Jag anser mig kunna godta luftfartsverkets bedömning av bolagets kapitalbehov. Sålunda bör ett belopp av 350 000 kr. filiföras bolaget som aktiekapital. Genom att aktierna tecknas tiU en kurs av 120 % filiförs ell belopp av 70 000 kr. bolagets reservfond. De medel som behövs för aktieteckningen får täckas från del för budgetåret 1982/83 föreslagna reservafionsanslagel Flygplatser m.m.

För att tillgodose bolagels behov av rörelsemedel bör regeringen få medge luftfartsverket all teckna borgen för aktiebolaget infill ell belopp av 2,5 milj. kr.

Jag vill i delta sammanhang också ta upp frågan om ekonomiska garanfier till de i konsortiet Scandinavian Airlines Syslem (SAS) ingående flygbolagen. I samband med alt SAS bildades år 1950 träffade regeringarna i Sverige, Danmark och Norge en överenskommelse om vissa ekonomiska garanfier till konsortiets tre moderbolag, nämligen AB Aerolransporl (ABA), Det Danske Luflfarlselskab A/S (DDL) och Del Norske Luflfartselskap A/S (DNL). Nya ekonomiska garantier har successivt ställts. År 1980 bemyndigade riksdagen regeringen (prop. 1979/80:113, TU 1979/80:21, rskr 1979/ 80:264) att träffa avlal om en fortsatt riskgaranti lill ABA under perioden den 1 oktober 1980-den 30 september 1985. Någon överenskommelse har ännu inte träffals. Den danska regeringen lade den 10 mars 1982 fram ett förslag lill folkefinget rörande statsgaranti fill DDL. Enligt vad jag har erfarit är den norska regeringen också beredd alt hemställa hos stortinget om bemyndigande alt träffa en överenskommelse. Jag förordar därför all det av riksdagen år 1980 lämnade bemyndigandet ändras till att avse perioden den 1 oktober 1982-den 30 september 1987.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1.     godkänna all exportverksamhet m. m. inom den civila luftfar-lens område anordnas i enlighet med vad jag har förordat,

2.     bemyndiga regeringen all medge luftfartsverket att teckna borgen för lån lill ett av verket bildal aktiebolag för den angivna exportverksamheten intill ett belopp av högst 2 500 000 kr.

3.     besluta den ändring av bemyndigandet om fortsall riskgaranti till Aktiebolaget Aerolransporl som jag har förordat.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.