om bildandet av ett utvecklingsbolag vid statens väg- och trafikinstitut:

Proposition 1982/83:175

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1982/83:175

Regeringens proposition 1982/83:175

om bildandet av ett utvecklingsbolag vid statens väg- och trafikinstitut:

beslutad den 28 april 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

CURT BOSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås atl ett av staten helägt aktiebolag bildas vid statens väg- och trafikinstilul. Bolaget skall på affärsmässiga grunder bl. a. teckna licensavtal med tillverkare angående försäljning av forskningsprodukler som lagils fram i institutets forskningsverksamhet.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 175

Rättelse: Närvarande:         Thunborg flyttas från s. 1 till s. 2

Prop. 1982/83:175                                                    2

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-04-28

Närvarande: statsministern Palme, orförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, HeUström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Boström

Proposition om bildandet av ett utvecklingsbolag vid statens väg- och traflkinstitut

Statens väg- och traflkinstituts framställning

Inom ramen för statens väg- och trafikinstituts (VTI) kunskapsuppbyggande verksamhet bedrivs en ganska omfattande apparat- och metodutveckling, som utgör en förutsättning för den forskning som institutet bedriver. Dessa produkter är också ofta en viktig ingrediens i insfllulels marknadsföring inom uppdragsverksamheten. Atl institutet tagit fram och förfogar över viss, ofta unik, apparatur har nämligen stor betydelse när en uppdragsgivare väljer atl anlita VTI. Samtidigt kan viss typ av utrustning också vara mycket användbar för mer rutinmässig verksamhet av brukare utanför institutet.

Under de år institutet verkat, har sammanlaget mycket stora belopp lagts ned på apparat- och metodutveckling. I sin egenskap av statligt forsknings-insfltul har VTI - på statens vägnar - hittills endast utnyttjat de gjorda investeringarna inom ramen för sin instruktionsenliga forskning. Del finns därför en inle utnyttjad möjhghet atl på kommersiell väg öka förräntningen av del nedlagda kapitalet.

För närvarande finns bl. a. följande idéer om produkter:

-   Ett nytt sätt alt förbilliga utläggning av asfalt

-   En avancerad trafikmätningsulmstning

-   Handdriven friktionsmälare

-   Programvaran i körsimulatorn

I eU fåtal fall har VTI sökt patent på apparalidéer och tekniska metod- och systemlösningar. Detta har emellertid visat sig vara förenat med stora

Prop. 1982/83:175                                                    3

kostnader inle minsl vad gäller ullandspatent. Del är också svårt all fullfölja idéerna så atl de ger något ekonomiskt utbyte i institutets nuvarande forskningsverksamhet. Med åren har institutet av dessa skäl blivit mer och mer tveksamt lill all söka patent. I stället har valls att presentera idéerna i t. ex. institutets rapportserier.

En vidareutveckling av de vid VTI framtagna produkterna eventuellt via patent har av institutet bedömts i de flesta fall antingen vara oförenlig med de instruktioner som reglerar institutets verksamhet eller eljest inte lämpliga inom inslitutsformen. Del skulle däremot kunna vara ändamålsenligt all exploatera produkterna i annan än myndighetsformen. Detta kunde ske genom ett av insfltulel förvallat särskih utveckhngsbolag där man kunde räkna med att vissa produkfldéer ger överskott som både läcker förluster på andra och helst också ger elt överskott som kommer institutels forskningsverksamhet till del och utgör en kompletterande finansieringskälla.

Genom att i bolagsform bedriva en sådan verksamhet som inte direkt kan anses åligga VTI skulle man således, enligl institutet, kunna dels på elt bättre sätt än vad som f. n. är möjhgt la till vara och förränta del kapital som är nedlagt i den av VTI framtagna utrustningen, dels ägna sig ål viss önskvärd vidareutveckling i större utsträckning än hiltUls, dels i vissa fall kunna hanlera patent från mer långsiktigt betingade utgångspunkter.

VTI:s utvecklingsbolag skulle syfta flll alt sluta avtal med svenska flllverkare eller om sådana saknas med utländska tillverkare. Från personalens synpunkt torde möjligheterna atl delta i denna typ av verksamhet vara stimulerande och därmed även komma VTI lill godo. Tanken är alltså atl bolaget skall teckna licensavtal och inte själv bedriva någon flllverkning annat än eventueUt i myckel begränsad omfattning. Beskrivningen av bolagets verksamhet bör enligt institutet inle göras så snäv att handlingsfriheten beskärs. Bolaget bör t. ex. kunna kommersiellt bedriva viss konferens-och utbildningsverksamhet inom VTI:s kompetensområde.

Verksamheten avses börja i blygsam omfattning utan fasta kostnader och byggas upp i takt med atl den ger kostnadstäckning inkl. kapitalförränlning. Tanken är atl bolaget från VTI mot avtalad ersättning övertar produklidéer -och därmed börjar ådra sig kostnader - först när man kan bedöma att detta ekonomiskt lönar sig. Genom ätt bolagel inte drar på sig några fasta kostnader blir risklagandel minimalt. Aktiekapitalet kan härigenom sättas förhållandevis lågt, förslagsvis 200 000 kr. Institutet framhåller alt det kan finansiera detta genom atl ta i anspråk i rörelsen balanserade vinstmedel.

Föredragänden

Statens väg- och Irafikinsfllul (VTI) svarar för forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende vägar, vägtraflk och vägtraflksäkerhet, i den mån sådana uppgifter inle ankommer på annan myndighet. Forskningsverksamheten består till ungefär lika delar av uppdragsforskning och egen forskning

Prop. 1982/83:175                                                                   4

som finansieras av statliga bidragsmedel. Syftet med den av staten finansierade forskningen är bl. a. atl upprätthålla kunskapsnivån och anpassa kunskapsprofilen till användarbehoven så all institutets attrakflons-kraft som uppdragsmyndighel hävdas. Som en vikflg del i den kunskapsuppbyggande verksamheten ingår utveckling av mätapparatur, system, metoder, m. m.

En övergripande restriktion för institutet är att den totala verksamheten skall gå ihop ekonomiskt, dvs. alt intäkterna minsl läcker kostnaderna. Likheter flnns härvid med de affärsdrivande verken. I det budgetmässiga läge som f. n. råder och med den återhållsamhet som måste prägla aU statlig verksamhet har institutet som kompensation sökt öka sin uppdragsvolym på både den inhemska och den internationella marknaden. Institutet har hittills varit framgångsrikt i dessa strävanden. Utsikterna att göra ytterligare insatser på uppdragsmarknaden bedöms dock av insfltulel vara begränsade. Det är i sådant läge i och för sig naturligt alt institutet även söker andra vägar för atl uppfylla statsmakternas krav på forskningsverksamheten.

Vissa av de forskningsprodukter som institutet lar fram i den ordinarie forskningsverksamheten och som utgör en förutsättning för institutels uppdragsforskning är enligt institutet av sådant allmänt intresse att de kan bli föremål för en mer kommersiell inriktning. I vissa fall är produkterna färdigutvecklade, i andra fall krävs en vidareutveckling av produkfldéer m. m. innan en tillverkning och försäljning i större skala kan komma i fråga. Genom atl teckna Ucensavlal med tillverkare skulle vid försäljning av produkterna en del av utvecklingskostnaderna kunna återföras och komma institutets ordinarie forskningsverksamhet till godo.

Jag vill i sammanhanget erinra om atl regeringen har beslutat att en översyn skall göras av frågan om ledningen av de statliga förvaltningsmyndigheterna och därvid bl. a. se över relationerna mellan myndigheterna och deras dotterföretag. Jag har likväl kommit till slutsatsen att VTI har så starka skäl för sitt förslag att en bolagsbildning bör kunna komma till stånd redan nu.

Jag delar således institutets uppfattning alt denna möjlighet tUl finansieU förstärkning bör flllvaratas så alt kunskapsnivån så långt möjligt kan hävdas och löpande anpassas till växlande krav. Jag anser också i Ukhet med insfltulel atl den kommersiella verksamhet det här är fråga om inle är lämplig att förena med de instrukfloner som reglerar insfllulels verksamhet. Den kommersiella delen av verksamheten måste allmänt avgränsas från forskningsverksamheten enligl instilulels inslrukflon. Framför allt gäller detta i fråga om redovisning av såväl medel som personal. Vidare får kostnaden för den av mig förordade bolagsverksambeten inle belasta annan verksamhet. Jag vill således betona vikten av en klar avgränsning mellan institutet och bolaget i så motto att instilulels oväld som forskningsmyndighet inte kan ifrågasättas.

Bolaget bör ges en inriktning som främjar institutets forskningsverksam-

Prop. 1982/83:175                                                    5

het. Detta kan ske på oUka sätt. Bolagel kan sålunda ge institutet i uppdrag atl mot ersättning vidareutveckla produkter och produklidéer som tagils fram i institutets ordinarie verksamhet och som av bolagel bedöms vara kommersieUt intressanta.

Härigenom uppnås en eftersträvad ökning av institutets uppdragsvolym. Institutet kan dessutom få del av de intäkter som inflyter i samband med evenlueU försäljning av produkterna. Dessa medel kan användas för atl förstärka den egna forskningsverksamheten vUkel på sikt också kan komma uppdragsforskningen flllgodo.

När den kommersiella verksamheten berör uppdragsgivare som helt eller delvis flnansierar den forskning som lett fram lill ifrågavarande forskningsprodukler är del viktigt alt uppgörelser parterna emeUan regleras genom särskilda avtal.

Mol bakgrund av vad jag ovan anfört tillstyrker jag atl del för ändamålet bildas eft särskilt aktiebolag, helägt av staten och av karaktären dotterföretag lill statens väg- och Irafikinsfllul. Bolaget skall driva verksamheten affärsmässigt vilket innebär alt kostnaderna för denna och avsedd förräntning av det Insalta kapitalet skall täckas av inflytande ersättningar.

Vad institutet i övrigt anfört i sin framställning rörande bl. a. verksamhetens avgränsning, inriktning och omfattning anser jag mig i allt väsentligt kunna godta. Jag anser mig också kunna godta institutets bedömning av bolagels kapitalbehov. Ett belopp på 200 000 kr. bör därför tillföras bolaget som aktiekapital. Ett belopp på 40 000 kr. bör föras lill bolagets reservfond. Finansiering bör ske genom atl ta i anspråk i rörelsen balanserade vinstmedel.

Bolagels säte bör vara Linköping. I avvaktan på den översyn av de statliga förvaltningsmyndigheternas ledningsorganisation som jag tidigare har redogjort för bör bolagets ledning och anknytning till väg- och trafikinslilutel inle låsas fast slutligt. I inledningsskedet kommer dessa frågor atl lösas så att regeringen förordnar ordföranden i bolagels styrelse. Vägverket bör i egenskap av institutets största uppdragsgivare vara representerat i styrd-

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna alt ett utveckhngsbolag bildas vid statens väg- och trafikinslilul i enlighet med vad jag förordat.